Så var jag på plats då, efter allt som hänt. Våren och sommaren har gått och min dator står numera på ett helt annat skrivbord i en helt annan stad än Stockholm.

En mycket mindre stad.

Inte nog med att staden är mindre, bo-staden är också mindre, från två rum till ett enda och det är hyrt liksom bostaden i Stockholm är, men här ingå mat fem gånger per dag fem dar i veckan. Någon annan hyr min bostad i Stockholm i andra hand.

Den här tanten har flyttat in på internat och skall leka med lera på heltid. En stor fördel med att bo här och leka med lera är att jag är nästan 40 mil ifrån stamparna. De har förpestat min tillvaro sedan senhösten förra året och jag har inte sovit en hel natt sedan dess i den bostaden. På alla andra platser jag varit (och jag har sovit på annat håll så ofta jag kunnat) har jag sovit som en sten.

Det sista som hände innan jag lämnade Stockholm var att jag och min cykel nästan blev överkörda av en SL buss och felet var till 100 % bussförarens.

På vägen, den stora, vägen kallad E4 från Stockholm och hit passerade vi två överkörda rävar och en överkörd ekorre, appropå köra.

Det är inte mycket med Stockholm jag kommer att sakna. Mina barn förstås, ja några andra personer som betyder mycket, keramiken och dem som jag umgås med som också leker med keramik samt träningen och kolonilotten... det är allt.

Det är första gången sedan 1976 jag bor heltid på annan plats än i Stockholm. 1976 kom jag till den staden från norrland och har, trots flera flyttar inom Stockholm stad, alltid bott kvar i den tills nu...

Så Småland "here I come" tant goes internat....

Tantlena 09.08.30