Enligt väderleksrapporterna. Trist eftersom det är skolavslutning för Lillprinsen. Vad ska vi sätta på oss nu? Jag tar nog samma kläder som på dotterns student. Och för Lillprinsen får det bli jeans och skjorta.

Efter avslutningen och lunch i skolan ska mormor hämta honom och så ska de åka en sväng till landet. Perfekt eftersom jag ska jobba till i alla fall åtta.

Blir glad när Lillprinsens skolkompis fröken m och hennes mormor kommer och ringer på här. Lillprinsen hade tidigare varit där och kollat om fröken m var där, men just då var hon inte det. Naturligtvis var då inte Lillprinsen hemma när de kom. Han kom dock en stund senare, med hela gänget av grannkillarna. Jag sa i alla fall till honom att fröken m varit här. Han undrade om det var okej att ta lådbilen och fråga henne om hon ville vara med dem och åka. Så travade hela gänget iväg.

Nu såg jag hur Lillprinsen och herr j puttade henne i lådbilen. Kul.

Update:

Nu står de svettiga i vår dörr och behöver tanka. Lillprinsen bjuder glatt på citronvatten.

för att Lillprinsen kan lifta med någon annan hem. Han åkte till träningen med fröknarna I & W, men de tränar is i två timmar och Lillprinsen bara en. Om han fått lifta med någon annan hem borde han komma strax.

Tänkte vänta med att äta till han kommer eftersom det bara är han och jag hemma, men om han inte kommer snart så måste jag nog äta nu. Är super hungrig och känner en begynnande huvudvärk.

Under tiden som grabbarna spelar boll umgås jag med andra föräldrar i gräset vid sidan av planen. Även om mycket tid ägnas åt just prat och umgänge så hinns det ändå med att granska tränarna (dvs andra föräldrar som ställer upp som tränare föra våra barn). Idag dessutom en väldigt minimerad skara, vilket gjorde (till min stora glädje) att en kille från juniorlaget kom och erbjuöd sin hjälp.

Grasnkningen av tränarföräldrarna görs med väldigt kritiska ögon från vissa föräldrar. Vad med jag snabbt påpekar att om man inte är beredd att kliva in och göra ett bättre jobb själv så ska man nog vara tyst. Deklarerar också att jag för egen del inte har för avsikt att göra det eftersom jag aldrig varit och aldrig kommer att bli någon fotbollstjej. Tycker då det skulle kännas väldigt orättvist mot barnen om jag som mamma med noll bollsinne och minimala fotbollskunskaper skulle kliva in som tränare. Hur skulle det då vara möjligt för dem att stå sig i den framtida konkurrensen med lag där tränaren spelat fotboll hela sitt liv. Får medhåll från några föräldrar, under tiden som andra fortsätter sitt kritiska granskande samtidigt som de deklarerar att de absolut inte tänker ställa upp som tränare själva.

Efter fotbollsskolan åker Lillprinsen med kompisen herr l med familj till MCDonalds för att sedan hänga med dem hem och leka.

Spöktjuven, sjörövarna och fängelshålan

för att gå på tjejmiddag var absolut inget problem för Lillprinsen. Han såg det som en kul grej. När inbjudan till tjejmiddagen kom skrattade vi alla (ja, även Lillprinsen) gott här hemma. Det började som ett skämt att han då skulle klä sig som tjej. Något han nappade på som en kul grej. Dock kände han sig inte helt bekväm i i klänning. Tyckte det var obekvämt med klänningen. Dessutom var det en modell där livet var i resår och alltså satt åt. Därför valde vi att han skulle svida om strax utanför fröken w. Väl där hade han inga problem med att kliva in som tjej. Detta trots att han visst att det inte, tillskillnad mot mig som trodde att det, bara var konståkningsgänget. Det var dessutom ett tjejgäng från fröken w:s klass och ett från gatan. Med andra ord var han enda killen. Något som hade föranlett diskussion hemma hos dem när de skrev inbjudningskorten. Fröken hade bekymrat undrat vad hon skulle skriva på Lillprinsens kort eftersom han inte var någon tjej. Mamma fru U tyckte absolut att de skulle skriva tjejmiddag för att Lillprinsen skulle veta vad han tackade ja till. Vi för vår del tyckte det var himla kul att han så självklart skulle bjudas med.

Och en lyckad fest blev det uppenbarligen. En mycket nöjd och glad Lillprins kom hem här.

Hör hur Lillprinsen lyckligt säger till grannkompisen herr a:

- Jag har en bionicle-tröja.

Till svar får han:

Försökte snabbt leta fram en fleece till Lillprinsen eftersom den han har haft och tränat i är rejält för kort i ärmarna. Hittade ingen (är inte heller säker på att det finns någon större som ligger på tillväxt) och eftersom det var lite bråttom glömde jag lägga in klädhögen i skåpet igen. Högen med kläder hamnade istället på Lillprinsens säng så när han skulle gå och lägga sig så kommenterade jag först att han och jag måste kolla vad han kan ha av förra årets vår- och sommarkläder eftersom det är barnloppis kommande helg. Dessutom behöver vi åka till stan för att köpa dig en vårjacka fortsätter jag. Förväntade mig någon mindre suck till svar men istället får jag till svar:

-        När kan vi göra det då? Vilken dag?

barn vi bjöd på Lillprinsens kalas? Pratade med fru M när hon lämnade av Lillprinsen (hon var snäll och tog med honom på herr o:s kalas på Andys lekland). Hon funderade på om hon missat några när de just lämnat inbjudningskort till herr t:s kalas om ett par veckor.  Fru M konstaterade att de bjudit samma gäng som var på herr o:s kalas idag. Så det kändes riktigt, vilket också var det som väckte mina tankar. Lillprinsen och herr t hade en gemensam gäst. Herr o. Å andra sidan umgås inte Lillprinsen och herr t riktigt med samma personer så…..

Hur som helst är det knepigt att veta vilka man borde bjuda när det är ett helt nytt gäng. Lillprinsen hade ju med sig dagiskompisen herr m och så herr t förstås. Men de var också de enda han kände när han började. Och så lärde han känna herr o. Herr o blev hans första nya riktiga kompis i skolan. Lillprinsen och herr o umgås/leker fortfarande med varandra. Sedan finns det ytterligare närmare 60 barn att välja på.

Jag kan inte låta bli att förundras över vilken otrolig genomslagskraft teve har. Igår fick Lillprinsen tre olika sorters kort, Yu-Gi-Oh-kort, Pockémon-kort och Dinosaur King- kort. Han blev lika jublande glad för alla.

Idag slår han upp ögonen före halv åtta och vill absolut inte lägga sig hos mig en stund. Näää han bara måste upp för att kolla in alla serier som korten bygger på på teve.

Annat var det när en annan var liten. Då spelade vi kula.  Och det fanns bara två tevekanaler. :) Ibland var det nog inte så dumt i alla fall.

Grattis vår Lillprins som fyller 7 år idag.

Grattis, Grattis!!!

Glad och stolt blev jag också när jag pratade med grannen herr R om att de större killarna (herr a, herr a och Lillprinsen) tyckte att herr o var lite liten. Jag kommenterade att jag pratat med Lillprinsen om hur viktigt det var att han såg till att herr o fick vara med i kväll. Speciellt eftersom herr a, herr a och Lillprinsen är så tajta. Dessutom blev herr j sjuk och kunde därför inte komma. Herr R sa att Lillprinsen alltid var så duktig på det när han, herr o och herr j lekte ihop. Känns bra att få höra att han sköter sig.

När Lillprinsen nöjd kommenterar till fröken l att henne present var jätte bra, ett Star Wars lasersvärd, säger hon strax efter till övriga kalasgäster att hennes present var bäst.

- Eller hur, säger hon sedan till Lillprinsen. Men han svarar taktiskt:

- Jag vet inte vilken present som var bäst. Alla var bra.

Jag kände hur glad och stolt jag blev. :) En riktigt schysst kommentar.

Eftermiddagen började med att jag efter att jag hämtat Lillprinsen i skolan gick han och jag ner och hämtade gamla dagiskompisarna på deras skola. Fyra stycken blev det att hämta upp. Precis när vi kom hem kom ytterligare några. Sammanlagt blev det 13 barn. Sedan var det full rulle här i två och en halv timme. Lek på Lillprinsens rum. Fika. Lekar. Presentöppning. Tyst jakt på godispåsar. Det gällde att vara tyst för att kunna höra väckarklockans tickande, hitta den och byta den mot en godispåse. Inte en helt lätt uppgift för ett gäng pratglada 6 – 7-åringar.

och vad Lillprinsens önskar sig i födelsedagspresent pratade vi om någon dag i veckan, han och jag. Då säger han plötsligt:

-   Men vi ska ju åka till legoland.

-   Vaaa???? svarar jag mäkta förvånad

-  Jaaa, du sa ju att man kunde få det i födelsedagspresent.

-   Kanske, ja.