...
Skrivet:
6 februari
kl. 22:54
Jag är så otroligt trött, har sovit nästan hela dagen idag sen jag kom hem från kurs och häst. Vädret är som vanligt katastrof, kallt blåsigt och småregnigt. Usch för detta livet alltså. Ingenting går som det ska.
Jag skar mig idag igen ganska så rejält faktiskt. Jag vill inte känna någonting, jag orkar inte känna någonting. Det har flera funktioner det här skärandet, det gör att jag känner att jag övht lever när jag är helt tom och det dämpar alla miljoner känslor när dom är som värst.
Kan fortfarande inte förstå att han är borta, så otroligt konstigt. Helt overkligt.
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/linna--/entry/p_jag_%C3%A4r_s%C3%A5_otroligt
Skriv en kommentar:
När det är som värst så kan det bara bli bättre.
Skrivet av L den 07 februari, 2011 kl. 00:06 #