Birgitta och Katarina av Alexandra Coelho Ahndoril är en roman kring den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina.
När jag läste om Karl XII så kom jag att också börja läsa en roman uppbyggd på liknande sätt -- då avbröt jag läsande efter ca 200 sidor - då boken var på 800 sidor och bedrövligt dålig.
Denna bok om den heliga Birgitta är klart sämre - den var så dålig att jag var tvungen att se om något skulle bli bättre - det blev det inte. Det är verkligen tur att jag är snabbläsare.
Vill man läsa om den heliga Birgitta kan man läsa Reliker och mirakel av Lennart Jörälv. Den är roligare, mer spännande och innehåller en hel del fakta.
Skall man skriva en roman kring 1300-talet, så är det första man måste uppnå i sin skildring att förmå sig skriva i rätt tidsperspektiv. Att skapa hos läsaren en känsla av rätt tidsålder.
C. Braw har i sin bok tiden upphållit sig vid hur man inte kan förstå ett viss skeende, historiskt, om man inte kan sätta sig in i en viss tidsålders tänkande.
Sigrid Undset lyckades helt mästerligt ge känslan av 1300-talet i sin bok Brudkronen - Kristin Lavransdotter.
Alexandra Ahndoril lyckas få sin skildring att likna en socialrealistisk 1900-talsroman med genusperspektiv. Allt känns falskt tidsmässigt i boken och det är helt obegripligt hur Birgitta skulle kunna uppfatta kvinnans ställning på ett idag PK-mässigt sätt när det är 1300-talet som skall beskrivas.
I Lennart Jörälvs bok blir Birgittas liv intressant och händelserikt - medan Ahndoril lyckas skapa en bok där massor av händelser från den historiska Birgitta - som i romanens form hade kunnat utvecklas på ett läsvärt sätt - till att bli inget - inte ens nämnt. Ahndoril har lyckats göra en märklig historisk person till en ointressant vanlig människa som tycks vara mer intresserad av genusperspektiv - än annat.
Jag hoppas detta var årets botten-napp bland mitt läsande.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [15]
Sven Stolpe, har jag för mig, specialiserade sig på Drottning Kristina. Jag har inte läst, men det verket/en kanske kan vara av intresse för dig.
Skrivet av ginger06 den 20 augusti, 2008 kl. 02:58 #
Jag läser gärna historiska böcker...men det var en om Henrik den VIII som jag inte fixade...den var tråkig bara.
Böcker som jag inte läser är böcker som är högtravande eller deprimerande som Kafkas Processen...eftersom jag lever mig in i böcker så mycket så känns det som om jag håller på att bli galen =)
Sedan gillar jag inte tramsböcker...böcker som handlar om ... rika stackars flickor som hittar kärleken på sitt fina jobb...
Den serie av böcker som jag älskar och har alla av är Christian Jacq, som är egyptolog och har skrivit om Ramses II och Sanningens plats...poff, så är jag i det antika Egypten och bara njuter =) Jag brukar för det mesta köpa pocket men den serien har jag inbunden =) och den läser jag om och om igen...
Skrivet av zozzy =D den 20 augusti, 2008 kl. 09:31 #
G6: Sven Stolpe - morfar till bloggarna Schulman - var en ilsken, man med bestämda åsikter i Filipstad. Jag har aldrig träffat honom, men kollegor till honom. Den heliga Birgitta tror jag var hans stora intresse - men kanske även drottning Kristina --- det finns ju många likheter. Jag läste ju utlåneboken, så kanske jag kan låna något han skrivit. Egentligen är det rätt roligt att barnbarnen blivit så kända bloggare -- för Stolpe hade med säkerhet varit bloggare om han levt idag.
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 09:42 #
Zozzy: Kafka är givetvis en av dessa absoluta favoriter jag har. Du skall veta att jag haft konstiga händelser i öststaterna också. Detta att kunna gå in i en bok är väl grunden för den verkliga upplevelsen. Jag kan förstå om Kafka då blir lite för mycket - men Sigrid Undset borde då passa dig bättre. Jag köper böcker i princip endast på Rea - men då många åt gången. Hertig Larsson köpte jag dock som pocket - och nyss som inbunden. Fast den handlar ju om Kina/Mongoliet och ett extremt människoöde.
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 09:58 #
Sedan älskar jag författare som leker med språket, målar med det och som får en att se hela spektrat av känslor i en sekund. Theodor Kallifatides, Hemmingway, John Irving, Douglas Adams (liftarens guide osv) och det nya svenska författarhoppet/undret, Jonas Khemiri.
Sedan är det klart att jag slänger in en deckare ibland... =)
Skrivet av zozzy =D den 20 augusti, 2008 kl. 10:23 #
Intressanta böcker finns det ju en hel del, men ofta försvinner de i floden av nyutkomna.
En mycket bra författare(tycker jag) är engelsmannen Eric de Berniére. Han har skrivit "Kapten Corellis mandolin", som tilldrar sig på dengrekiska ön Kefallonia under och efter andra världskriget. Den filmades sedan,och som oftast, blev filmen mycket sämre än boken.
"Fåglar utan vingar" är en annan, fantastiskt bra bok. Den handlar om människor i nuvarande Turkiet, hur de levde i början av förra seklet och framåt. Inslutat finns också en biografi över Ataturk.Det låter tråkigt kanske, men det är en underbar bok!
Författaren har gjort en noggrann research - vänner som känner till både Kefallonia och Turkiet
har bekräftat det- så alla faktauppgifter är sanna,samtidigt är "kringhistorierna" fascinerande.
Jag rekommenderar dem verkligen!
Skrivet av gamla fröken den 20 augusti, 2008 kl. 12:23 #
Zozzy: De första gillar jag också - Douglas Adams känner jag inte till.
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 15:01 #
Gamla fröken: Trots att jag läst många böcker om Turkiet har jag ännu inte besökt landet. Jag sätter upp boken på listan över nästa besök på biblioteket.
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 15:05 #
Har du inte läst "En liftares guide till galaxen"? är du galen...herregud! Då är det på tiden att du läser den...trodde inte man kunde bli vuxen utan den...skall skriva av baksidan åt dig...
Skrivet av zozzy ? den 20 augusti, 2008 kl. 16:08 #
I "Liftarens Guide till Galaxen" av Douglas Addams får vi följa jordmannen Arthur Dent på hans extraordinära upplevelser genom galaxen. Hans osannolika upplevelser beskrivs på ett ofattbart sätt av den komiskt begåvade författaren Douglas Addams som genom färgstarka kreationer gör oss till en naturlig del av historien. Ingenting som berättas i boken är förutsägbart. Det enda man med säkerhet kan säga är att den är helt och hållet osannolik och oförutsägbar.
I detta enormt förvirrade, på ett underbart sätt, verk får vi inte bara möta rymdskepp, all-galaktiska urgelbrännare eller vogoner; utan har även möjligheten att försöka förstå problemet med te-bryggande...
Skrivet av 83.252.46.210 den 20 augusti, 2008 kl. 16:14 #
Liftarens Guide till galaxen tyckte jag var
rolig den hade många humoristiska inslag,jag skrattade mej nog genom halva boken...minst*ler*
Skrivet av agath den 20 augusti, 2008 kl. 16:31 #
Jo, jag kom på det efteråt att kanske den heliga Birgitta var hans "prioritet", men eftersom Drottning Kristina konverterade till katolicism fick hon nog vara med på ett hörn. (Inte Filipstad, karlskoga-trakten. Fast familjen kanske flyttade omkring utan min vetskap ;)
Skrivet av ginger06 den 20 augusti, 2008 kl. 16:46 #
Zozzy: ja, det är möjligt jag är galen - och jo boken känner jag till, men har inte läst den ... ännu.
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 22:40 #
Agath: Jo - jag skall
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 22:41 #
G6: Jo, på slutet av sitt liv fanns han i Filipstad -- men tydligen har han flyttat runt lite. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Stolpe
Skrivet av liberum-weto den 20 augusti, 2008 kl. 22:44 #