Skrivet:  10 februari kl. 16:28

Saab i kris!
Volvo i kris!
SAS i kris
!

... och vad händer? Regeringen pumpar in skattemedelsmiljoner i olönsamma miljöfarliga företag där merparten av pengarna går till aktieägare, höga chefslöner, bonusar och fallskärmar!  OM det var så att skattmedlen verkligen gick till verksamheten och löner för vanligt folk samt bättre service till allmänheten så, men så är väl inte fallet heller?

Allt verkar vara bedrägligt, ta exempel Röda korset och kyrkan...

Svenska folket har i alla år lydigt och generöst betalat sina skatter och avgifter, delat med sig till välgörenhet, varit med på insamlingar och hjälpkampanjer. Betalat kostnader för uppbyggnad av elbolagen, SJ, telia, allmännyttan, HSB med mera och så säljs allt och inkomsterna försvinner till privat personer, utomlands och till höga chefslöner, fallskärmar, bonusar och spekulationer.

När   Ska   Vi   Säga   Stopp?

Skattemedel skall gå till allmänhetens bästa i form av sjukvård, kollektivtrafik, studiemedel, grund och gymnasie skolor, el, tele, TV, kultur, musik, barnomsorg, konst, forskning, bibliotek, högskolor, socialt skyddsnät, polis, försvar, brandkårer, älderomsorg, tandvård, vägar, kulturarvsvård, naturvård, pensioner, rättshjälp osv. Allt detta som gynnar oss alla och skall gynna oss alla lika oavsett samhällsklass eller status.

Skattmedelsmiljoerna ska INTE gå till att rädda olönsamma företag, gynna privatpersoner i form av pigavdrag, barnbidrag, vård av barn bidrag, miljöbilspremier, rotavdrag med mera.

Trött Tantlena 2010.02.10

 

 
 
Skrivet:  4 februari kl. 11:31

En kram är allt som behövs. En kram och ett öra som orkar höra. I alla tider har det varit så. Det har hjälpt mot allt och nu är det visst konstaterat rent fysiologiskt också, så nu kanske vi kan sluta vara så rädda för att röra vid varandra, le mot varandra och lyssna på varandra. 

Just när vi människor behöver våra medmänniskor mest, blir vi ofta övergivna. Vid separationer, dödsfall, konkurser, misshandel, inbrott, otrohet, avskedande och andra svåra saker i livet så får den som befinner sig i kris också kämpa med känslor av ensamhet och isolering, varför ska det vara så? Varför gör vi så med varandra? Min erfarenhet är att det som verkligen behövs är precis en hand att hålla i ett öra som orkar höra och en famn som öppnar sig och ger en kram. Vanlig enkelt medmänslighet och att inte vara rädd för att våga tala om det som är svårt. Så hälsa på din vän där på sjukhuset. Följ med din syster när hon ska till operationen. Våga gå med till graven och lyssna på din vän som blivit övergiven eller slagen. Det smittar faktiskt inte och en av de saker vi människor också har gemensamt, förutom att vi behöver en kram, är behovet av att vara behövda, fylla en funktion.

Tantlena 2010.02.04


 
 
Skrivet:  29 januari kl. 14:07

Bloggen har fört en tynande tillvaro under mycket lång tid. Långt innan jag tog mig för att dra från 08 till Småland var aktiviteten på den låg därför att jag tappat orken att blogga. Det berodde på mina störande nya grannar på tre håll och att jag hade mycket svårt att sova där jag bodde, vila och koppla av på grund av dem. Innan detta hade jag bott många år i samma lägenhet utan några som helst problem.

Inte vet jag om orker för bloggen finns nu heller, men det finns mycket att skriva om och fundera kring så jag ska göra ett försök.

Jag är åter i Stockholm men inte åter i min lägenhet. Blotta tanken på att bo där igen ger mej faktiskt ångest. Den trevlige unge man som hyr den i 2:a hand, letar dock bostadsrätt och har visst en på gång, så snart måste jag dit igen tyvärr.

Min förhoppning när jag lämnade boendet i Stockholm för första gången sedan 1976 var ju att få sova, vila ut, vara naturen och hålla på med min favorithobby, keramik. Men så blev inte fallet. Keramikhantverket gick bakåt, naturupplevelserna blev få och jag har nästan inte sovit alls, i Småland heller. Jag är på väg mot en psykisk kollaps med hög fart.

De första 2-3 veckorna på folkhögskolan, i det hus jag fått löfte om att bo i själv, då det var i dåligt skick, gick väl bra men sen bodde jag helt plötsligt inte själv längre och dessutom så började min kropp reagerar på den 7 cm skumgumimadrass direkt en ribb botten jag fått att sova på. Min tunna tempur bäddmadrass som jagh hade med mig, kunde inte avjhälpa hur usel sängen var. De få timmar jag faktiskt sov vaknade jag upprepade gånger med olika delar av min kropp(axlar, höfter, knän, korsrygg, armar)bortdomnade.

Inte heller verkstan och utbildningen var vad jag förväntat mej med tanke på informationen jag fick innan jag sökte. Av lärarna fick man bara hjälp om man var hjälplös och klämkäckt positiv och berömde dem mycket, gjorde exakt som de sa(gärna små lite sämre, miniatyr kopior av lärarinnas saker form och färgmässigt)och framförallt skulle man inte ha några synpunkter, idéer eller önskningar att göra saker på sitt eget sätt eller vara missnöjd med vad man själv gjorde och hur det gick.

Deras tid gick för övrigt åt till att prata, nej, ropa över hela rum, om dem själva och deras tidigare och pågående liv. Tid gick också åt för dem att hålla ordning på sina, ständigt skällande hundar och ha äktenskapliga gräl och bedriva egen tillverkning i verkstan, både under lektionstid och på fritid. Någon kursplan syntes inte till, inte ens veckoscheman fanns.

Jag har arbetat/varit inte mindre än 12 verkstäder före denna i mitt liv och jag har aldrig sett maken till röra och dålig organisation. Om du pysslar med keramik, tänk dig till att det inte ens finns glasyrprover att titta på, på de glasyrer som finns på ställets glasyrhinkar, som för övrigt är utspridda på tre-fyra ställen och mycket dåligt märkta. Du får inte ens göra sådana på eget initiativ utan då tar keramiklärarinnan illa upp och känner sig kritiserad. 

Ingenstans fanns heller någon förteckning över vilka leror som fanns, hur de såg ut i olika bränningar och vilka egenskaper de hade. Inte ens fungerande bordskavaletter fanns i verkstan och där det var tänkt att man skulle blanda glasyrer fanns ingen extra ventilation alls.

Inte nog med detta, skolans matsal, verkstad, gårdsplan och övriga lokaler härbergerade ett antal(under 10 personer) 80talister (förutom de vanliga mer vanliga eleverna/kursdeltagarna av varierande ålder)som uppförde sig som om bara just "jag finns" och är intressant. Ett oavbrutet kacklande, skrikande, fnissande, sms:de och musikspelande på mycket hög volym överallt alla tider på dygnet, kombinerat med festande i allmänhet och dessutom en total frånvaro av självständighet som kom dem att oupphörligen skrika på lärarna och ta all plats, gjorde miljön närmast outhärdlig. Speciellt för en tant som jag. Så relativt snart började mina sömnströrningar igen och vissa nätter sov jag i princip inget alls.

Redan före Jul insåg jag att det inte varit en så god idé att hyra ut lägenheten och dra till detta ställe på Smålands högland. Jag kan på INGA sätt rekommendera denna skola eller dess keramiklinje till någon som vill ha ens den minsta lilla uns arbetsro och få använda sitt eget huvud. Har man ideér eller synpunkter kommer lärarinnan, som efter vad jag vet vare sig är lärare eller keramikerutbildad, att känna sig hotat och tycker illa vara.

Att återvända till Stockholm var det rätta. Jag hade bara önskat jag hade fått sköta det på ett lite annorlunda sätt än vad som blev men det går åh andra sidan helt i linje med mitt övriga liv just nu. Katastroflinje på kraschkurs ungefär.

När det gäller bostad så har det unika inträffat att jag är utslängd ur bostadsförmedlingens och allmännyttans nya gemensamma interna kö och mina köår sedan 1995 har försvunnit. Halva bostadsförmedlingens IT avdelning jobbar med detta och något sådant har aldrig förut inträffat.  Dessutom har de lyckats skicka räkning i december till adress ?gata nr 91 istället för ?gata nr 9, 1 tr, så räkningen är försvunnnen och min kötid i den vanliga kön är också avvaktivierad. Jag vet snart inte vad jag ska tänka.

Tantlena 2010.01.29

 

 

 

 

 
 
Skrivet:  15 september kl. 21:46

Sitter hostande på mitt lilla internatrum. Har lyckat få den omtalade svininfluensan och hostan är svinartad minsann. Känns som jag skapar lungmos.

Avvisad från lektioner och verkstad på grund av smittorisken har jag suttit och nickat på mitt rum uttråkad och feberyrande. Men idag har febern släppt lite och jag tog mig en cykeltur i det lättas dugg regnet. I morgon hoppas jag återvända till kursandet och skapandet.

Fattade ett beslut idag cyklandes i duggregnet. Det handlar om självrespekt och att ha något att göra med min ex är illa för den, självrespekten alltså. Jag skulle kunna berätta mycket men nöjer mej med att jag har kränkts, utnyttjats och nervärderats och det är nog nu!

Precis som jag lärde mig när jag arbetade i
kvinnojouren, så tycker man till sist att man inte har ett högre värden än det usla värde som tilldelas av den som kränker men det är så fel. Tyvärr tar det tid att bryta ett destruktivt mönster. Det är som att sluta röka. Bäst att ta det en dag i taget. Att jag satt ord på detta och att det nu finns här på min blogg gör att jag har skärpt till det för mig själv. Inga fler ” backa och försöka åtminstone vara vän” igen! Det som sker, sker varje gång på min bekostnad.

Men kan någon människa begripa varför allt man tycker om är fettbildande, förbjudet, vanebildande eller
skadligt på något sätt, hmmm.

Apropå det så har Whitney gjort comeback. Där kan man väl alla om att slå i botten och kravla sig upp igen. Jag hoppas faktiskt att hon grejar det och visst är det märkligt ändå vad beroende av olika slag kan göra med oss. Nu talar jag inte bara om droger utan om beroende av bekräftelse och av en partner, att tro sig inte vara ensam. Men hur ensam är man när man misshandlas fysiskt eller psykiskt eller för den
delen både och.

 

Tantlena 2009.09.15

 
 
Skrivet:  3 juli kl. 09:29

Det finns mycket att under över och fundera på men säga vad man vill, en sju tusan till musikman var han, Michael och han kunde skriva texter.....

http://www.azlyrics.com/j/jackson.html

 

 

 

 
 
Skrivet:  3 juni kl. 09:01

Den här dagen började rasande liksom den förra slutade rasande. ”The return of the stampare”! Faan vad jag hatar dem som bor ovanpå mej! De stampade sönder hela min kväll igår. På Rix FM kan man vinna en spelning med Måns. Önskar mig den spelningen och Måns stående på huvudena av stamparna klockan halv sex på morgonen…

 

Blomstertid kallas juni och juli i detta land.  Sommar månadernaallt blommar men det är mycket som blommar i Maj månad med och faktiskt en hel del i Augusti.  Det här landet är alltså uthärdligt mellan maj och augusti fast det går att sträcka ut så det räcker april till september. Resten av tiden är här hemskt och jag avundas alla som har råd att lämna landet mellan oktober till mars.

 

Nu är det dags att börja träna igen efter att ha varit borta från gymmet sedan 2/5. Det är 13 dagar sedan och ja det både känns och syns redan. I min ålder, tantåldern, går det fort utför.

 

Kommer jag att klara denna månad, tänker jag hela tiden. Frågan tickar i bakhuvudet. 2/6 hade jag 710 kr att leva på resten av månaden. Så är det att vara ensam tant med sjukersättning och utan förmögenhet i detta land. Ekonomisk ångest är bara förnamnet på vad jag känt sedan jag blev sjuk. En nedåt gående spiral som skrapar sönder och förstör min själ och all glädje allt hopp. Jag läser och hör om folk som har min dubbla årslön i månadslön, många av dem vill till Bryssel och vad menas med ”säg Ja till Europa!” Har någon sagt nej till Europa? Det är väl EU vi ska säga Nej eller Ja till! Till EU säger jag NEJ! åtminstone i nuvarande utformning, det bara kostar och jag har fortfarande procentuellt högre skatt än alla som arbetar. Känner mej som en dansk sugga   L

 

En rasande tant 2009-06-03

 

 

 

 

 
 
Skrivet:  20 maj kl. 23:32

En tynande tillvaro är vad denna blogg för, mycket tynande. Det är stampare, fot operationer, kolonilott och isolering av klädkammare i vägen för tillfället. Livet är i vägen för bloggen med andra ord och vad ska jag säga, numera tvittras det visst mer än det bloggas.

 

I livet där utanför i världen börjar tillvaron tapetseras med diverse valaffischer med mer eller mindre stylade partiledare och annat känt folk som kastar ur sig klyshor och  plattityder. Vad då ”för Euro”?

 

Det fylls upp med partiledaredebatter på TV i tidningar och i medierna F! ligger dock, verkar det, i radioskugga, men jag saknade Gudrun på TV:s partiledardebatt häromdagen. Hon och Maria W är riktigt vassa intelligenta och starka kvinns.

 

Apropå Maria och miljöparitet så ligger de rätt lågt här i storstan tycker jag.  Det finns massor att göra för miljömedvetna.  Bullerskyddsbyggen och överdäckning av stora trafikleder. Kraftig höjda biltullar utan undantag och farthinder byggande. Fler och bättre cykelbanor och utbyggnad med ökad turtäthet på alla kollektiva transportmedel. Mer träd och planteringar överallt och subventioner för renovering av allmännyttans för klimatsmarthet och miljötänkande, oavsett det nya förslagen om hyra i förhållande till läge. Storstadens miljö och människor skildras här mycket målande av en skrivarvän på poeter.se.

 

 

Tantlena 2009-05-20

 
 
Skrivet:  5 maj kl. 10:34

Undrar om man kan söka rotavdrag för att bygga om klädkammare till sovhåla? Det talas ju om miljonprogram och allmännyttan nu, när det gäller rotavdragen. Hur vore det om man såg till att stoppa rotavdrag till byggen utanför landet gränser och till sommarbostäder, om det nu ska vara något rotavdrag alls, jag är inte säker på att jag tycker det är rätt använda skattemedel.

 

Det görs reklam för rotavdragen nu på affischer. Personligen har jag har inte sett några utanför tullarna däremot finns de i mängder innanför tullarna. Det är visst skillnad på folk och rötter även i ”rotavdragsreklamsammanhang” verkar det som. Men skattemedlen som används till dem, kommer mest från oss vanliga, som bor just utanför tullarna…

 

Annars så cyklas det ju nuförtiden och uppmanas till cykling för att värma om miljön. Jag måste ändå tyvärr meddela att jag möter väldigt få cyklister och gående på min väg från Söder till Bromma på cykel, två dagar i veckan. Vad jag däremot möter i stora mängder är bilar, lastbilar, bussar och åter bilar…

Det sägs ju att Miljöpartiet skall värna om miljön men jag undrar…

..har någon representant från dem någonsin stått en dag vid toppen av Tranebergsbron och mätt buller och nivåer av avgaser och partiklar i luften, där, eller kanske på Essingeleden eller vid Brommaplansrondellen.

 

Det kanske vore en god idé det, att stå på sådana ställen med ett stort plakat i grönt med texten ” Jag vill andas luft och höra fågelsång!”

 

Läste ett förslag om överdäckning vid Klarakvarteren inne i stan. Byggandet har visst påbörjats. Men här utanför tullarna får trafiken fortgå som vanligt mellan alla de gamla nedslitna oisolerade husen från 1930-1960talet.

Föreställ dig att du bor i en lägenhet från 1940 talet, på mittenvåningen mellan
Ulvsundavägen och Norrbyvägen precis under inflygningen till Bromma flygplats och känn på avgaserna, bullret, vibrationerna…

Tänk om du bodde precis vid Bergslagsvägen efter Brommaplansrondellen. Eller närmast vägen på Kvarnbacksvägen med din balkong mot gatan.

De här gamla husen har ingen isolering, är byggda av lättbetong som inte stoppar utan förstärker ljud och har tunna fönster som fungerar som resonans lådor och svänger med. Föreställ dej att du dessutom har grannar runt om dej på alla håll och vissa har barn som skriker och hoppar, andra är uppe halva nätterna och beter sig som om natt var dag eller ytterligare andra som har nattliga vidlyftiga sexliv och somliga som stampgår med hälarna. Är det inte det ena så är det, det andra och när helvetet slår till, är det allt på en gång…


Kan du föreställa dej det här så vet du hur jag har det.

De som planerat och planerar infrastrukturen i Stockholm borde ha fått sparken redan på 1950talet och fortfarande!

 

Varför jag säger än en gång bara VARFÖR bygger man inte ut kollektivtrafiken, höjer avgifterna i biltullarna till den nivå som behövs för att finansiera bullerskydd längst alla utsatta vägar och dessutom bör man ta bort alla undantag från biltullsavgifterna.

 

Varför stänger man inte parkeringsgatorna i de små bostadsområden från 1940talet och bygger parkeringshus där boende får ha sina bilar istället?


Farthinder, jag säger bara farthinder! Om man mätte genomsnittshastigheten på fordonen som passerar nattetid där jag bor är det verkligen inte 30 km per timme inte och så är det säkert på många andra håll med.

 

För övrigt undrar jag om det här med Ekolådan! Jag menar hur kan man gå på det? Dubbelt så dyrt och så transporteras det omkring med bil!!!!

 

Jag hade hoppats att vi byggt samhället för människorna det vill säga vi som faktiskt bygger det, men det verkar som vi bygger det för bilar, transporter och marknaden…

 

2009-05-05

 
 
Skrivet:  5 april kl. 18:42

Maja 98 år får tårar i ögonen. De är så nonchalanta, suckar hon, och torkar bort tåren, allt det här bullret, hon skakar på huvudet, bullret, sa jag till Britta, idag……

Maja bor längst upp i samma hus som jag. Det har hon gjort sedan 1960talet, precis som Nils 92, som bor längst ner i trapphuset i den andra porten. Nils var trädgårdsmästare och sålde sin ögonsten en koloni med stuga för ett tiotal år sedan. Maja arbetade på konsulat. Båda har de bott i samma lägenhet sedan 1960talet, med samma värd och de har sett grannarna komma och gå. Bostadsbyggandet i Stockholm har alltid handlat om vinster för kommuner och fastighetsägare och visioner för arkitekter på väg upp och mycket lite om hur de boende har det, allt annat är spel för gallerierna.

 

Maja har inte varit ute på flera år för hennes höfter håller inte och här finns ingen hiss. Hon berättade för mig, när jag lärde känna henne i mitten på 1990talet, att när hon flyttade hit kunde man plocka goda matsvampar nere vid den lilla dammen och många sorters bär växte i närheten. Det var då det.

 

Det här stambytet sa hon och tog min hand, det var så hemskt, det här stambytet. Hon grät och klappade min hand. Jag satt nära och tittade på hennes vackra ansikte med 98 års erfarenhet i varje liten rynka full av kärlek, liv och kunskap. Men idag, i vårt samhälle, i vår värld, vem bryr sig om Maja 98 år och hur det är för henne att utsättas för betong bilande två gånger sju veckor. Att göra sina behov på en papperstunna i hallen och ha olika män av olika nationaliteter springande i sin lägenhet från sju till sjutton varje dag i sju veckor och sedan, som hon sa, inte kunna tvätta sig i ansiktet, för när hon böjer sig fram mot handfatet slår hon huvudet i badrumsskåpet. Hon tycker att badrummet var bättre före stambytet och jag håller ju med henne.

 

Hyran höjdes efter stambytet, trots att värden underlåtit att lägga in fuktspärrar i badrummet vid renoveringen 1994-95 och det samt att stammarna var i dåligt skick var den egentliga orsaken till stambytet, inte att någon standard behövde höjas. I de flesta fall höjdes den inte heller men vi hyresgäster får ändå betala….

 

Min mammas väninna ringer till henne och gråter. Hon sitter i en stor tvåa på över 50 kvadrat och med en hyra på nästan 6000 kr per månad. Hon är ensamstående ålderspensionär som arbetat inom den kvinnodominerade servicesektorn och hon har en pension på under 7000 kr per månad, före skatt. Hon får bostadstillägg för pensionärer och beloppet beräknas på en maxhyra av 4500 kr per månad. Inte ens i Umeå där hon bor, finns det speciellt många lägenheter som kostar under 4500 kr, än mindre här i Stockholm.

 

Min mor hon äter upp sitt skogskifte, en liten bit för varje dag å hennes pension som hemmafru ( grundbeloppet) inte ens räcker att hålla henne varm och mätt. Hon sålde det lilla skogsskiftet hon hade och äter nu upp pengarna.

 

Min väninna ligger på det andra sjukhuset i ordningen och det har pågått en månad för hon har smärtor i mage/bröst och vårt att svälja. Hon mår också illa. Mängder av läkare har undersökt, mängder av prover och undersökningar har gjorts och ingen vet vad det rör sig om än. Hon ligger på sjukhuset dygn efter dygn i pumpad dropp smärtlindring och kärlvidgande och tiden den bara går. Hennes vårdkostnader skjuter i höjden men hon får ingen hjälp.

 

Runt om i landet byggs nu nya hus, så kallade seniorboenden, bostadsrätter, där man får köpa och bor för skyhöga kostnader per månad, för att få framleva den sista delen av sitt liv i någorlunda bekvämlighet lugn och ro. Kommuner, allmännyttan, bostadsföretagen gnuggar händerna och suger ut de sista kronorna ur människorna. Vården boendet maten allt kostar allt som finns av pengar kvar.

 

Staden Stockholm håller finfin miljö konferens och gästas av fd USA president och andra som plötsligt börjat bry sig om miljön för det är den nyaste marknaden nu att tjäna pengar på. Vi människor betalar gärna dyrare pengar för något bara det står ordet ”ekologiskt” på det eller ”kravmärkt” men vad finns det för innehåll bakom orden?

 

Man menar att Stockholm ligger långt framme i miljöansvaret och målsättningen är att staden skall vara koldioxidfri år 2020! Men jag säger bara så här jag, Essingeleden, Tranebergsbron, Drottningholmsvägen, Earth Hour, Byggnorm med en P-plats per lägenhet, Biltullar med allehanda undantag, sänkta bensinpriser och vad då en massa spel för en massa gallerier.


Det är bara ord och yta och spel alltsammans och i det sammanhanget måste jag bara nämna Carl- Johan Vallgrens senaste bok Kunzelmann & Kunzelmann, som avhandlar ämnen som brott, bedrägeri och falskhet! Vilken höjdarskildring av förljugenheten genom historien och en sådan klarsynt nutids samhällsskildring så det nästan gör ont i ögonen samtidigt som man som läsare skrattar hejdlöst.

Min fina vackra granne Maja skakar på huvudet och klappar mig på handen. Jag tänkte på dej häromdagen sade hon, det är illa så illa med landet Sverige nu, min vän, sa hon.

Maja 98 och Nils 92 har gett upp. Maja försöker leva med bullret och har börjat vara uppe mer på nätterna och sova på dagarna, det är lugnare här då. Nils försöker leva sitt liv boende under ungdomarna som är uppe på nätterna och festar och stoppar i sig flera sömnpiller varje natt, skakar på huvudet och säger att, om det bara inte var så kallt och dragit här också, men jag ska ju snart dö så då är det över.

 

Ingen fin och skir vårskildring så här i Aprilmånaden då blåsipporna blommar på min kolonilott och vintertgäck, krokus och snödroppar lyser på lervällingen i de nedskräpade rabatterna vid den hyreshuskasern jag bor i, men det är den jag kan ge ifrån mej. Det är synd om människorna sade Strindberg, men vi har själva skapat den värld, det samhälle som vi lever i och vi har skapat det så människo- ovänligt att inte ens vi själva vill vistas i de miljöer vi skapat. Jag säger bara byggprojektet Brovakten

 

Ha en bra söndag 2009-04-05 Tantlena

 

 
 
Skrivet:  25 mars kl. 10:50

Idag är det Vår Fru Dagen, som blivit Maria bebådelsedag, som blivit våffeldagen
Hela det förkristna innehållet verkar ha försvunnit ur denna dag som nog inte har något alls med Jungfru Maria att göra ursprungligen, utan med vårens ankomst. Våren är väl
ungdomens tid men hur har ungdomen det? Den enda tid som avhandlas i media nu är sommartiden som återkommer i helgen. Då vi alla skall ställa om våra klockor, vår linjära tid, som vi hittat på.

 


I dessa tider när skolorna inte längre har råd med råvaror på hemkunskapet - matlagning i teorin hur motiverat är det, Vanja skriver på för jättelöner, det ständigt diskuteras om bonusar, fasta löner och arvoden för den otroligt giriga makteliten vars barn också beter sig helt grisigt även på sina speciella internatskolor, kanske vi skulle bry oss mer om moder jord som är själva grunden för vår existens. Utan moder jord inga människor så vad sägs om att engagera sig i Earth Hour på lördag med och släcka ner/stänga av all el en liten stund. Hur svårt kan det vara?

 

Annars är det som vanligt denna långdragna sega historia med grannar som dunk går, har högljutt sex och är uppe på nätterna, hyresvärd som skiter i att jag får gå på sömnpiller och ha hörselskydd och öronproppar i mitt hem. Min segdragna knähistoria pågår också alltjämt. Jag tränar, har knäskydd än och skall i få kortison insprutat i knäet i april. Jag lever också med en ständig ekonomisk oro som äter av mig. Självklart hade inte jag flyttat mina ynka sparmedel/pensionsmedel så på AMF gick jag nästan 6000 kr back och på Robur, över 20 000 kr back L jag är idag därför god för 30 000 kr allt som allt i kapital. Det var ”om olyckan är framme, om jag dör och ungarnas skulle måsta stå för begravningskostnadernapengar men de är nu borta. Men AMF ledningen de flyttade sina slantar de

 

Hemskt trött tantlena som undrar varför bara Vanja skall avgå, borde inte hela styrelsen få avgå och utan lön! Det är VÅRA pengar de leker med! De kan söka nya jobb för arbetslösa via arbetsförmedlingen som alla andra. 2009-03-25

 

 

 
 
Skrivet:  18 mars kl. 17:54

Jag säger bara skicka Tingeling till Moskva :-)

Det är inte länge sen det skämtades hej vilt med Sverige, Dalarna, renar och allt det på exakt samma sätt som med Ryssland men DÅ gick det visst bra, inte behövdes psykvård då inte...

Det hela var ju gruvligt lyckat skämtat om Svenskarna och deras tänkta fördomar helt enkelt. Henrik Dorsin var hur bra som helst hela tiden :-) För övrigt är det ju synd om han Fritzl verkar det som., Hans mamma tyckte visst inte om honom. Apropå att tycka om, man kan ju undra om någon kan tycka om AMF cheferna längre. Jag skulle ha svårt för det om jag var mamma till någon av dem jag och vaddå tänka på sin försörjning? eller snacka om anställningstrygghet, vem har det numera? Nej man får väl göra som alla andra och gå in på bloggen som Jessica skriver om hur det är att leva på socialbidrag... Själv har jag fått hämta ut en narkotikaklassad sömnmedicin Imovane, för att få sova lite då det tydligen är helt OK att stampar runt på tak om nätterna och hålla sina grannar vakna för man... måste ju få gå. Gå verkar vara en rättighet, undrar hur det är med sömn. Går gör ju annars Robban och Gert...

Trött Tant som har lindat ben och knä men som sett solen hela dagen här. 2009-03-18

 

 
 
Skrivet:  13 februari kl. 09:22

Efter bara fyra månader i det nya landet skall han skolas in på dagis.

Vare sig han eller mamman kan det språk som talas här.

Pappan är försvunnen, kanske död.

 

Ingen i barngruppen, som för övrigt består av för många barn, eller bland personalen, som för övrigt är för få, talar språket som talandes i landet de bodde i förut.

 

Några resurspedagoger eller hemspråkstränare finns inte och personalen som skall skola in honom känner sig maktlösa.  De vågar inte kan inte och vet inte hur man kan agerar i detta. De är också mest rädda om sina egna skinn och sina arbeten.

 

 

Vad är det? Är det barnomsorg? Nej det är Barn Om Sorg och kanske rent av barnmisshandel tycker jag! Vad är det som händer i vårt land? Hur gör vi med varandra? Varför säger ingen ifrån ens lite grann längre?

 

I samma land blir en 15 åring som sagt "nöff" till polisen åtalad! Det ansågs motiverat. Sopåkarnas strejkar vilt och får stöd av massmedia verkar det som, men det faktum att de åker runt där jag bor mellan 05.00 och 06.00 på morgnarna och väsnas utav bara helvete så jag väcks och inte kan somna om, det talas det tyst om. Vad är väl en hyresgäst mot en sopåkare speciellt då hyresgästen är en kvinna och tant och sopåkaren är en kille och man. Ta läs in värderingarna som finns i det där…

 

Vidare läser jag i media nu att allt färre barn får de glasögon de behöver. Vi talar om barn i Sverige här, för Sverige är landet jag skriver om.  Detta rika så kallade jämlika land med socialt skyddsnät, hög utbildningsnivå och lika inför lagen eller hur?

Jag säger bara blaha blaha, jag, som
Lindeman. Lika inför lagen är en fantasi, socialt skyddsnät nermonterat och jämlikheten som påstås finnas är bara ett spel för gallerierna.

Sanningen är att inget är jämlikt, orättvisorna, fattigdomen och
klyftorna i samhället ökar och breder ut sig och de som inte har några kontakter, lobbygrupper, förmögenheter och påtryckningsmetoder står sig slätt i alla sammanhang.

Det är rätt gräsligt tycker jag när jag hör människor som inte vill leva längre för att de inte har något människovärde kvar, inget hopp och bara lider på grund av
hur samhället utvecklats de senaste tio åren. Kanske är jag också en av dem, vem vet vad tror du?

 

Apropå människovärde, jag säger bara ADHD. Media skriver att det blir allt fler som får ”diagnosen” och numera har man ju förstått att det finns flickor med som…

 

Vad ska jag säga, inte ens sjukdomar är jämlika. Man ska ha symtom som män och pojkar för att få rätt till diagnos…

ADHD utredningen görs inom psykiatrin. Samma psykiatri som fel diagnostiserat massor av människor som haft just ADHD eller någon annan så kallad
bokstavsdiagnos, genom åren.

 

Eftersom det inte rör sig om en psykiatrisk sjukdom så borde det väl inte sortera under psykiatri eller?

 

Är för övrigt ADHD ens sjukdom? Det kanske bara är en sorts hjärna/kemi/fysik, en variation helt enkelt precis som vänster och högerhänthet, hetero och homosexualitet med mera.

 

Tänk om det börjar bli dags, är dags, måste vara dags för oss att låta oss vara som så som vi är, unika människor allihop och inte likadana samordnade klickar i fack!

 

Vad sägs om att öppna våra hjärtan nu är det ju är alla hjärtans dag istället för att köpa chokladhjärtan åt dem vi redan accepterar och tycker om!

 

Isn’t life strange?” (obs fyra olika länkar! )

 

Och förresten ska du få ett boktips, läs Shantaram av Gregory David Roberts, nu ska jag ringa DN och SvD och klaga på hur deras tidningsutdelare väsnas och bär sig åt här mellan 04- 05 på morgnarna…

 

 

Tantlena 2009-02-13

 
 
Skrivet:  26 januari kl. 10:37

Mår illa
Hjärtat klappar ojämnt och vilt
Torra ögon och torr i mun
Svårt att svälja
Skakar lätt
Nerverna ligger utanpå huden
Gaser i magen
Känsla av oro och irritation
Koncentrationssvårigheter...

Vad beskriver jag? Ångestattack, panikångest, postraumatisk stress, överansträngning, den moderna människans normaltillstånd, känsla av överliggande hot mot egen existens, inbillningsjuka, ADHD symtom eller månne psykisk sjukdom.

Vad jag beskriver är mitt hälsotillstånd efter att ha blivit störd i, förhindrad att och avbruten, i min sömn i princip varje natt, sedan i höstas till nu.

Min omgivning reagerar olika på hur jag har det, eller åtminstone påstår att jag har det och verkar må och hur jag ser ut. 

"Om jag hade den typen av dunkande steg hela tiden skulle jag bli galen", "såna som du kallas gnällkärringar bland fastighetsägare och husvärdar så ligg lågt och uthärda", "Men herre gud, gå hem till mej och sov några timmar, du ser ut som en trasa", "du får sova hos mig när du vill", "har du provat öronproppar", "men så illa kan det väl inte vara", "ring störningsjouren", "försök tänka på något annat", har du övervägt att flytta", " men väsnas lika mycket tillbaka då", " har du försökt tala med dina grannar"...

Ja kommentarerna och reaktionerna är många och ja, jag har väl provat det mesta men inget fungerar. Nu återstår sömnpiller så jag drogad sover oavsett oväsen utanför. jag har en läkartid idag, egentligen till för att undersöka om det är dags att operera min hallux valgus, men jag ska be om sömnpiller också tror jag. Nu handlar det inte om prestige längre, "herre gud jag har väl rätt att få sova utan piller och proppar", utan nu handlar det helt enkelt om att få sova, till vilket pris som helst.

Mitt liv fungerar inte längre på grund av den här ständiga sömnstöringen. Jag orkar inte träna och cykla som jag ska för skeletturkalkningen, artrosen och och parkinsonism.
Jag kan inte meditera längre eller läsa och skriva poesi. Jag har koncentrationssvårigheter och har tappat lusten att skapa i keramik. Den speciella gymnastiken jag ska göra varje morgon för att hålla igång mitt högra opererade knä, orkar jag inte göra.

Min sista medvetna tanke innan jag lyckas somna vid två- tretiden om nätterna då det tillfälligt är lugnt några timmar, är herre gud, men vad är det för fel på mina grannar, jag blir galen, snälla låt mig sova, och min första tanke när jag vaknar, mellan halv fyra och halv sju, är åh nej inte redan, inte väckt redan, snälla ta bort dem ta bort dessa grannar från helvetet! Om inte det är möjligt så låt mig i alla fall få flytta från detta oisolerade hus från 1942 som är helt oskyddat för buller och ljud på alla sätt och istället fungerar som en resonanslåda. Men det finns nästan inga hyresrätter att hyra och de som finns har jag inte råd med
L

Jag sover, om jag alls sover, med öronproppar, ömsom mp3 med kuddarna över huvudet, inte under och täcket över alltihop och armarna som ett paketsnöre över det hela. Jag har numera domningar i armar och nacke konstant.

Att gå ock lägga mej har de sista månaderna blivit något som är ångestframkallande och inte något jag ser fram emot.

Jag vet inte längre vad jag ska ta mej till.

Tantlena 09.01.26

 
 
Skrivet:  20 januari kl. 08:59

Hörde att det äntligen kommit till allmänhetens kännedom att Coca-cola är beroendeframkallande. Ingen nyhet för mig, jag har vetat det väldigt länge. Hade en gång en särbo som var totalt beroende, drack flera liter per dygn och gick upp från 75 kg till 105 på den dieten.

Socker i alla former verkar vara livsfarligt eftersom det är ohygglig beroendeframkallande då det, vad jag förstått, stimulerar hjärnans lustcentrum som andra kända medel som nikotin, alkohol, heroin..

I Coca-cola finns det väl både socker i stora mängder och koffein

Det värsta är väl att
socker ja det är kolhydrater det och kolhydrater stärkelse, finns ju i mänger av saker, som bröd, pasta, potatis, frukt, rotfrukter, juice ja en hel del som förut passerat som nyttigt.

Bortsett från det så får jag lägga ner en hel del tid nu på att försöka få sova, för jag har nya grannar efter stambytet här, och de inser inte att de bor i ett hus med
pappersväggar.  Slaggtegel och blåbetong från tidigt 1940tal som inte har någon ljudisolerande förmåga alls. Jag har inte sovit en hel natt sedan tidigt i höstas. Jag börjar känna av det.

Det blir inte mer än så här idag för jag är
sömnstörd och grinig. Orkar inte ens hetsa upp mej över det faktum att de som har minst får betala mest i alla sammanhang i alla tider i alla samhällen, som vanligt.

 

Tantlena 2009-01-20



 

 
 
Skrivet:  14 januari kl. 06:02

En gång i tiden började man bygga hyresrätter i Sverige med statens goda vilja och subventioner via skattemedlen för att skapa bostäder åt alla och speciellt för dem som inte kunde, hade råd eller ville köpa hus och egna hem.

På ren svenska byggde man för den fattiga arbetarklassen som också flyttades runt i landet. Det kallades strukturrationalisering och följde på industrialiseringen och byggandet av folkhemmet. Så småningom byggdes miljonprogram. Inom ramen för allt detta skapades kommunala och statliga fastighetsbolag, hyresgästföreningen och allmännyttan.

Allmännyttan skapade som icke vinstdrivande bolag, tanken var att hålla hyrorna så låga som möjligt för ja, den mindre bemedlade arbetarklassen.


När vi i sista valet fick en ny regering och nya makthavare av annan politisk färg i stadshuset skulle allmännyttan plötsligt säljas ut och de fastigheter som blev kvar inom staden skulle drivas mot maximal vinst. Alla statliga subventioner har under åren försvunnit och hyrorna har ökat allt mer år för år. Samtidigt har allmännyttans bolag inte som HSB eller andra bostadsrätter fonderat eller avsatt medel för renoveringar, stambyten och liknande, utan istället har bolagen tömts på pengar och så när fastigheterna står inför renoveringar så gör bolagen små strategiska och billiga förbättringar av standarden och kan sedan lägga kostnaderna för renoveringar och stambyten på hyresgästerna. Innan sådana åtgärder som renovering och stambyte har fastigheterna dessutom förmodligen haft eftersatt underhåll under många år.

När de här renoverade stambytta fastigheterna sedan skall upplåtas till hyresgäster igen så har något hänt med hyran. Gissa vad?

Där jag bor gick hyran 1994 - 95 upp från 1800 kr per månad och lgn till 3200 kr per månad och lgn. Vi talar om små tvåor (40 kvadrat) med arbetskök och plastgolv byggda 1944 i lättbetong och puts, utan hissar eller balkonger. Dessutom så stambyttes bara köket. 2007 var det dags igen för stambyte, då av badrum. Hyran efter detta ligger idag på 4400 kr per månad för denna lilla lägenhet.

Samma bolag som äger denna fastighet äger också en fastighet på Kungsholmen vid Fridhemsplan som nu renoverats upp på liknande sätt. I den fastigheten kostar en etta med kök utan balkong, på 48 kvadratmeter 5633 kr per månad.

 

Bolaget kräver också att den blivande hyresgästen numera, oavsett vart lägenheten ligger, har en månadsinkomst på 3 gånger hyresbeloppet för att få hyra. Det här innebär att ensamstående deltidsarbetande mammor som arbetar inom kvinnosektorn, studerade utan kapitalstarka föräldrar, ensamstående kvinnliga pensionärer, arbetslösa, socialbidragstagare och människor med sjukersättning (funktionshindrade) förmodligen inte kan hyra överhuvudtaget för det finns inga lägenheter de godkänns som hyresgäster i. V

Hyresrätt har gått från att vara det billigaste boendealternativet till att bli det dyraste!

Vilket fint samhälle vi bygger och har byggt! Hur högt utvecklade och socialt kompetenta har vi inte blivit. Hur vi värnar om varandra! Nej skämt åh sido, hör min sarkasm. Medborgare betänk att du icke får vara så ond emot ditt samhälle att du bliver, sjuk, funktionshindrad, galen eller arbetslös. Om du blir något av dessa uppräknade, så stöts du ut och förlorar allt och visas bort ur ljuset, samhällskroppen och hamnar i en spiral av nedåtgående elände som kan leda till hemlöshet och en situation där man uppträder hotfullt mot social myndighet eller kronofogde och liknande.

Som sagt var av dem som icke har något skall även detta intet bli taget ifrån dem….

Vid pennan denna natt 09.01.13 - 14, i det extremt lyhörda huset från 1944: Tantlena