Linda, Inez & Drömma

Vi åkte ner till klubben för att träna lite. En klubbkompis skulle oxå åka ner, alltid trevligt att chitt chatta lite oxå. När jag kom ner stod det fullt med hinder på planen trots att vi fått besked om att nästan allt var bortplockat?! Någon hade alltså varit där och dragit ut massor igen (lydnadstävling på fredag och planen behöver vara fri från hinder)....

Drömma å jag började med att ta däcket ett par gånger, men bara däcket, vi fortsatte med gungan, den var ju lite läskig sist. Men att sitta längst ner på kanten och även ligga går bra. Vi kör lite bakåtkedjning där och har inte kommit långt. Vi tränar även på att spring längst ut på den till mig när jag håller den. Efter en lite drickpaus började vi att träna lite handling med fem hinder. Hon har lite svårt att vara på min högersida, men fixade det fint. Jag körde hindren på lite olika sätt. Vi började med skick över och plocka in för att skicka igen. Sen lite rakt med sväng och rakt tillbaka. Sen provade vi ett framförbyte, det gjorde Drömma jättefint trots att hon kom på min "fel-sida". Ett blindbyte fick vi även till snyggt och jag avslutade hinder träningen med att hoppa tre hinder i rad på den "lätta-sidan".

Just som jag skulle plocka Inez kom Lotta ner och även Sussa som skulle klippa gräset. Men efter lite huvudbrydderi med klipparen beslutades att hon skulle ta med lite hjälp ner imorgon.
Vi tog en prommis med hundarna och sen fick Drömma sitta i bilen, inte populärt. Vi släpade bort hindren, vilket tog ett tag eftersom det var så mkt och vi bara var två.

Det blev dags för Inez att träna lite, men ingen agility för henne. Nä Inez fick träna fritt följ med halter och vändningar och läggande under gång. Så klart blev det lite rallyträning oxå, vi gav oss på lite nya skyltar, vi har ju gjort uppflytt till fortsättningsklassen. Bland annat sidosteg, hopp över hinder, snurr och tysksvängen, men även sitt stå och gå runt, och den övningen gick jättebra :D

Det blev lite mer prat innan jag till slut åkte hem... Ja den där korta svängen till klubben jag nämnde för maken råkade plättlätt bli över två timmar! En riktigt bra träningsdag!

Fredag eftermiddag.

Hundarna lastades in i bilen tillsammans med träningsväskan och slalomet från Rusta. Vi åkte till klubben för att träna lite agility och rallylydnad.
Inez och Drömma fick träna passivitet under tiden jag riggade slalomet. Några vänner jag har tränar med bågar och alléslalom och det verkar funka kanon så idag tänkte jag oxå prova det. Pinnarna sattes ner med avstånd så att Drömma kunde rusa rakt igenom, det är första gången vi använder bågalléslalom och det är första gången vi använder alla tolv pinnarna. Jag vill göra det lätt för henne att göra rätt i början. Hon har ganska bra sug genom slalom, men bäst är det förstås om jag oxå springer, men hon bryr sig inte om vilken sida jag är på eller om jag gör ett bakombyte.

Den andra metoden jag använder på nybörjarkursen är slalom med bågar, men då tränar vi bara med fyra pinnar och rakt slalom.
Drömma hade jobbat på bra och nu blev det Inez tur, men hon fick förstås inte köra agility.

Inez fick köra rallylydnad fast utan skyltar. Vi tränade utvalda moment. Bland annat tysksvägen, sitt framför och 123 steg bak, sitt stå osv. På sitt stå, hittade vi nog en ny variant på hur vi kan göra för att klara oss från minuspoäng, hon har ju tidigare gått upp och duttat på min hand och har man då otur så duttar hon både hårt och länge och då blir det inte roligt i protokollet har vi fått erfara.

 Efter en sväng med Inez blev det dags för Drömma igen. Men jag hann bara koppla loss Drömma så kom regnet, jag tog hundarna och vi satte oss under tak en stund och efter några minuter var skuren över och solen kom tillbaka. Vi körde några vändor innan jag flyttade ihop slalomet lite till, bara någon centimeter, jag hade redan ggn innan flyttat ihop några cm. Det gäller att ta så lite i taget att det inte blir svårt för dem helt plötsligt. Jag provade att både ha henne springa bredvid mig och att lägga en snusdosa med gottis i på andra sidan slalomet. Med en belöning i slutet har Drömma bra mkt bättre sug och jag kan springa på olika sidor och t o m göra bakombyten och faktiskt skicka lite från sidan, men det provade jag bara några få gånger, för nu började Drömma bli trött.

Inez fick köra en runda rally igen och sen blev det bilen för henne. Drömma hade lite rast när jag plockade undan slalomet och hon strosade runt och luktade och sprang lite, hon passade även på att prova gungan, så helt utan planering fick jag träna lite på den oxå. Drömma fick köra lite kontaktfält på balansen och däcket ett par gånger innan vi avslutade för dagen.

En härlig fredag helt enkelt

Nio själar hade samlats på klubben för att avhandla ett mycket viktigt ämne, nämligen agility! Vi planerade lite inför lagtävlingen som går av stapeln 13 maj.  Vi planerade även kommande tävlingar och ringde domare och funktionärer och löste både det ena och det andra världproblemet och avrundade med lite skratt och historier om olika fadäser som inträffat...

Även lydnadsgruppen hade möte, tur att det går att dela av klubbstugan så man kan nyttja hela lokalen. Man störs inte alls när det är två möten på samma gång (iaf störs inte vi, men vi kanske är mer högljudda än de på andra sidan). Skönt oxå att vi kan samarbeta och fråga varandra om utbetalningar och annat när personerna som håller i det redan är på plats.

Dessutom var det rallylydnadskurs så den här kvällen var det verkligen fullt ös på klubben, härligt!!!

Nu i april började ju Drömma å jag på agilitykurs. En nybörjarkurs, vissa tycker att jag borde gått en fortsättningskurs direkt, men iom att Drömma inte har befäst hindren så tyckte jag att störningen på en nybörjarkurs och nya övningar var tillräckligt för både Drömma och mig. Hennes skällande blir bättre och bättre för varje gång och nu sist var hon riktigt fokuserad och satt tyst länge när hon var uppbunden under tiden vi byggde stationer.

Sista kurstillfället tränade vi på slalom (förstås) och även bakåt kedjning med flera hinder och en station med svagt böjd tunnel och hopp och så jobbade vi med platta tunneln, där gjorde Drömma stora framsteg, men vi tog det väldigt sakta och föriktigt eftersom Drömma är så känslig när man tar i henne, när något rör sig nära henne och/eller på henne.

Jag har klippt ihop en liten film från våra två senaste träningsgånger, så här såg det ut då.

Drömma och jag har varit på kurs igen... agilitykursen...

Vi pratade i början och kollade en kort film, det kändes bra, för det formligen vräkte ner hagel ute, men när filmen var slut trotsade vi vädret och drog ut på träningsplanen. Jag hamnade med killarna, den andra tjejen smög bort till de mindre hundarna (hon hade en liten vavva som reagerade på den ena stora hunden).Vi tränade som förra gången med baklänges kedjning och den här gången var det låååång tunnel, hopp och däck. Men Drömma hade lite problem med däcket och klev på det lilla däcket vi har och när vi provade det stora delbara så vågade hon INTE hoppa igenom. Vi kom så pass långt att hon fick belöning för att hon stack igenom näsan... Små steg i taget...

Det blev byte av plats och vi knallade bort till slalomet. Där hade de förberett med tre bågar på varje böj för att inte hunden skulle hoppa över eller krypa under, det är ju stor variation på hundarnas höjd!. Drömma var först ut och knallade igenom det där som ingenting, vi körde ett par gånger å så tog Drömma å jag en paus. Det blir mkt paus när man är på kurs, man märker att hundarna inte är så gamla och inte orkar hålla ihop så länge.
När vi var tillbaka körde vi två hopp, A-hindret och två hopp. Det fick vi köra lite själva. Eftersom Drömma är så liten mot killarnas hundar så tränade vi mest kontaktfält, men även alla hinder. Hon är duktig Drömma och har fint sug framåt, mer än vad jag trodde hon skulle ha.

Kursen avslutades inne och vi hade lite diskussion. Nu var Drömma faktiskt ganska tyst, hon brukar annars vara den som har myror under tassarna och inte kan vara tyst, men nu var hon lite däven :P
Det var rätt skönt att runda av inne för man behövde värma sig lite innan man skulle försöka hålla i ratten. Drömma fick täcket på sig i bilen och var rejält trött.

Redan vid niosnåret lastade jag in hundarna i bilen och drog ner till klubben. Jag hade hört att de skulle träna IPO fram på eftermiddagen så då är det inget bra för Inez att vara där, hon reagerar så starkt på pisken, den påminner om skott.

Jag började med att lägga ut lite rallyskyltar, ingen bana, men det blev nog mellan tio och femton skyltar iaf. Första rundan var Inez lite dryg och seg, men förmodligen skulle ingen annan reagera på det. Hon fick sitta i bilen en stund och det blev Drömmas tur.

Drömma fick bara köra agility idag. Jag ville träna lite på det vi gjorde på kursen sist, bakåt kedjning med hinder och tunnel. Vi började med tre hinder på rad... ett i taget och sen ökade jag på.. Ett gick bra, men sen stack hon UNDER?! Jäkla hund och pinnarna låg bara på 30 cm så jag sänkte mitten hindret med fem cm. Efter det gick det fint. Förmodligen kör man ju lite för länge, men hon kämpade på bra och vi slutade vid ett lyckat "skick" eller vad man ska kalla det. 

Det blev Inez tur att köra lite rally igen. Den här gången tillät jag inga fel, så varje gång någon blev som jag inte tänkt tog vi ett varv och gjorde om skylten. Hon tajtade upp sig ganska bra och är ännu duktigare när jag inte ger kommando som förvillar, tex sitt när jag sagt fot, för då lägger hon sig ner... Vi fick till riktigt fina utförande och jag blev riktigt nöjd. Inez fick följa med och plocka fram en tunnel till Drömma, hon lullade omkring på planen, när jag är klar ropar jag på henne och hon kommer förstås. Jag pekar bara och säger däcket, varpå Inez viker av från sin raka väg, tar däcket och fortsätter lycklig till mig.
Inez fick provspringa tunneln oxå, hon blir så glad att få köra lite. Jag lade ner pinnarna på hindren och hon fick ta tre raka hinder, en rak tunnel och tre raka hinder på tillbaka vägen. Hon blir så lycklig och det värmer mitt hjärta! Min älskade lilla raggsocka!

Sen blev det Drömmas tur igen. Vi började med tunneln, den var inga problem, när vi lagt på två hinder, ett hinder i taget började hon nog bli lite trött. Drömma sprang förbi första hindret för att komma snabbare till godiset, men det var ju instängt så hon sprang förgäves. Annars var hon riktigt duktig, den lilla Drömmen. Hon fick även ta A-hindret två gånger, en gång med mig på höger sida och en gång med mig på vänster. Hon gjorde fina två av två på och stack inte förrän hon fick klarkommando :D

Jag slängde en blick på klockan och såg att jag fått till en nästintill perfekt träningstid, jag skulle nämligen hämta upp dottern för att skjutsa henne till jobbet. Väl hemma igen, så var hundarna så trötta att de slängde sig i varsitt hörn och snarkade ett tag.

Drömma väckte mig vid halv åtta och ville gå ut på en morgonrastning. Jag drog på mig lite kläder och gick ut i solen En härlig morgon. Egentligen hade jag tänkt att passa på att slöa och krypa ner under täcket igen, men blev så uppfylld av det fina vädret att jag gick och fixade frukost istället.

Avnjuter frukosten framför dator och tv (ja man är ju tjej så man klarar både och :p). Inez ligger bredvid mig i soffan helt utslagen, Drömma var hos mig och gullade en stund, men har oxå gått och lagt sig nu. Jag hade dock andra planer för framför allt Drömma. Vi ska snart åka iväg och träna lite agility, vi ska träna på det vi gjorde på kursen i tisdags tänkte jag. Men något längre träningspass blir det inte för jag har lovat äldsta dottern att skjutsa henne till jobbet eftersom bussarna gick så tokigt idag.

När jag skjutsat henne tror jag att det blir en sväng till landet idag oxå, det var helt underbart härligt igår, så jag vill gärna ta en repris på det!

Så var det äntligen dags för Drömmas agilitykurs. Jag har många gånger tänkt att jag ska träna lite själv, men känt mig så okunnig och tafatt (jo jag vet att jag kan egentligen) så det har inte känts så roligt. Några enstaka gånger har jag varit nere på klubben och tränat, en gång slalom, en gång kontaktfält och en gång tunnlar... Ja jag tror inte det är fler gånger så de var lätträknade.

Men nu var det alltså dags för agilitykurs. 1:a tillfället och det visade sig vara sex stycken hundar och alla tikar, vilket var bra eftersom Drömma löper Vi började inne med lite info och snack innan vi gav oss ut i det häääärliga vädret. Ja det regnade ju dagen till ära...

Eftersom vi var så få så blev det två grupper med tre i varje. Vår grupp började med bakåt kedjning av två hinder och en tunnel. Det har vi faktiskt provat på förut, men aldrig med tre hinder. Drömma fattade snabbt vad hon skulle göra och for med hög fart fram emot godisskålen som stod utplacerad.

Eftersom det regnade och vädret var allmänt oskönt tog vi en paus, det tror jag även hundarna behövde. Efter lite dricka och chokladboll gick vi ut igen. Nu bytte vi övning och men det var fortfarande bakåt kedjning, men nu hade vi A-hindret istället. Drömma har ALDRIG kört A-hindret, jag har väntat så hon växt färdigt, det enda vi tränat är kontaktfält på en liten, liten bräda, vid ETT träningstillfälle... Men tro på f*n hon fattade ju direkt det här med två av, två på som man brukar säga när hunden ska ha två tassar på marken och två på nedre delen av A-hindret. Drömma gjorde det så klockrent att jag lite förvånad. Gud vad hon är duktig!
Sen när vi skulle länka ihop de två hindren blev det svårare, men med hjälp av Annette och en kong i snöre så blev det fart på Drömma och hon fick fint sug framåt!

Vi avrundade kursen och nu är jag sjukt taggad på att träna agility snart igen, kanske jag hinner ner en sväng i helgen... Nästa vecka är det kursdags igen!

Nu har vi äntligen börjat få in det där med att åka på
agilityträningen i Djurtorp, Drömma och jag. Det var svårt att komma igång med
träningarna efter nederlaget med Inez, jag har känt mig utanför (utan
anledning). Men idag var vi alltså med.

Det var inte så många bara fem stycken och så jag. Men ett barn var med , han
är hundvan så det var bra, men så kom en hel drös med barn, tror de var fyra st
och så med skällande hundar blev det en hög störning för Drömma.

Men Drömma var kanonduktig, hon koncentrerade sig på mig, men var ibland
tvungen att göra avvikande manövers för att kolla både hundar och barn. Vi
tränade på slalomingångar, först själva med att Drömma själv sökte ingången och
jag belöningsplacerade.

Vi tränade även kontakt, utställningsstå och passivitet (som går så där), men
stadga i sitt och framförallt ligg går riktigt bra och med den höga störningen
oxå! När vi var vid slalomet andra omgången så kom Catharina och hjälpte oss
lite och gav mig lite goda tips, tack, tips är alltid bra!

När vi varit i ridhuset tre kvart och kanske tränat i 30-35
minuter tyckte jag att det räckte för Drömma som nu hängde under min arm som en
någon fin accessoar, det är iaf ett ganska bra sätt för henne att slappna av
lite så där fick hon hänga när vi gick för att säga till att vi skulle åka hem.
Väl hemma sen var hon helgalen och uppe i varv och framför allt vrålhungrig.
Det märks att det går åt en hel del extra energi när man tränar för hon är helt
tokig och bara måååååste ha mat långt innan matdags.

Nu har Drömma varvat ner och ligger här nedanför mig och tuggar på ett ben och
är otroligt söt!

Det har varit en intensiv hundhelg, jag har haft jättekul.

Igår förmiddag var det skogen med mina fina flickor, efter lunch blev jag upplockad av Ann och vi åkte till agilitytävlingen i Linköping som höll på hela eftermiddagen och kvällen, verkligen härligt! Det var flera hundar som imponerade på mig av olika anledningar, både kända och okända.

Idag har det varit rallylydnadsträning med instruktör. Jag fick bekräftat mina antagna brister och hjälp med att åtgärda dem, även lite klarhet i regler osv vad som gäller på tävling. Lite svårt att vara självlärd ibland, man får inte all fakta serverad

Jag åkte hem och softade lite, satte mig sen framför datorn med bildredigeringskursen ett tag. Maken fick hjälp med maten och sen åkte jag på agilityträning med Drömma.
Först trodde jag att jag skulle bli sen, men sen visade det sig att jag kom precis i tid så som jag tänkt från början. Banbygget var i full gång och inte många hundar som skällde. Drömma fick sniffa runt och värma upp ett par varv runt i ridhuset, balansen råkade hon oxå ta, men det gick bra...
Ju mer det fylldes med hundar och ju mer det skälldes, ju mer taggad blev Drömma. Men hon var så duktig och gjorde följeövningar, klossträning. Drömma visade att hon minsann kunde gå fot och göra halter och vändningar (utan att hon vissste att hon gjorde det). Hon fick gå runt en hink (precis som övningen med paraplyt ni vet) och så stod hon på en pall och tränade stå och nosdutt med störning. Allt gick förvånandsvärt bra även om hon var lite försiktig i början och tyckte det var ett märkligt ställe, men snart nog blev hon stursk, kanske för stursk mot en del hundar. Svansen var på topp och hon var superglad över att  jobba, härligt!

Efter ganska exakt en timme så åkte vi hemåt. I bilen fick jag för mig att jag glömt vantarna, mina goa vantar med lurv... Satt och tänkte att jag skulle messa om det när jag parkerat. Men så kände jag något konstigt i halsen, ja ha, då fick jag näsblod, värsta rännilen. Hittade lite rent papper i fick och tröck mot näsan samtidigt som jag låste upp garage och tog på Drömma koppel. Hemma fick maken hjälpa till att knyta upp skorna, haha..
Sen tyckte jag att det var lite suddigt, så jag frågar om de vet var jag lagt glasögonen, de tittar på mig och då inser jag att jag har dem på mig Haha jag behöver kanske semester. Är jag överarbetat, haft en stressig hund helg eller vad är det med mig?! Men familjen (och även jag) fick sig ett gott skratt.

Jag har en trött Drömma bredvid mig, hon ligger utsträckt på pläden, det var tydligen en jobbig träning i ridhuset. Hon är så söt när hon sover

Flera härliga timmar tillbringade jag i Valla ridhus i Linköping. I år tävlade jag inte själv (Drömma är ju inte tävlingsklar än), men jag var ändå där som sällskap, hunduppvärmare, filmare, hejarklack och stöd för mina klubbkompisar.

Jag måste erkänna att det kändes märkligt att sitta där utan hund (även om jag var hundhållare emellanåt) men det var verkligen kul och jag kände mig som en i gänget igen. Även om det aldrig varit meningen så har jag känt mig lite utanför det här sista året... Folk har lixom slutat prata agility med mig eftersom (antar jag) jag inte är tävlingsaktiv just nu. Men nu var jag verkligen en i gänget igen och det kändes bra! Den konstigaste känslan var att jag satt kvar på läktaren när banvandringen för medium var...

Men där fanns ju andra att heja på... bl a raskompisarna från sthlms trakten och så Assie (som var där som funktionär) hela mediumloppet hade vi tillgodo för lite prat. Länge sen sist, vi hann med en del, men hade nog behövt ett par lopp till

Tack alla för en trevlig kväll! <3

Nästa år kanske det är Drömmas tur!

Så var det dags för agilitymöte... Vi brukar ses en gång på vintern för att prata lite extra, i år var det ju aktuellt med de nya reglerna, så de gick vi igenom.

Precis som förra året så hade vi fixat lite käk, fyra olika pajer blev det, med sallad så klart. Mitt strå till stacken var att fixa lite dricka, plättlätt som Humlespunk brukar skriva 
Lydnadsgruppen var redan i stugan och hade möte, men det finns en praktisk skjutvägg så man kan dela av rummet, jättebra! Fast det doftade god mat in till den andra gruppen så det blev nog lite jobbigt för dem

Vi började med att äta först och rummet fylldes av prat och skratt, ibland så mkt skratt att det nästan risk att man satt i halsen... När pajerna var slut pratade vi lite allvar och gick igenom reglerna, men rätt var det var så kom något fyndigt inlägg från någon å så brast vi ut i skratt igen, stackars Lotta som försökte vara organiserad...

Foto Maria Alstander

Ska det vara så ska det vara ordentligt tänkte vi och slog till med kaffe på maten oxå, fast jag tog te.. och Ann hade med sig en stooor chokladask som Carina dök djupt i och Lotta hade med sina supergoda snickerskakor, muuuumsfillibabba! Efter mer än tre timmar var vi hemma igen. Ett lyckat möte

I förrgår åkte jag och Drömma för att träffa Yvonne o Spike. De är vårt promenadsällskap då och då och vi brukar träna på möten, nya ställen o miljöer och så förstås prata lite

Den här gången gick vi in mot stan och tränade stadsmiljö, både att vänta på grön gubbe, sitta på kanten av gatstenen och vänta på vår tur, gå fint i kopplet och så förstås sniffa på massa nya goda dofter. Vi gick in mot varuhusen och allt var frid och fröjd, Drömma knatade på, lika kavat som vanligt och så helt plötsligt blev hon låg, slokade med svansen och ville inte vara med. Istället för att gå till kärnan så höll vi oss i kanten och dröjde oss kvar lite, till slut släppte Drömma sitt läskiga, vad det nu var...? Kanske att det kom cyklar från alla di håll? Vi drog oss tillbaka lite från stadspulsen och tog en sväng i Oxelbergsparken. Trots att jag bott i den här stan i hela mitt liv så har jag aldrig gått där tidigare. Det var mörkt så vi höll oss i utkanten. Vi avslutade promenaden med lite hantering på en bänk, där skötte Drömma sig ganska bra.

Igår tog jag en snabbsväng ner till klubben för att träna Drömma lite, mest för hjärngympans skull, men även för min egen skull. Jag vill komma igång med hennes träning nu. Vi tränade kontaktfält och det har hon börjat fatta nu, det var skillnad mot förra träningen. Vi tränade även hopp på ca 5 cm och då både med lite handling och sitt stanna kvar. Däcket fick sig en utskällning, det har Drömma tydligen inte ägnat en blick förut... Vi tränade även lite slalomingångar, dock inte så avancerade på filmen ovan, den här gången räckte det med att hon sökte ingången från olika vinklar. Det kändes som hon fattade att man skulle runda första pinnen på något sätt, men från vilkt håll har hon inte fått kläm på än...

Klockans alarm stod på 06:30 så jag skulle ha gott om tid att ligga å dra mig i sängen och ha en lugn söndagsmorgon trots att jag skulle vara på klubben 08:30.

Klockan var runt halv fem när jag vaknade av att jag hade ont i halsen, huvudet var tungt och gjorde ont. Ut i kylan stapplade jag för att låta Drömma slå en drill. Det var lite kallt att vara barfota i ett par foppatofflor.
Jag kröp ner i sängen igen och kände mig hängig, jag hinner sova lite innan klockan ringer tänkte jag... slumrade till lite, men vaknade av torrhosta vid sex snåret. Det var nog då jag började överväga att inte vara funkis på klubbens inofficiella agilitytävling idag. Det kan ju gå över tänkte jag och senare lade väckningen någon halvtimme...

Men nää, jag kände mig tung i huvudet och raspig i halsen trots lite frukost. Jag hade gjort varma mackor i ugnen för att lyxa till det lite i tron om att jag skulle bli piggare. Axlarna spännar (som vanligt när jag ska bli förkyld) och näsan kliar. Jag messade till ena tävlingsledaren och kompisen att jag inte kommer idag. Känns trist, men det är ju faktiskt viktigare att vara frisk jobbet imorgon... Jag får pyssla lite här hemma istället och det behövs nog för jag har redan blivit otålig och känner mig sysslolös, trots att jag läst FYRA tidningar och surfat på datorn. Kanske det inte känns fullt lika trist när barnen vaknar.... Jag är inte van att vara hemma å göra ingenting... Jag tycker nästan lite synd om mig själv som får ha så här tråkigt!

Idag var det lydnadstävling på klubben. Jag åkte dit för att träna hundar och träffa kompisar. Det blir ju inte så ofta nu när jag inte tränar Inez så intensivt i varken lydnad eller agility. Det första jag ser när jag går ner för vägen är tjocka Carro som har en bäs i lilla maggen... Många tror en kille, men ja jag kan nog väl tänka mig att gissa på en tjej. Vi småpratade lite, sen gick vi till lydnadsplanen, där träffade jag både Yvonne och Spike, Brita och Smilla o Siri mfl. Vi tränade på uppförande och bluddrade på, kändes himla trevligt. Sen blev det kaffe inne i stugan i samband med prisutdelningen. När allt var slut pratade vi ett tag innan Yvonne och jag tog våra valpar och gick ner för att låta dem springa av sig lite. Drömma springer som vanligt som en duracell-kanin, men Spike hängde på rätt bra idag.

Sen tränade Inez och jag både lydnad, tysk-sväng för rallyn och HTM/freestyle innan agilityfolket dök upp så vi kunde bygga banan inför imorgon när vi har inofficiell agilitytävling.

Carina med lilla Grappa, Maria med sina pudlar, Catharina med sin Kurre, Pia med sin nya vän sheltin Vinna och Annette med lilla Ella, vi lät våra hundar leka och busa efter ett tags banbyggande. Kurre som är 1½ år blev förtjust i Inez, även Ella gillade Inez och gjorde lekinviter. Grappa och Elvira busade järnet, Theo hängde på de svarta lurviga och Drömma sprang med alla som ville springa. Hon hittade även en vattensamling att bada i som vanligt :s Drömma gillar nog fasen vatten mer än sin kompis retrivern Spike!

När jag köpte Drömma var det bara hon som var valp på klubben (ja å så Kurre då). Nu är det ett helg gäng med valpar på klubben i åldrarna 14v -1,5 år och det roliga i hela kråksången är att alla är vallare av olika raser. Drömma är ju som ni vet Berger, Grappa är Pumi, Ella är Corgi, Vinna är en näpen Sheltie och Kurre är Lancashire Heeler. De unga vallarnas klubb bildades i dag Det är väl t o m så att alla är kroppsvallare, eller har jag kanske fel... ja ja vallare är de iaf!

Väl hemma efter fyra timmars träning av olika slag var faktiskt Drömma trött och slog ihop på golvet. Hon är fortfarande lugn och fin, hoppas bara hon sover natten oxå, annars är jag måttligt pigg imorgon!