Vardagsinlägg
27 januari kl. 01:47

Mycket ska man vara med om. Nu har Michael Jackson spökat ut sig med muslimsk kvinnosjal. Barnen och barnsköterskan också. Var ska det sluta ?

Inlägg nr 2: Magnus Carlsson från Alcazar. Han hade ett förhållande med en annan kille som heter Andreas. Nu påstår Magnus att det förhållande bara var ett spel för gallerierna. Det var aldrig på riktigt. Det var för att tidningarna skulle skriva om det och på så sätt sätta fart på hans karriär. Jag menar: nu går det väl höga vågor, när det blir ett plus i karriären att låtsas ett homoförhållande ! Hur många andra homostjärnor har gjort samma sak? Men nu när Magnus C. har avslöjat sitt lurendrejeri, kanske det finns fler artister som vill ta efter. Bli lesbisk och få löneförhöjning - därför att tidningarna skriver mer om bandet och då kan man få en extra peng. Slut på det nu.

Aftonbladet ställer en läsarfråga om Antikrundan. Vilket är roligast - när en pinal värderas högre än ägaren gissar, eller när den värderas lägre ? Nästan 47 procent svarade att det roligaste var när ägaren trodde den var mer värd än experten sa. Nästan 47 procent tyckte således det var kul när ägarna blir besvikna för att deras antikpjäs inte värderats till det pris de hoppats på. 47 procent - det är nästan hälften. Att glädja sig över att människor blir besvikna, det kallas skadeglädje. Att tänka sig nästan halva svenska folket som gläder sig åt andras besvikelse. Det kallar jag elakhet.



Postat i:  Blandat |  Permalink  |  Kommentarer [1]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/lilleman99/entry/vardagsinl%C3%A4gg
Kommentarer:

Det är förnedrings-TV av den allra grövsta sotren. Hehe. Inte nog med att de ska stå och skämmas för att de brett på stort för "experten", talat vitt å brett om prylens historia och värde för att sedan få värsta kallduschen -sen ska det visas för hela svenska folket också. Fast lite kul är det när de e nån dryg tant eller gubbe som tycker de är så speciella och som tagit med prylen bara för att visa upp vilken dyrgrip de äger (om de nu "vet" att den är så jäkla värdefull -varför ta dit den?) som sedan får reda på det motsatta. Annars tycker jag det är mest kul när de får reda på att den är värd mer än vad de trodde. Jag sitter liksom å fantiserar ihop små bakgrundshistorier själv åt de medverkande: stackars Asta lever på futtig pension, har knappt råd att värma upp huset, å så hittar hon mormors gamla vas på vinden och tänker "det kan ju aldrig skada att ta med den till Antikrundan" å så har Asta helt plötsligt råd att unna sig något lite extra på ålderns höst.. Så fint, jag unnar Asta det. Asta e kanske en jäkla surkärring, som aldrig gett barnbarnen annat än clementiner i godispåsarna, fast i min fantasi är hon Moder Teresa. Själv har jag inga antikviteter. Att hitta något i mitt hem som skulle värderas över hundralappen skulle vara oerhört förvånande. Jag får helt enkelt pensionsspara som alla andra...

Skrivet av Rymdpingvinen den 27 januari, 2006 kl. 02:26 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten