Linda, Inez & Drömma

Alla vet ju, oavsett om man gillar det eller inte, så har det varit Alla Hjärtans Dag.
Som tjej önskar man ju bli uppskattad på något sett, speciellt om man har en kär vän, då förväntar man sig att det ska ligga lite på hans lott att fixa nåt fint. Sån är jag oxå, men jag jobbar med att försöka ge lite mer av mig själv, inte vara så kontrollerande och försöka ge tillbaka något.

Jag har haft en vikarie på jobbet under veckan som gått, det var hennes sista dag. Vi har haft jättetrevligt och pratat och skrattat emellan varven. En bosnisk, trevlig tjej. På alla hjärtans dag hade hon med sig en burk med hemmagjorda kex till mig, Oblatna, eller hur det kan tänkas stavas. Det är stora rån som man varvar med någon chokladsmet, mmm jättegott! Perfekt den här dagen. Jag fick oxå testa någon slags kycklingpastej. Tack säger jag, man måste ju våga prova!

Iår slog jag till på stort... Jag hade faktiskt inga "krav" på att maken skulle köpa något till mig, men skulle självklart bli glad om så skedde, men jag tänkte... Nä i år är det min tur (jag brukar försöka hitta på någon liten grej) och kommer inte maken hem med något så har ju jag iaf gjort nåt. Så jag tog ena dottern å åkte till Media Markt och köpte den romantiskaste presenten av dem alla.. smaker till den nya soda streamern... Nu var det iofs en alla hjärtans dags present till hela familjen, men maken fick öppna paketet. Han hade med sig en chokladkaka Marabou sensation Strawberry/cheesecake, med motiveringen, för att du är lika söt som jordgubbar <3 Den komplimangen gick hem

Det blev även bakning, en kladdkaka med geléhallon i hjärtformation, guuud så romantisk jag kan vara Jag blev väldigt nöjd med kakan. Visst är den fin!? Vi hade en mysig dag, hela familjen!

Love 2 U all! 

Så har helgen lidit mot sitt slut. Fredagen innebar lite träning med Drömma och lite pyssel hemma medan dottern var på sin ridning. Lördagen började med sovmorgon och vi skjutsade dottern för att jobba i köpcentret, vi passade på att månadshandla när vi ändå var där. Vid lunch bar det iväg på julmarknad i Värmekyrkan med Annette och Pia.

Hem igen och pyssla lite till, fixa upp lite julpynt eller om man ska kalla det adventspynt. Jag gillar tomtar å fina julsaker så jag vill gärna pynta redan till första advent, inte allt pynt, men kanske hälften, resten åker upp tillsammans med granen (som även i år är vit, men nu med gröna och svart kulor vid lucia någongång. Mysigt! Det är vår tradition, annars hinner vi ju aldrig njuta av pyntet, eftersom vi inte värst mkt i juldagarna, på så sätt får vi oxå längta och njuta mycket

Maken och jag tog en blåsig promenad med hundarna på kvällen innan vi cyklade iväg till Ann som bjöd på glögg och soffmys <3 Lussebulle och skinkmacka fick vi oxå, mkt smaskigt! Som vanligt springer tiden iväg och klockan var nog närmare elva när vi till slut kom hem.

Söndagen, första advent började med mysmorgon med maken, tonåringarna sov som stockar medan vi rastade hundar, fixade kaffe, juice och toast som vi sen mumsade på så lyxigt i soffan till Nyhetsmorgon. Resten av dagen gick åt att fixa med pyntet, ljusstakar och ljusbollar i fönstren, tomtar hit och dit, gardiner som ska strykas och hängas upp, ljusstakar som ska diskas osv, men nu börjar det blir riktigt julmysigt här hemma Handdukskrok och hylla på toaletten har oxå kommit upp, så fint. Nu är det snart färdigt där inne
Vi skulle baka pepparkakspinnar att bjuda på till glöggminglet på lördag, men degen (som var köpt) smakade märkligt så vi kastade hela satsen och får baka nytt i veckan istället. Dottern ville ha hjälp med en chokladtårta med mousse och ja, vad ska man säga, en stressad konditor är ingen höjdare, för den tårtan åkte i soporna... Felläsning i receptet kanske?

Nu är det kväller och sovdags och jag har j**igt ont i handen av allt strykande. Dags att ringa ortopeden jag fick telefonnummer till av min sjukgymnast, kanske.. vill inte... men det är precis så folk gör... inte erkänner att de är sjuka och har ont och tar därför inte emot hjälp och så blir det ännu värre... Det är säkert flera av er som känner igen er när ni läser detta... Jag har gjort det iaf EN gång tidigare, men då var det stress...

Puss å kram på er, imorgon är det en ny dag!

Jag erkänner....

Det är nog så illa....

Att jag gått och blivit facebook-beroende :/

Jag skulle "bara" gå in på sidan och kolla kommentarer innan det var dags att göra sista rycket här hemma, med förberedelser för frukost mm... MEN så kommer jag inte in på fb och jag blir lite frustrerad... Hmm, jag kan nog nästan erkänna att jag gått och blivit beroende, men det är väl oxå ett steg i utvecklingen va?

Det får bli så att jag fixar med tvätt och frukost först och SEN gör ett nytt försök att logga in på facebook Så här kan man ju inte ha det!

Jag hade bokat mat och speltid på bowlinghallen idag... För fyra personer, så det var jag och maken och våra härliga vänner Anna och Henka. Maten är ju som vanligt planka på såna där ställen, men nja tycker nog inte att planka är så väldans gott. Den baconinlindade sparrisen var iaf jättgod.

Vi fick tillgång till banan tidigare än bokat så vi körde igång, men först måste man ju hämta KalleAnkabootsen förstås... från högklackat till verkliga lågskor... Anna spelade som värsta bowlingdrottningen de två första serierna, hon fick även stilpoäng för sin underbara spelteknik... Patrik spelade lite medelmåttigt och Henka och jag väldigt blandat... Patrik kom på hur han skulle göra för att få in strikarna och de blev många!!! Dutti gubbe jag har Å det var väl tur att han var duktig för jag var DÖDÅLIG så familjesnittet blev iaf skapligt. Jag skyller på för lite sprit?! eller på min onda handled (jag glömde handledsstödet hemma )...

Men vi hade jäkligt trevligt och det blev en tidig kväll, skönt att kunna gå ut och ändå komma hem skapligt i tid. Vi kom iaf överens om att det behövdes en revanch på dagens match. Åtminstone måste jag försöka förbättra mina individuella resultat Kanske jag ska smita ner och smygträna ett par gånger innan?! Jag hade ju inte sån tur som andra i min familj att jag kom på knepet på hur man slår strike, på strike!

Tack för ikväll kära vänner! Det här måste vi snart göra om! Kram på er!

 

Idag har vi agilityträff i klubbstugan, utan hundar.

Mittemellan två säsonger och bara några enstaka träningstillfällen att träffas på, tog Lotta initiativet och drog ihop hela träningsgänget för en träff med mat och snack. Tre stycken (tror jag det blev) gör paj, jag fixar sallad, någon dricka och någon nåt att tugga på efteråt.

Det ska bli jättekul att ses! Och säkert smider vi en och annan tävlings- och träningsplan

Söderköping here we come

Idag har jag varit och fikat med en gammal jobbarkompis. Vi ses inte så ofta, men när vi ses så gör vi väl det ordentligt antar jag, för den där fikan tog FYRA timmar men vi hade trevligt!

Vi hann avhandla det ena ämnet efter det andra. Det var allt ifrån skruttiga kroppar till gamla bekantskaper och smink. Väldigt brett med andra ord. Snön ven utanför fönstret, men vi satt inne i värmen med varsin caffelatte och varma scones med färskost och björnbärsmarmelad, mumsigt värre

Det är inte ofta jag sitter på stan och fikar så här länge, faktum är att det nog är rekord. Efteråt kändes det så himla skönt, jag hade tagit en hel eftermiddag själv som jag bara ägnade åt mig och alla krav och annat sköts åt sidan och jag bara njöt av sconesen med den goda björnbärsmarmelanden och bluddrade med en vän. Man borde verkligen kosta på sig att göra sånt här oftare!

Idag följde en av mina bästa vänner Anna, med mig till Blodtappen. Efter år av våndan och dåligt samvete att jag aldrig kommer iväg, hade vi äntligen bokat tid.

Vi knallade in på blodgivningen och det blev min tur...

MEN besöket blev kort. Ja, för jag hade för dåliga kärl för att bli givare Lite tråkigt nu när man äntligen kommit iväg, men rätt skönt att ha det gjort och nu har jag ett skäl till att jag inte KAN ge blod, även om jag faktiskt vill.

 

Kvinnan tackade så mkt och beklagade, men sa att det ändå var bra att man försökt och så är det ju!

Å jag, ja jag slipper ha dåligt samvete i fortsättningen när familj och vänner går och iväg och gör sina goda gärningar... Jag får göra goda gärningar på annat sätt :p

Idag fick jag ett sånt där styng av en känsla... jag saknar nån/några... jag vill kramas...

Kanske beror det på att maken är borta och roar sig, och att ena bästa vännen är på semester å att andra bästa vännen inte har tid med mig och att tredje bästa vännen är krasslig och har fullt upp med annat, förutom mig!

Jag känner mig utanför fast ändå inte... Jag hör lixom inte hemma någonstans just nu känns det som... Som det självklara att hjälpa till inför tävling... fast ingen hör av sig... träning på klubben, ingen tid utsatt, ändå dyker folk upp, typ, när jag är klar...

Men man får väl må så här ibland, tycka lite synd om sig själv...? Fast jag tänker inte fortsätta göra det, nä, efter lite sömn är det dags för nya tag och nya dagar och tävlingen förstås, där jag tänkte bli klubbmästarinna, haha! Nävars, jag bara skoja!
Jag ser fram emot bergerlägret och hoppas på att få träffa ena bästa vännen och annat gott folk, vissa gör en ju väldigt glada av att bara finnas i närheten.

Jag längtar dit å jag längtar till onsdag när jag har kurs... å jag längtar efter min make, puss på dig älskling, hoppas du har kul ikväll!

Jag bokade tågbiljetter, tänk vad modernt det har blivit... Man får dem ju i mobilen nu för tiden, smidigt och miljövänligt

Jag var pirrig och lite spänd, det är ju sex, sju år sen jag åkte tåg sist... Jag var på väg upp till min barndomsvän för att ha en trevlig kväll på Grönan, med gott sällskap och The Baseballs Carres man Peter mötte upp mig vid tågstationen och tur var väl det, annars hade jag väl aldrig hittat därifrån Carre hade fixat en god kräftsoppa som vi smaskade i oss. Peter och mina gudbarn drog iväg på fotbollsmatch medans Carre och jag snackade skit och drack lite vin.
Det blev dags att bege sig mot pendeltåget... ååååå åka pendeltåg, jag ä en looser, baby... jag har inget körkort...

Bästa polarna på väg in till storstan!

Lite förvirrade letade vi efter bussen mot Grönan... men nää, inget... då kommer en busschaufför och ropar, var ska ni?
-Till Gröna lund säger jag...
-Hoppa på här, sa chauffören bussen dit går inte längre!
Vi hoppar på och får reda på att den linjen blivit utbytt mot spårvagn (likadana vagnar som hemma i Norrköping). Chauffören körde ifatt en spårvagn och släppte av en drös passagerare som skulle till Grönan. Han förtjänar verkligen en guldstjärna! Wow, vilken service

Vi kom fram lagom till konserten med The Baseballs. Åtta minuter kvar att vänta... Vi hittade en bra plats och hamnade bredvid en kille och tjej med en bebis (8-12 månader) som verkligen rockade loss i sina rosa hörselskydd, vilken goding! The Baseballs var verkligen bra på att spela live, de fick med hela publiken, att gunga sida till sida, sjunga med, hoppa upp å ner, å sist men inte minst klappa takten. Jäklar i havet vilken bra konsert! Bästa iår var det en som sa och jag håller med, även om jag bara varit på EN

Efter konserten gick vi glada och nöjda mot bergodalbanan, fasen jag har inte åkt karuseller på typ 15 år... Mycket får man vara med om på sin singelresa
Jäklar i havet vad fort det gick å jäklar i havet vad kul det var

Carre kollar in karusellen...

Vi åkte hemåt och jag sov i minsta gudbarnets säng.
Han hade valt blommig lakan åt mig, härliga unge
Sängen var skön och jag sov gott, vid kvart över åtta kom äldre gudsonen Emil och sa att det var dags för frukost.
Efter frukosten gick vi ner till Huddinge centrum och kollade in bondens marknad och lite affärer. För första gången i mitt liv inmundigade jag en kaffelatte vanilj å satan så god den var, helt klart över förväntan...

Vi kom hem och Peter lagade lunch åt oss å sen fick jag skjuts till tåget. Tiden går alldeles för fort när man har roligt, men nu har jag ju lyckats med att åka tåg så nu kan jag ju åka oftare :p

Tack Carre för ett härligt besök hos er!

Äntligen nästan ett år senare utnyttjade jag födelsedagspresenten jag fick från min barndomskamrat. Hon sa, du får något som jag har gjort, men som man oftast inte kostar på sig själv... En ansiktsbehandling.

Jag blev både förvånad och glad, vilken bra present. Jag skulle nog aldrig själv gå och boka sån behandling om det inte var en present. Måndag kl 11:00 är du välkommen sa kvinnan bakom den lilla disken när jag förra veckan var inne på Salong Törnrosa och bokade tid.

Så idag cyklade jag ner, lite spänd inför "utmaningen". Det känns verkligen sååå olikt mig att gå på skönhetssalong å det syns ju Tjejen som tog hand om mig visade in mig i ett litet bås med brits. Jag fick hoppa upp och lägga mig tillrätta.

Behandlingen började med en ansiktsrengöring, sedan lade hon på peeling som skulle ligga kvar under ångbehandligen. Den ångan tyckte jag var otroligt jobbig, så tjejen ändrade riktning på ångflödet så då gick det bätte, men gud så varmt!

När ångan var klar så var det portagning eller om det hette portömning, låter lite läbbigt.. Det kändes, men gjorde inte jätteont. Efteråt fick jag tjock algmask som var värmande. Man riktigt kände hur varmt det blev och hur det småbubblade mot ansiktet.

Det blev sen dags för en fuktighetsmask. Den var sval och skön. Det masserades in ett serum och sen fick jag en dagkräm. (jag tror iaf att det var i den här ordningen) .Allt kändes otroligt lyxigt. Tjejen berättade att var åttonde vecka rekommenderades behandling, men om man åtminstone gjorde det vår och höst var det bra.

Hmm, ja kankse att jag bokar tid när höstmörkret kliver in i våra liv och fräschar upp hyn lite, det är inte så dumt med lite skönhetslyx trots allt.

Tack snälla Carre, för en perfekt present!!

Makens företag firar 50 år i branchen med handikapp kök. Det firar de lite extra och lördagen den 10 juli 2010, bjöd de sina anställda med familjer på ett heldags firande.

Vi hade fått veta att bussen skulle gå 9:00 och att det skulle finnas möjlighet till bad, inget mer... Vi var 27 vuxna och 15 barn i åldrarna 2 månader till 15 år. Det var varmt och soligt ute, men som tur är finns det ju AC på bussarna nu, bussresan tog en timme och vi var sen framme i Arkösund. Där väntade M/S Viskär af Arkösund. Vi steg ombord, fortfarande lika ovetandes...

Väl ombord fick vi fri tillgång till den lilla, lilla serveringen ombord. Där fanns lite snacks, kaffe och läsk. Vi satt uppe på däck och njöt av det underbara vädret och var faktiskt ordentligt insmorda med solkräm, man blir ju lätt lite lurad ute till havs eftersom det fläktar en del... Ett tag fläktade det t o m så mkt att jag gick ner och hämtade min tröja.

Vi både mötte och åkte förbi en hel del båtar, det var väldigt båt-tätt under sommaren sa kapten som förresten var namne med min svärfar som bär ett ganska ovanligt dubbelnamn. Vi såg både roddbåtar, små motorbåtar, kanoter, lyxbåtar och segelbåtar.

Efter ca en timmes färd var vi framme vid Kupaklint, ett landmärke som användes förr i tiden, som ett slags vägmärke. Det fanns tydligen en bok som beskrev kullarna och dessa stenbyggen och på så vis kunde man se var man befann sig... Det låter omständigt, men funkade säkert rätt bra.

Väl uppe på Kupaklint var utsikten helt underbar, otroligt så vackert Sverige faktiskt är!

Kupaklint var lite ändstationen på vår båtfärd, längre ut i skärgården än så kom vi inte den här dagen... Sen gick resan inåt skärgården igen. Till en ö som heter Lammskär. Det var en vacker lite ö som man bara kunde älska.
De hade dukat fint inne i den lilla boden, men vi flyttade faktiskt ut och satt på verandan och åt. Det bjöds på buffé. Färskpotatis, hemmagjord potatissallad, bröd, rökt lax, gravad lax, köttbullar, några tunnbrödsrullar mm allt var supergott och till det fanns även vin, öl, vatten, läsk och snaps. Tyvärr blev det inga fotografier där inifrån, men på utsikten blev det iaf.

Men här tog fotografierna slut, jag antar att min "anlitade" fotograf tyckte hon jobbat klart för idag...

Efter 40 minuters båtresa till så var vi tillbaka i Arkösund hamn, där klev vi på bussen igen och åkte den långa vägen tillbaka in till firman. När vi klev av bussen möttes vi av den värsta värmevägg jag någonsin varit med om. Det var 32º varmt!!!
Nu blev det lite mingel och vattenflaskor kom fram. De tömdes fort kan jag säga. Tur att det fanns kranvatten. Det blev en liten tipspromenad med vätskestation, vår familj kom två och vann ett vinställ, nykomlingen på företaget (knapp två månader) kom givetvis sist, han fick ett tröstpris, en diskbänk värd över 10 000:- jag kan lova att han såg ut som ett levand frågetecken, men det där är så typiskt bröderna så vi andra visste ju att det var sant Sen kom vi igång, det pratades å skrattades å dracks, både vatten, vin å öl för de vuxnas del.

Det kom en grillmästare och tände upp en stor grill (arma krake). Han fixade vår mat, supergod chilimarinerad fläskfilé, kyckling, starka korvar och hamburgare till barnen. Till det fanns sallader, aioli, färskpotatis och bröd. Till efterrätt fick vi en supergod vaniljpannacotta med hallonsås, sluuuurp säger jag, det var den godaste pannacottan jag ätit iaf

Till kaffet och efterrätten blev det företagspresentation och det är nog så att jag blir lite stolt när jag hör att min man är en stor del i företaget och han är en väldigt viktig och omtyckt person! (fast det visste jag ju redan innan å har hört oxå)...

Sen blev det rundvandring med presentation och visning av produkterna. Jag har varit med förr så jag hjälpte ägarna att plocka undan flytta om borden så det kunde bli dans och lite ledigare innan jag slöt upp till rundvandringen. Så mkt dans blev det inte, det var alldeles för varmt, men lite fart på de lurviga fick vi å så två lekar på det... Vi åkte hem rätt tidigt (eller ja kanske i mittten, men tidigt för att vara oss) några minuter i tolv satt vi nyckeln i ytterdörren.

Tack Bröderna Granberg för en (som vanligt) fint ordnad fest!

Idag har det hänt rätt mycket... eller ja mycket och mycket, men lite utöver det vanliga.

Dagen började med lite handling, sen åkte vi till stallet för att hämta hem dottern som varit på ridläger en hel vecka. Sin favorit och sköthäst har hon haft hela veckan oxå! Det har varit lite tyst och tomt här hemma, denna första vecka på sommarlovet.

Bella och Amour!

Efter en uppvisning av kadrilj och utsläpp av lägerhästarna i sommarhagen så blev det uppackning och tvagning hemma. Under tiden passade vi på att förbereda lite mat och sånt för vi skulle åka till landet. Där väntade vi besök från Tavelsjö som passade på att titta förbi när de ändå var på hundutställning i krokarna (eh, det är ju bara 17 mil enkel resa :P). Vi bjöd på grillad kyckling och pratade och babblade i ett par timmar innan de var tvungna att åka tillbaka.

Tassa och Inez...

Tack go'vänner för en trevlig kväll, ni är välkomna när som helst ni har vägarna förbi!

AnnaPanna med sin Huligan och lilla Villisen fick ett besök av mig idag.
De hade bakat en goood rabarberpaj som vi avnjöt med glass.

Huliganen berättade hur hon och kompisen smitit från dagisfröknarna och skyllde sen på Emelie, fast Emelie inte ens var med... Vad ska det bli av den här donnan tro?!

Jag fick göra studiebesök på husbygget, tänk att rum ser så små ut fastän de är så stora! Det ska bli jättespännande att se huset färdigt sen... Vilket fint rum fick jag bo i Anna? Nähä, jag fick inget... kanske jag kan dela med Huliganen?!

Jag fick höra Villisens bubblande skratt, tänk så glad man blir när man hör ett litet barn skratta!
Han var verkligen i sitt esse idag, skrattade så han nästan satt i halsen!

Tack för idag, vi ses snart igen!

Idag har jag varit på dop. En av mina käraste vänner döpte sin son.
Kyrkan var den samma som deras dotter döptes i, dvs Kvillinge kyrka, gud vilken vacker kyrka!!!

Ville som barnet heter skötte sig kanonbra. Han skrek dock gällt när prellen skvätte vatten på huvudet, det var väl inte tillräckligt varmt kan jag tro Han var vaken och tittade hela tiden runt omkring med stoooora ögon.

Det är min dotter som tagit båda fotona..

Sen när vi kom till klubbstugan för dopkaffe, sov Villekillen en kort, kort stund, men inte för länge för man kan ju missa något
Till slut när han suttit i mångas knä somnade han till slut hos mormor som senare flyttade över honom till hans fadder där han sov djupt, t o m snarkade lite när föräldrarna roade sig med att öppna hans fina doppresenter! Och tro det eller ej, men det var inte en enda dublett!?! Annars brukar det ju alltid vara det, men fördelen nu för tiden är ju att alla saker kan vara dopgåvor, förr var det ju mest bestick, tallrikar och sparbössor och så smycken till tjejer förstås...

När alla presenterna var öppnade vaknade Ville och det var dags för torr blöja och lite käk, sen var han glad och vaken och vinkade av alla sina gäster!

Tack snälla för att vi fick komma, det glädjer mig mycket att jag räknas som så nära vän

pussåkram påre Anna!

Hallåååå, jodå jag är kvar... Jag har bara inte haft tid att varken blogga eller läsa bloggar något direkt den här veckan... Eller ja om sanningen ska fram så har jag inte ens haft lust att blogga.

Det har varit en körig vecka, med fikabesök, skjutsning av barn, jobb med vikarie och till råga på allt så har jag gått och blivit förkyld Stackars mig... min hals gör sååå ont.

Idag har jag bakat lite kladdkakemuffinsar och äpplemuffins med havretopping, det blev såååå himlans gott. En ljummen muffins till en kopp kaffe, ja det var inte dumt!

Nu på kvällen har jag redigerat lite bilder så imorgon kanske, men bara kanske, det blir ett inlägg med lite vårkänsla i...

Vi hörs och syns!