Politiker har det funnits ganska många i släkten – på båda sidor om man redan delar sidolinjerna direkt. Wikipedias förklaring kring vad en nämndeman är – glömmer som vanligt Wikipedia att ta upp hela sanningen. Förr valdes nämndemännen för att sitta i de olika nämnderna, såsom fattigvårdsnämnden, och i nämnderna för gemensamma saker i socknen såsom väghållningsnämden och skolundervisning. Nämndemännen valdes lokalt i socknen. Förr var det ju kyrkan som organiserade det mesta för församlingen och det var snarast lokalpolitiker som nämndeman var - förutom att sitta vid tinget.

En av anfäderna är Påvel Persson som levde i Silkeryd, Asa socken i Kronoberg  på 1500 talet och fram till åtminstone till 1634. Han var bonde och uppges även ha varit riksdagsman. På internet hittade jag en vänlig själ som ”översatt” från gamla domböcker följande: Framlades i rätten salige Mickel Sigfridssons dombok daterad 1603 den 25 8bris, däruti förmäles att lagmannen Erik Ribbing och hans vederlagsman salige Nils Galle med två häradsnämnder hava hållit lagmanssyn mellan Västra härad och Norrvidinge härad. Märken, Kärdalasund eller Kovad, Broteberg, Basteberg, Brennagöl, där ligger en sten mellan Hökasjö och Brennagöl, Målebäck, Bockelid, Vefuekärr, Jerpebro, Döresjöhallar, Mjöasjö sund, Grisakull, Skålö, Jon i Svinaryd, Nils Gudmundsson i Höreda, Måns i Axeboda, Karl i Båraskalle, Gudmund i Svarthult, Måns Åkesson i Fröderyd, Måns Persson i Rölla, Karl i Rösås, Börje i Slageryd, Sven i Torp, Håkan i Brånstorp, Josef i Christenstorp, Norrvidinge häradsnämnd; Per Jonsson i Gaslanna, Bo i Löpanäs, Jon Månsson i Åby, Gudmund i Källerda, Sone i Söreskog, Sven i Bråt, Bo i Tolg, Nils i B---lfuetorp, Påvel i Silkeryd, Assar i Hångeryd, Hans i Asa, Per Helgesson i Gishult, Sven Brådsson i Ledja. 

Påvel i Silkeryd får sönerna Per och Sven, och omnämns redan 1571 då han vittnar i tinget att han tidigare brukat i Kråketorp. Han ärver i Löpanäs i Sörby socken, men det säljer han av 1601. Sonen Sven är troligen född kring 1560 och utmärker sig genom att i mogen ålder, överge hustru och rymma iväg med sitt ”syskonebarn” vilket kan betyda kusin till Danmark. Han återkommer som en gammal man efter sin faders död och själv troligen runt 80 år till Sverige, och begär nåd. Tingsrätten beslutar om höga böter, vilka betalas av brorsonen Nils Persson (min linje naturligtvis).  Påvel vet vi lite mer om bland annat att han var i Riksdagen 1582 och 1601. Han finns även skattebokförd och fick betala sin andel för Älvsborgs lösen 1571. Då ägde han Oxar, 2 kor, 6 stutar och kvigor om 3 år, 1 om 2 år, 2 om 1 år, 20 getter, 12 får, 7 svin samt 10 lod silver. Det var en välbärgad man på denna tiden. Sonen Per (min linje) är bonde, men också nämbdeman, och även hans son Nils blir nämndeman (och betalar farbroderns böter). Vi är nu i mitten av 1600-talet och även två av Nils söner blir nämndemän – men även döttrar blir gifta med nämndemän i andra socknar. Släkten har fått lite politiskt grepp kan man säga. Det kanske därför inte förvånar att dottern Kerstin omkring 1672 föder en son som får namnet Hans, och med tiden kommer att titulera sig häradsdomare – Hans avlider 1759..

En annan riksdagsman inom bondeståndet på faderssidan är Jon Svensson i Stenshult, Tolg socken, men om honom vet jag inte mycket mer än att han föddes omkring 1637 och dog 1732. Hans hustru Kerstin var däremot dotter till länsman Per Bengtsson och även hennes farfar och farfars far var länsmän i Asa socken i Kronobergs län.

Onekligen skall det bli intressant träffa släkten om man nu gör det på andra sidan – tre generationer länsmän måste ha mycket att berätta.

När jag läste igenom detta upptäckte jag att Sone i Sörskog också var med när man tittade på gränsdragningen mellan häradena.  Han var också Riksdagman, nämdeman och släkt på min pappas sida – men om Sone får jag berätta en annan gång – då hans söner är värda ett eget inlägg.