om jag fortsätter att vara missnöjd. ;-)

Magen är fortfarande inte riktigt okej, och jag känner mig fortsatt inte helt pigg och kry så tänker att det ska bli tidig sänggång i dag. Ligger redan i sängen. Tanken är så klart att ta nya tag i morgon och då förhoppningsvis vara frisk och kry.

Annars har Lillprinsen och jag varit hos kompisen herr o och planerat för dubbelkalas för skolkompisarna. Tanken är att inbjudningarna ska delas ut i morgon. Dessutom funderas och planeras det för vuxen- och kompiskalas här hemma.

Maken har börjat med badrummet. I nuläget känner jag mig lite tveksam till färgen. Turkos men lite för grön tycker jag. Men Yngsta dottern och Maken tycker att den är bra.

Hela familjen (minus Yngsta dottern) har ätit middag hos mamma/mormor.

Av olika anledningar fick jag inte med mig kameran till familjen J igår kväll. Inget jag sörjde just då. Tyckte i ärlighetens namn inte att det spelade så stor roll. Men bara några minuter efter att vi kommit dit så önskade jag att jag haft den. Framförallt hade jag velat ha möjligheten att fotografera bröderna J:s kusiner Herr A x 2. Dessa bägge grabbar skulle jag verkligen vilja fotografera. Porträttfoton skulle vara riktigit kul att få ta. Kanske kan det bli verklighet någon gång. Om inte annat kommer vi ses, om inte förr, på Herr V:s student om några månader I alla fall ett tillfälle att fotografera de bägge gossarna.

Först var jag vaken och såg konståkarnas slutshow. Sedan kunde jag inte sova för att jag hade så extremt ont i magen. Nu har jag just varit upp och konstaterat är magen inte tycks riktigt bra. Det värsta onda har i alla fall gått över. Dock känner jag mig eländig och olustig. Och fruktansvärt trött.

Tillråga på allt har jag ett riktigt ordentligt munsår på gång. Och dessutom en riktigt, riktigt bad-hair-day. Och det är en månad till jag kommer till frissan och kan få någon rätsida på det.

Efter att Herr P:s familj ställt in sin resa till Lillstaden (på grund av eventuell blixhalka) så var det inte längre aktuellt att möta upp för att lämna Fru M:s skidbyxor.

Efter att vi fått sovmorgon, jag väcktes av Lillprinsen strax efter åtta men låg kvar i sängen till nio, eftersom han la sig i vår säng och kollade barntv. Absolut en av de största fördelarna med tv i sovrummet ;-). Sedan ätit frukost var klockan drygt elva. Då hade dock också en diskussion angående att fixa hemmavid eller ej hunnits med av mig och Maken. Efter att Maken protesterat mot allt och låtit mig veta hur jobbig jag är, skjutsat Äldsta dottern till centrum så mätte och fixade han och åkte sedan till färgaffären för diverse inköp. Under tiden körde jag tvättmaskinen och hängde  och vek tvätt, hjälpte Lillprinsen att städa sitt rum och tänkte skruva ner grejerna i badrummet men Maken hade verktygslådan i bilen så någon mejsel stod icke att finna, kom han hem och skruvade med skruvdragaren. Och så spacklade han och jag lagade middag.

Yngsta dottern skulle inte dyka upp på centralen förän runt midnatt (dök dock upp en timme tidigare så vi mötte upp henne på väg hem från familjen J), vilket gjorde att det inte blev något kollande efter eventuella reastövlar eftersom tanken var att göra det på vägen i samband med att vi skulle plocka upp Yngsta dottern. Men födelsedagsuppvaktning med ost och vin hos vännerna famijen J i stan blev det, även om födelsedagspresenten fixades på vägen. Och dessutom slutade med köpt grattiskort och pengar i ett kuvert. Tanken var filmen Upp, men tur var att vi inte lade ner mer energi på det än vi gjorde eftersom de redan hade den.

Den tänkta shoppingen på stan, skridskoåkningen i Kungsan och fika och middag på stan kanske kan bli av i morgon istället. Vem vet. I morgon är det i alla fall en ny dag med nya möjligheter. ;-)

Möta upp herr P:s familj för att lämna Fru M:s skidbyxor. Plocka ner allt från väggar osv i badrummet och spackla. Köpa färg. Turkos tror jag. Måla (fast anar att det måste vänta till morgondagen) badrummet. Åka till stan för alla fall en del av födelsedagsshoppingen. Skridskoåkning i Kungsan. Fika på stan. Lite bokreashopping. Middag på stan. Kolla efter eventuella reastövlar. Hämta upp Yngsta dottern. Ost och vin (födelsedagsuppvaktning) hos vännerna famijen J i stan.

Men sannolikheten är inte speciellt stor.

och lite kalasplanering skall också hinnas med i veckan. Både till egna och andras barn.

I går kväll när jag pratade med kollegan I så konstaterade jag att det skulle bli så skönt med en helt oplanerad veckas ledighet. Meningen var ju att jag och döttrarna skulle åka till Moskva och när det inte blev av funderade jag på vad som skulle hittas på istället men kunde inte bestämma mig. Så igår kväll låg veckan som ett oskrivet blad framför mig. Idag kan jag konstatera att vi från och med idag fram till och med nästa söndag är bjuden på en vanlig middag, en födelsdagsmiddag, ost & vin (kombinerat med födelsedagsfirande) och själva har bjudit till två middagar dock är inte dagar bokade ännu mer än för födelsedagsmiddagen. Dessutom har vi pratat med skolkompisen herr a och hans mamma om att äntligen försöka få till en lekdate för grabbarna och så har jag pratat med kollegan Fru M (och hennes fröken w) om eventuell fikadate. Och så var ju min förhoppning att kunna få ihop det för att kunna uppvakta förra helgens kalaspingla fröken a på 8-årsdagen den här veckan. Och en del annat finns det ju också vi vill och har tänkt oss att göra under veckan.

För att då summera detta så är vi prelbokade fem av nio kvällar och i alla fall två av åtta dagar. Med en önskan om att boka upp ytterligare en dag. :-) 

Ooops, var tog all den sköna obokade tiden vägen? Å andra sidan måste det ju bokas och planeras in för att bli av och hinnas med. Så jag känner mig nöjd i alla fall. Och ikväll är det i alla fall tänkt att vi ska inleda ledigheten med en myskväll i hemmets lugna vrå.

I dag har jag haft lyckan att njuta av en underbar vinterdag tillsammans med Lillprinsen och hans skolkompisar. Solen sken och det var lagom kallt. Inga barn frös eller blev blöta. Vi var iväg till ett friluftsområde i kommunen där barnen fick åka stjärtlapp och skidor. Några barn hade egna skidor med sig, men de flesta fick låna skolans och bara prova på att åka. Något som var mycket uppskattat och nog väckte mersmak hos flera av dem. Det var otroligt tacksamt att hjälpa dem att få på sig skidorna och se till att det fungerade, en uppgift som jag tog på mig. Det var härligt att se barnens glädje över att få prova. Vi lånade även ut Lillprinsens gamla plank-skidor (som han själv åkte på med liv och lust större delen av tiden) vilket också uppskattades av de väntande barnen i skidkön. Till lunch serverades grillad korv, och många barn hade själva med sig varm choklad. Med andra ord precis som det ska vara. Och det absolut bästa betyget till alla inblandade var naturligtvis barnen önskan om att få göra om det igen. Helst redan i morgon. Att jag vid dagens slut luktade som en grillad, inrökt korv och fick fina sunda röda rosor på kinderna får ses som en extra bonus. Så ikväll kommer både jag och Lillprinsen somna ovaggade efter all friskluft.

En härlig dag helt enkelt. Sådan önskar vi oss flera av nu när sportlovet stundar.

Den finns inte alltid där. Men vi behöver den alltid. Det går åt massor av energi  i vardagen. Därför måste energin fyllas på. Positiv energi. Det är något vi måste ha inombords. Det gäller helt enkelt att inte vänta för länge med att fylla på. Den får inte ta slut. Det gäller att man fyller på innan den tagit helt slut. Det gäller att fylla på i vardagen. Energi fylls bäst på tillsammans med familj och vänner. Gärna utomhus på en plats man trivs tex i naturen, med någon gemsam aktivitet tillsammans med vänner man gillar. Vänner som just bidrar till att den positiva energin fylls på.

Den här helgen skulle bli en sådan helg var det tänkt. Först tjejmiddagen med landetmammor och döttrar och sedan en helg med födelsedagsuppvaktning och annat skoj i Lillstaden. Och framförallt skulle energin fyllas på genom att träffa vännerna. Men vädret ville annorlunda så nu blev det istället en lugn lördag följt av en inproviserad resa till Lillstaden. Och det blev inte så dumt i alla fall.

Tidigare sa jag att det vore helt okej med snö fram till Lillprinsens födelsedag, det vill säga efter sportlovet. Det som svar på en önskan från honom. Men nu vet jag inte. Vi är visserligen snart där men känslan av njutning av vita vackra, ibland soliga, vinter dagar vill inte riktigt infinna sig. Istället längtar jag efter vår med värmande sol och blomknopp i rabatten och första ute fikat.

Funderar över varför jag/vi inte bättre tar tillvara dagarna med massor av snö med alla tillfällen till skidturer, pulkautflykter och bara vara ute och njuta vintern. För att inte tala om det varma chokladen när man sedan frusen kommer in. Trots att jag idag vid ett flertal tillfällen idag har tittat ut genom fönstret och förundras över all det vackra vill jag i alla fall ha vår med takdropp och ljusare dagar.

Men ska försöka rycka upp i alla fall och faktiskt njuta av allt det underbara vintern har att erbjuda. Vårkänsla fortsätter jag dock att skapa inomhus med krispiga tulpaner, vårlökar så som pärlhyacinter och krokus på fönsterbrädan och ljusare gladare färger så som det pastellrosa ljuset som inhandlades igår och står på köksbordet.

i jakten efter den ultiamata kökssoffan. Fast vi ingen kan köpa just nu. Men jag hittar en. Visserligen dubbelt så dyr som den jag fann sist. Avsevärt närmare. Och så är den redan klar. Målad och fixad. Vill ha så klart.

undrar jag hur det kommer att bli. Är det lönt att kliva upp i ottan och göra ett nytt försök. Eller ännu bättre ska vi slå oss i hop med M & B som eventuellt skulle åka i morgon istället. Helt enkelt lifta med dem. Och dessutom dela på bensinkostnaden. Men vill vi sitta i samma bil som de i närmare tre timmar. Eller det kanske till och med blir mer.

som fick stanna och handla på vägen hem. Eftersom Lillprinsen äter hos grannen och Äldsta dottern gick till mormor för att äta där så blev det bara Maken och jag kvar. Vi lyxar och han ska köpa hämtmat på vägen hem också.  Så nu tänder jag ljus och tjuvstartar med vinet.

Jag känner mig lite lurad. Lurad på helgen. Helgens begivenheter. Det blev ingen 35 -årsuppvaktning i Lillstaden. Inget choklad gästabud. Och inte blev det något 8-årskalas heller. Inte jag var besviken över detta faktum utan även en snart 8-årig kalaspingla. Och detta trots att vi blev hemma och det rent teoretiskt skulle kunna åkt. Men det kändes inte som vädret tilät några bilfärder i onödan. Nu funderar jag dock på om det hade varit i onödan. Jag vet inte det jag. Saknar så att fått vara med. Men istället har dagen tillbringats inomhus. Gjort ingenting. Och utanför viner snön.