Jag läste förra året detta i GP. ” Kung Sigurd Jorsalfar som bodde här och var son till Magnus Barfot gjorde en bra mycket mer spännande resa än Guillous romanfigur Arn. Dessutom har vi en ganska god uppfattning om hur Sigurd såg ut eftersom hans kranium finns bevarat, säger Kristina Bengtsson, doktorand i arkeologi vid Göteborgs universitet.”

Artikeln gällde de utgrävningar man då gjorde vid Hälla gård, Konghälla. Jag var ute och tittade, samt tog fotografier. Då kunde jag inte ana att detta var antagligen förfäder till mig som bott där.

Jag har alltid trott mig ha lite skotte i mig. Det är möjligt det kommer via Norge.

Egentligen är det för tidigt att skriva detta inlägg för det finns så mycket som behöver bli klarare – men nu har jag ju ändå börjat skriva..

I Konghälla som ligger någon mil iväg från mig i Kungälv träffades  år 1101 Magnus Barfot tillsammans med kung Inge d. ä. Stenkilsson av Sverige och kung Erik Ejegod av Danmark i trekungamötet. Mötet skulle ge fred mellan länderna.

Magnus Barfot (norska Berrføtt), Magnus III, ca 1073-1103, norsk kung från 1093.

Magnus Barfot sägs ha fått sitt namn efter en härfärd till Skottland, där han övertog den skotska seden att gå barbent klädd i kilt. Det var en kort tunika och en övre kappa. Det var inte "the belted plaids, the philabeg", en form av kilt 16 x 5 fot, utan "leine croich", en saffransgul "skjorta" som var vanlig bland irer och skottar vid denna tid.  Jag hoppas Ian kan förklara bättre.

Magnus företog krigståg till England och Sverige och befäste Norges välde över Orkneyöarna, Hebriderna och Man. Magnus ställde anspråk på bl. a. Dalsland, vilket skapade missämja med Inge d. ä. Stenkilsson. Han befäste Kållandsö, men led nederlag i åtminstone en drabbning mot Inge vid "Foxerna", Lilla Edet. Magnus, som även härjat i Danmark, önskade efter en tid fred med sina motståndare Inge d. ä. samt Danmarks kung Erik Ejegod ("den ständigt gode"). Därför blev det trekungamötet några mil från mitt hem 1101.

Margareta Fredkulla, död omkring 1130, norsk, senare dansk drottning, dotter till den svenske kungen Inge d. ä. Hon blev kallad "fredskolla" - fridsjungfru.

Som bekräftelse på freden mellan fadern och Magnus Barfot av Norge giftes hon 1101 med Magnus i Konghälla. Inga barn föddes i detta äktenskap. Efter makens död 1103 gifte hon sig följande år med kung Niels av Danmark.
(Källa: Focus 98)

Magnus drog  redan 1103 iväg till nya strider. Magnus Barfot dog under ett vikingatåg till Irland. Enligt en källa blev han dödad på slottet Tipperary (Tiobrad Arran) 1103. Han fick ett spjut i båda benen (benspärr) och ett yxhugg i halsen. Annals of Ulster förtäljer däremot: "Magnus, king of Lochlann, was killed on a raid in Ulaid".

Det börjar bli för mycket släkt nu. Jag har passerat 1000 talet --- och sett att vissa spår finns ned till år 730 --- men det är då utanför Sverige och tveksamt.

Jag har samtidigt nu så många förfäder att följa upp historiskt att det känns överväldigande. Det börjar bli för många namn att följa upp. För många historier att läsa och berätta. Samtidigt är det mycket spännande att se var jag nu skall stanna.

Det känns som släktens andar drar in mig i oväntat mycket.

Det är märkliga upptäcker kring min härkomst som kommit fram.  Mina linjer och rötter börjar omfatta prinsessor, Jarlar, kungar och olika kungadömen. Hustruns obevisade adliga polska härkomst, är sannolik, men saknar ännu konkreta dokument. Jag har däremot en osäker linje som nu innehåller flera Polska kungar !!! min just nu tidigaste förfader på polska sidan är kung Mieszko I farfar Lestek som levde kring 933/940  -- men min polska är för dålig att berätta om honom ännu – dvs någon i familjen får översätta till mig – om Mieszko I finns det dock att läsa redan på engelska wikipedia – jag återkommer.

Min äldste förfader Lestek ca 930/940 i Polen

Lestek farfar till kung Mieszko I i Polen.

Släktforskningen går så snabbt framåt – eller bakåt – att det börjar bli för mycket osäkerhet. Jag hittar på nätet så många släktträd då det gäller adel och kungligheter att det är lätt fylla på – sen blir man tveksam – är detta verkligen möjligt – och det är det inte vid närmare eftertanke. Vi är för många släktforskare som gärna ser kopplingar – där de inte riktigt passar.

Det är så många öden som passerar, och man börjar fundera. Det var ett engelskt program om släktforskning igår på TV. Där trodde släkten att farmor var oäkta barn med koppling till en Irländsk adlig släkt. Detta rykte fanns i flera generationer, men när sanningen undersöktes blev den snöpliga slutsatsen att det var farmoderns man som var mytoman och lyckats sprida ryktet.

Då jag nu i mina efterforskningar är så långt tillbaka i tiden att inga verkligt säkra källor finns, ökar naturligtvis sannolikheten för felaktigheter. Tekniken gör samtidigt att vi nog om några år kan förändra mycket också. DNA analys blir allt vanligare och då många av mina äldsta anfäder har historiskt intresse lär det snart finnas DNA-analyser på flera av dem – de som det finns något att analysera från vill säga. Biskopar och kungar brukar ofta, mer eller mindre intakta bli begravda på säker plats. Egentligen är det ännu intressantare med dagens teknik om man analysera kvinnor, då deras mitokondrie-DNA förs vidare på ett stabilt sätt – männen är till sin natur, som bekant mer ombytlig.

Det är på min mors sida jag har massor av ”kändisar” och att jag alltid gillat ”bluetooth” kanske inte bara beror av mina Ericssonaktier, utan även av att danske kung Harald Blåtand (död år 985) är min moders fffmfmmffmffmfmfffmmfffffmffmff  detta med mor och far som m och f blir till rena DNA sekvensen redan det.

Vi är många som hävdar släktskap med Harald Blåtand. Det är sannolikt att han, liksom Djingis Khan, har många ättlingar. Djingis  Khan hade visserligen ett antal hundra barn, från mer än hundra kvinnor– men det imponerar ändå att man kan hitta hans DNA i nära 10 % av befolkningen utefter hans rövarväg – som ju nådde fram till Polens södra gränser från Mongoliet.

Jag väntar med DNA analys – för priser på analys lär falla med tiden. Vem vet – kanske det snart blir obligatoriskt med DNA analys – och sedan gör man en algoritm från DNA och skippar sedan personnumret, som ersätts av DNA nummer vilket vårt rfi-chip ges. Via chippet kopplas vi sedan automatiskt till vår telefon och dator. Vårt DNA nummer ersätter personnummer, telefon och IP-adress. Lyssnar du Bodström.

Jag skall nog ta en paus nu.

Imorgon reser vi för att skriva papper på huset i Småland. Det var ju inte meningen att vi skulle köpa sommarhus, då vi inte behöver det egentligen – och absolut inte orkar sköta fler hus. När vi såg att vår hantverkare tänkte köpa ett litet hus kunde jag inte låta bli att fråga hustru om vi inte kunde lägga 50 % på det stora huset – då kunde vi ha varsin lägenhet. Det gillade alla – speciellt polacken – klart de känns osäkert köpa hus i annat land. Polacken har gyllene händer och kan allt, mellan fräsa spår i köksluckor till montera påfyllningsmaskiner för Champangeflaskor i Kiev. Det senare kan verka överflödigt i Småland – men innebär att vi har minimalt bekymmer med skötsel av hus. Dessutom har han som mål att fixa huset och om några år sälja. Det passar oss utmärkt – några år på landet är bra träning om vi skulle välja det i framtiden.