Life Of Me

compromises. Det är jag det! Man lär sig när man har en man som min. Det går inte att få något utan att ge efter på något annat. Det är energikrävande och jobbigt, men man bli riktigt jäkla bra på det. Så nu ska vi inte flytta (hans idé) till en annan stad utan bara till ett annat område (min idé)... Så nu kan jag pusta ut. Var inte alls inne på att flytta bort från familj och vänner, men vad gör man inte för att få spendera mer tid med "Dr Jekyll"...

Jag svalde den där stora klumpen av stolthet och gick till farbror doktorn. Förklarade att det inte var jag som var deprimerad men att jag levde med någon som var det och att jag inte hade nån ork eller energi kvar att hålla ihop familjen. Efter att blitt petad och klämd på så visade det sig att jag var frisk som en nötkärna (precis som jag trodde) men hade alldeles för högt blodtryck... hm, inte så konstigt kanske. Har fått recept på blodtrycksmedicin, vilket jag inte alls är så pepp på att ta, jag är för ung och för frisk. Jag vet vad det beror på men kan inte ändra situationen. Så... ett litet steg tagit, men några stora kvar.

NU har jag äntligen semester! Härliga sköna lediga tid. Ska jobba på att bli lugn och stressa mindre. Började inge bra ikväll, men orkar inte gå in på det. Utan tar bara ännu ett djupt andetag och sätter mig på altan och läser en bok med ett stort(!) glas vin istället!

Vet jag sa det i kommentaren, men tack till M för omtanken... inte ofta man känner att nån bryr sig eller ens förstår.