Min feta dröm

Jag har inte skrivit så mycket alls på siståne, men det har sin förklaring.

För det första så sitter jag hemma i Sverige igen nu, efter en ganska intensiv förberedningsperiod för resan hem. Jag har helt enkelt inte haft särskilt mycket material att publicera, iom att LCHF blivit som en naturlig del av mig. Hade jag skrivit något hade det nog liknat "Idag åt jag grädde och packade..." varje dag, ;)

Men som sagt, nu är jag tillbaks till kalla goa Svearike, och en del saker har hänt, både vad gäller LCHF och mitt liv i övrigt.

Till att börja med så har det gått bättre än jag trodde vad gällde acceptansen från min familj. Varken min pappa eller styvmor tycker att jag är riktigt klok, och är helt övertygade om att jag kommer dö i en hjärtinfarkt när som helst. Dock så har de inte fysiskt försökt hindra mig, och de köper både smör, grädde, ost och bacon åt mig, så inga klagomål. Styvmorsan är t.o.m snäll nog att steka maten i smör åt mig istället för margarinet hon vanligtvis använder.

Däremot har jag absolut märkt ett större motstånd från den övriga omgivningen som ibland försöker "omvända" mig från denna "sekt" jag blivit medlem i. Och vad gäller det så brukar jag låta dem hållas, faktiskt. Min policy är att om de inte lägger sig i vad jag äter, så lägger jag mig inte i vad de äter. De som däremot försöker argumentera med mig brukar få en del motargument, fast jag får hela tiden hålla igen, för jag vill inte verka aggresiv.

Som sista kommentar så är Sverige absolut bättre än Japan vad gäller utbud till en varierad och god LCHF-kost. Jag har nog aldrig tyckt att bacon är så otroligt gott som jag tycker nu, :D