tänker jag samtidigt som jag sitter här och äter chips och dipp. Hmm. Hur tänkte jag nu? Slutsatsen är i alla fall att det måste bli ändring på detta osunda leverne innan jag rullar fram.

Stugan på landet var inbäddad i snö, precis som väntat.

Maken, Yngsta dottern och Lillprinsen åkte bara hem och bytte kläder efter dopet och sedan vidare ut till stugan tillsammans med mormor & morbror och skottade taket.

och den glada, charmiga dopprinsen. Hann med en kort pratstund och lite gos med den lilla charmören innan vi gick. ;-) Han är verkligen hel go.

Efter en högtid där barnen verkligen var huvudpersoner bjöds vi på smörgåstårta (korv med bröd för barnen) och fika med kladdkaka. Lillprinsen fann genast kompisar i pojkarnas sysslingar, framförallt fröken v, och herr v som hann hamnade bredvid vid bordet förutom dopprinsens äldre bröder. Först satt de länge vid bordet och pratade och sedan lekte och busade alla barnen. Precis som det ska vara på ett barndop. Vi lämnade dopkalaset fortfarande nyfikena på innehållet i alla fina paket de bägge dopbarnen fick. Dock kanske vi är mest nyfikna på den present som vi faktiskt känner till, ett bildspel från dopet. 

säger Sara och ler när vi kliver in i kyrkan. Noterar dock att några kommit precis före oss. Och några kommer strax efter oss också. ;-) Vi var alltså inte sist.

Målet var att komma iväg vid tio (det var vad jag sa högt och tänkte att då borde vi komma iväg till kvart över i alla fall). Men det var många trötta själar (Yngsta dottern hade ett par kompisar som övernattat eftersom de var ute igår) som skulle upp och göra sig i ordning här. När man dessutom var tvungen att röja av köksbordet för att kunna duka fram frukost, samtidigt som Äldsta dottern la sista handen vid doppresenten. Tillslut hade vännerna försvunnit till bussen och hela finklädda familjen, Maken i nystruken skjorta, satt i bilen med inslagen doppresent till dopprinsen, en bukett rosa rosor till den lilla dopsessan och varsitt handgjort kort till dem. Som sagt var, enligt Sara, klev vi in i kyrkan en minut i. Men vi hann........