biotankar

14 nov kl 21:18, 2009

Skrivet av liri under kategorin Vardagen | 1 Kommentarer | Permalink


Nu har jag varit på bion :) Jag vann biljetter via passagen där jag av en slump hittade en tävling...


Jag tyckte det var en bra och verklig film... Salongen var nästintill full, det fanns någon ströplats kvar, men å andra sidan var det ju matinétid... 14:45, så det var en högre medelålder i salongen mot vad man är van vid...


Ja hur ska man säga om filmen, vem som helst skulle kunna hamna i liknande sits och lösa situationer på samma eller liknande sätt...


Det var jättebra skådisar och jag både skrattade och torkade tårar i biosalongen. Scenerna var inte alls självklara och där jag väntade mig en viss sak hände det motsatta, så det var ingen förutsägbar film. Den tolkade det svenska samhället bra, med klasskillnader, jobb och arbetslöshet, kärlek och allt annat som hör livet till.


Det var en svensk film på många sätt, man kände igen sig i en hel del och så fick man lite funderingar med sig hem. Jag är nöjd med biostunden :)
Klart sevärd, det var nära 4 spånkor, men det får bli 3 spånkor och en minibuss!


(fotnot:  Spånka = dialekalt för spårvagn)

Snart, snart

14 nov kl 13:35, 2009

Skrivet av liri under kategorin Vardagen | 3 Kommentarer | Permalink


 


Biljetter till Bröllopsfotografen är reserverade...
14:45 idag är det dags :) 


Äntligen har vi tid att gå och se filmen som jag vann biljetter till här på passagen genom att ge ett filmtips!


Jag blev så glad över vinsten eftersom det var en film jag väldigt gärna vill se.

nöjd och belåten

14 nov kl 09:39, 2009

Skrivet av liri under kategorin Vardagen | 1 Kommentarer | Permalink

Yngsta dottern har tävlat sitt första KM. Den här gången var det dressyr. Hon var nervös, men inte helt förstörd... Programmet såg bra ut, Lätt B1, tror jag det hette. Hon kom ihåg programmets alla ridvägarö, men fick fel galopp. Hon höll dock galoppen hela tiden och det var ett plus, för sist så hade hon svårt att hålla kvar hela vägen runt.


Vi gav henne en stund ensam efter ritten för att sen gå ner och gratulera. Den här gången var jag så nöjd och blev såååå stolt för när jag sa:


-Vad bra det gick!
Så svarade dottern:


-Jaaa jag tyckte faktiskt oxå det!


och det är vad vi strävat efter, att hon ska bli nöjd med sin insatts och inte jämföra med de andra tjejerna som tävlat flera gånger och ridit i många år. Så jag blev så glad (nästan så jag fick en klump i halsen) över att hon var så nöjd och glad över sin ritt!


Dottern hamnade på fjärde plats (av fyra), men procenttalet var inte så stor mellan trean och fyra så hon hade kämpat på bra och det stod även på protokollet!


Kram på dig trollunge, du var så duktig!