I Expressen idag kan man läsa detta:
Den GI-vänliga semlan bakas naturligtvis av dinkelmjöl. För fibrernas skull tillsätter vi en deciliter fullkornsmöl av dinkel. Tack vare ägget i degen blir bullarna höga och luftiga. Glöm heller inte att arbeta degen ordentligt, annars blir bullarna kompakta. Det klassiska florsokret på locket hoppar vi över.
Här måste jag faktiskt bryta in och tycka till. Ska man äta en semla ska man äta en semla tycker jag. En gång om året handlar det om.Då ska det inte vara något påhittat GI-korrekt nyttigt. Punkt.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [15]
Så har man visat första avsnittet i serien om inuiter och danskar där man ska avslöja fetmans gåta... Jag fick faktiskt inte klart för mig riktigt vad experimentet gick ut på. För de som inte såg programmet så handlade det om något drygt dussin danskar som skulle ge sig ut på en strapatsrik tur tillsammans med inuiter. Det sades att fetmans gåta skulle lösas, men som jag förstod det handlade det om ifall man skulle kunna få igång en fettförbränning i danskarnas armar...? Därför skulle man gå på tur och släpa packningen efter sig så att armarna fick jobba.
Det var en del märkligheter. Tydligen handlade det inte så mycket om vad man äter i detta experiment utan mer om fysiskt arbete. Anledningen till att jag säger detta är att programmet knappt hann börja innan jag såg danskarna mumsa på smörgåsar. Inuiternas kosthåll beskrevs som något som "inte innehåller några nyttigheter alls". Trots detta var inuiterna tydligen kärnfriska enligt hälsokollen.
Det var synd att man sumpade denna chans att göra ett vettigt experiment. Det måste ha kostat en massa pengar. Man såg en av danskarna som hade med en reservproviant som bestod av bröd, pommes frites och någon choklad typ Snickers. Hade jag bekostat detta experiment hade jag begärt skadestånd av den deltagare som i lönndom tog med sig detta.Fast det kanske inte spelar någon roll om det nu inte är maten som anses ha betydelse. Det sades också i början att danskar drabbats av mycket diabetes på grund av att de äter så fet mat men inuiterna slapp minsann detta. Hur ska man någonsin kunna få ut något vettigt av ett så amatörmässigt experiment? Har den där professorn som höll i experimentet aldrig hört talas om insulin?? Vet inte om det är värt att sitta uppe och titta på nästa avsnitt. Det verkar väldigt rörigt...
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [5]
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [4]
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [2]
Jag tänkte på det här med att man ska börja magoperera allt fler för att få ordning på deras övervikt. Det som är synd är att patienterna aldrig fått prova lågkolhydratmetoden innan det är dags för operation. Tydligen nämns inte ens alternativet. Man har enligt egen utsago "provat allt" innan kniven tas fram, men tydligen ändå inte lågkolhydrat? Det räknas visst inte.
Nu är jag inte så naiv så jag tror att lågkolhydrat är en patentlösning för svårt överviktiga, men man ska få en ärlig chans att prova det iallafall. Problemet är att lågkolhydrat inte ses som ett "riktigt" sätt att hålla koll på vikten eftersom man inte räknar kalorier. Därmed är det ett oseriöst sätt och inte värt att tas i beaktande.
Ska man prova lågkolhydrat måste patienten få reda på hur metoden fungerar med insulin som stoppar fettförbränningen osv. Det går inte att bara lämna över en lista på mat man ska äta. Har man förståelse för en metod så kan man hålla sig till den på ett helt annat sätt än om man bara blir tillsagd att göra si och så.
Modellen med att räkna kalorier är ju väldigt lätt att förstå och därför har man lyckats få folk att prova detta sätt gång på gång. Det känns logiskt vid ett första påseende att om man äter mindre så blir man mindre. Men nu är det ju inte riktigt så enkelt.
Har den svårt överviktige fått en ärlig chans att prova lågkolhydrat och det inte fungerar eller om patienten inte vill eller kan klarar att hålla sig till dieten så får man väl om faran för livet är alltför överhängande ta fram kniven. Men inte förr.
Sedan undrar man ju vad våra barn och barnbarn en gång kommer att tycka om den skalpellfestival som just är på väg att börja...?
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [12]
Den överskuggande teorin idag är att man kan styra fettinlagring via energibalansen. Detta tolkas som att man ska ta in mindre energi kroppen än vad man gör av med. Då tunnas kroppen ur eftersom den äter upp sig själv, enkelt uttryckt. Har man svårt att låta bli att äta sig mätt måste man därför motionera för att öka energiutgifterna. Vilken typ av energi man tar in säger man alltid att den inte spelar någon roll. Det kan vara vad som helst (protein, fett, kolhydrat). Huvudsaken att det värde i kalorier som tas in i kroppen är lägre än det som försvinner ur och i kroppen.Tydligen tror man sig veta väldigt bra hur mycket energi som går åt. För en vanlig människa räcker det att t itta på om man blir rundare eller smalare; då vet man hur energibalansen fungerar. Det är förmodligen det enklaste sättet också. Det märkliga är att även de som förespråkar en energifattig kost säger att man inte ska äta för lite för då låser sig kroppen och vill inte gå ned. Det stämmer ju inte med deras övriga resonemang? Det låter som de iallafall tror att det är nåt skumt med "energi in - energi ut".
Jag tror inte på att man genom att räkna kalorier - oavsett i vilken form de uppträder - kan styra fettinlagring och förbränning. Anledningen är att kroppen inte fungerar som en vanlig brännugn där man enkelt kan ta fram miniräknaren och se hur mycket energi något utvecklar. Vad det förmodligen handlar om är att styra insulinet. Strunta i att tänka på kalorier. Jag brukar säga att man inte ska väcka insulinbjörnen. Tassa runt den istället. Man ska försöka slippa ifrån högt och/eller långvarigt insulin i kroppen. Det gör man inte genom att äta kolhydrater; varken som viktväktare eller GI:are. För att få sitta vid ratten och styra insulinnivåerna och få så lågt insulinpåslag som möjligt måste man öka andelen fett och minska kolhydraterna och gärna i viss mån hålla koll på proteinet. När inga höga insulinnivåer finns kan kroppen stabilisera sig på en nivå som man förmodligen var tänkt att ha beträffande fettlagret. Fettet får tillåtelse att användas som bränsle. Dessutom följer det med en rad positiva effekter av att slippa högt insulin. Det där med fettlagret är strängt taget en bagatell i det hela. Det finns viktigare saker som lätt glöms bort.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [1]
I gårdagens SvD fanns en artikel som handlade om att det är i princip hopplöst för en överviktig att gå ned och hålla vikten. Man hade gjort försök på apor och kommit fram till detta. Vissa kunde äta mer utan att gå upp andra klarade inte detta. Det är inte så konstigt. Vi människor är också olika och vi vet alla att de finns där runtomkring oss -de som kan äta en mesostmacka till lunch utan att insulinet får spel och att de därigenom lagrar fett.
Vad som känns lite trist är att man drar dessa slutsatser från djurförsök och att slutsatserna dessutom dras på grund av ett ganska ineffektivt sätt att gå ned i vikt. Man hade i vanlig ordning räknat kalorier. Det framgick inte av artikeln vad de hade fått för slags näring - alltså vad dessa kalorier bestod av. Kanske spelar det inte så stor roll när det var apor det handlade om. Det är vanskligt att föra över resultat från apor till människor.
Kanske kunde man åtminstone försöka göra test på människor som får samma mängd energi men i olika form. Det har gjorts små ansatser till detta redan och resultaten har blivit mycket märkliga sett ur en kaloriräknares ögon. Högre energiintag men i form av fett har lett till större viktminskning än för de som fått äta reguljär kalori- och fettsnål bantarmat.
Man kan göra ansatser att hålla sin vikt på flera sätt. Som jag sade så är vi olika funtade allihop och det är inte troligt att samma metod kan fungera på alla, men den vanligaste och den metod som omhuldas mest är att motionera mera och äta mindre och dessutom av någon anledning dra ned på fettintaget. Man måste alltså räkna kalorier och gärna veta hur mycket som går åt när man sitter på motionscykeln. Alltför många vet att det bara blir temporära viktnedgångar eftersom det är ett ganska deprimerande sätt att hålla sig vid liv. Man ska ta in mindre än man gör av med. Inte konstigt om kroppen sätter sig på tvären och går ned på sparlåga och inte vill släppaifrån sig annat än muskler som är besvärligt att ha när energitillgången är dålig.
I annat fall kan man hålla vikten genom att överlåta räknandet åt hormonerna insulin och glukagon. De gör upp det där sinsemellan och man slipper bry sig själv utan kan äta sig mätt. Det enda abret är att man inte kan äta kolhydrater i den omfattning man är van vid. Står man ut med detta är denna senare metod alldeles utmärkt och något som inte testades på aporna eftersom de förmodligen inte är skapta för att äta människomat. Äter man kolhydrater släpps insulin ut i kroppen. Kroppen tolkar detta såhär: Finns det insulin finns det socker i blodet och då ska det banne mig inte brännas något fett eftersom blodet är fullt av bränsle. Fettet spar vi till regniga dagar. Den som då inte äter kolhydrater - snabba eller långsamma kvittar (det är bara en fråga om hur lång tid man har insulin i kroppen) slipper insulinutsöndringen och nu är det glukagonet som ser till att blodsockret istället hålls uppe - insulinet ska ju hålla ned det. Glukagonet ser också till att det börjar användas både ätet och lagrat fett för att hålla kroppen igång. På det sättet bränner man fett om man vill slippa hålla på med spinning flera timmar om dagen.
Trist att man från överviktskliniken bara hänvisar till mediciner och operation. Jag vet inte varför man inte vill testa lågkolhydratkost. Kanske skulle det vara skämmigt om det visade sig att det fungerade på den patientgrupp som man står på tå för att äntligen få sätta kniven i. Synd om patienterna om de inte ens får chansen att prova ett annat sätt att komma tillrätta med vikten innan deras magsäckar ska skäras sönder. Uffe Ravnskov frågar i ett debattinlägg i Medicinsk Access precis samma sak på slutet av sin artikel.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [4]
Har lite bråttom iväg men jag måste bara få återberätta vad som kom upp i en diskussionsgrupp jag är med i. Det handlade om en film av en Dr. Patricia Kane som handlade om en patient med ALS i slutstadiet. ALS är en vidrig sjukdom som man inte önskar sin värsta ovän. (Någon kanske minns att Rapport-medarbetaren Ulla-Karin Lindqvist hade detta.) Efter en veckas behandling med bra fetter kunde patienten lämna sin rullstol och gå. Efter 3 veckor kunde han gå 100 meter. Behandlingen bestod av oljebyte, dvs infusion av fina fettsyror, både omega 3 och 6, samt glutathion. Kroppen är nämligen så klok att den byter ut de dåliga fettsyror vi försett den med i cellmembraner och enzymer om nya fina tillförs. Ang. kostens fetter anser patricia Kane att smör, grädde, filmjölk, yoghurt och ost är tillåtet men inte mjölk (för laktosens skull?). Endast kallpressade oljor och stekning i smör eller kokosfett. Bacon är OK men endast från ekologiska grisar, för toxinerna ansamlas i fettet.
Hoppas att jag får veta mer om detta så ska jag berätta. Det känns otäckt med dåliga fetter som tar de goda fetternas plats i cellmembranen. Sådant fett som vi uppmuntras att breda på mackan... Hoppas att man utreder detta i botten nu.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [8]
Annika Dahlqvist har i sin blogg skrivit en hel del om Hjärt- Lungfondens kopplingar till Becel. Några tankar bara: Jag gick in på Hjärt-Lungfondens hemsida för att se vad deras verksamhet går ut på. Det står:
"Hjärt-Lungfonden är en ideell organisation vars syfte är att bekämpa hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Hjärt-Lungfondens uppgift är att samla in och fördela pengar till hjärt-, kärl- och lungforskning samt att informera om hjärt-lungsjukdom. Hjärt-Lungfonden är en opolitisk och oberoende organisation och har inga statliga bidrag. Verksamheten vilar på gåvor och bidrag från privatpersoner och företag."
En stor del av verksamheten verkar alltså bestå i att samla in pengar. Man får inga statliga bidrag och är en ideell organisation. Man kanske inte ska vara för hård på dem om de inte uppträder på ett sätt som man inte upplever som helt oklanderligt. Det är ju faktiskt fritt fram att starta en egen organisation liknande den som redan finns om man nu inte är nöjd med hur Hjärt-Lungfonden sköts.
Problemet - eller hur man ska uttrycka sig - tycker jag är att Hjärt-Lungfonden har väldigt mycket "cred" vilket gör att organisationen kan dra till sig mindre nogräknade livsmedelsproducenter för att dessa ska kunna sola sig i glansen från Hjärt-Lungfonden. Nu har ju som sagt Becel ett sådant samarbete vilket för de som är lite pålästa kan te sig helt otroligt. Hjärt-Lungfonden hänvisar till en rad förkortningar som ska rättfärdiga samarbetet (NNR, SLV). Jag har full förståelse för att Hjärt-Lungfonden gör detta. Det är för en god sak. Men finns det verkligen ingen bättre samarbetspartner? Kanske någon som tillverkar vanligt smör? Studie på studie visar att mjölkfetter skyddar mot hjärtkärlsjukdomar. Tyvärr har smör så länge blivit smutskastat att ingen väl skulle förstå hur Hjärt-Lungfonden skulle kunna samarbeta med en smörtillverkare i och för sig... Då är det lättare att sälja in budskapet till allmänheten att margarin är nyttigt för hjärtat, eftersom det brukar vara magrare än smör( se gärna Göran Peterssons utlåtande om Becel) . När kommer det nya margarinet Benecol att få använda Hjärt-Lungfondens logga? Jag har mejlat till Carlshamns Mejerier och frågat exakt hur Benecol fungerar men jag har inte fått något svar. Jag var inte där själv men jag hörde att på Centralen i Stockholm hade man haft ett spektakel där man fick mäta sitt kolesterolvärde och sedan fick man en röd boll som man skulle kasta prick med. Vad finns det för stöd för att Benecol sänker hjärtsjukligheten? I en utmärkt debattartikel i dagens Aftonbladet förklarar Torbjörn Åkerfeldt hur sänkning av hjärtsjuklighet minskar med statiner (en medicin mot högt kolesterolvärde). Medicinerna sänker inflammationsgraden och minskningen av hjärtsjuklighet har inte med kolesterol att göra. Men vad gör Becel och Benecol, hur exakt fungerar de och vad gör de för nytta i slutänden och vad kan de ställa till med för skada? Går deras härdade fetter in i cellmembranen och stökar till?
Som sagt så har man ingen rätt att klaga på vad Hjärt-Lungfonden gör för att samla pengar till forskningen. jag kan ändå inte låta bli att ha synpunkter på är hur de väljer sina bidragsgivare och vad de erbjuder i gengäld. Blir det Marlboro som samarbetspartner nästa gång?
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [0]
Konstig blogg idag. Det började med ett hugskott från Sten Sture Skaldeman om att det kanske fanns ett samband mella graden av kommersiell gångbarhet och inslaget av kolhydrater i en given diet. Jag tänkte vidare på det och lade in kravet på motion för att dieten ska fungera för viktnedgång (det finns ju massor av andra tillstånd som påverkas vid olika typer av dieter förutom vikten). Det här är inget färdigtänkt alls utan bara något att titta på, diskutera och komma med idéer om. Var hamnar Viktväktarna med sin fria potatis? Var hamnar GI? Var hamnar lågkolhydratmodellen? Innan man hunnit förklara färdigt hur man äter när man håller ned kolhydraterna brukar folk säga "blää". Inte alls som om man berättar om en "fräsch sallad". Som sagt inget färdigtänkt och grafen kan vara strunt men det var ett kul uppslag.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [6]
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [9]
Några tankar om den senaste studien som visar att vikten för låkalorbantare och lågkolhydratiker är lika efter ett år.
Viktuppgången för en lågkolhydratiker kan nog ofta förklaras med en ökad muskelmassa. Eftersom kroppen får tillräckligt med energi har den inget emot att bygga muskler som annars av kroppen upplevs som "dyrt" att bära på. Jag vet annars inte hur jag ska förklara mina ca 2 kilos viktuppgång när jag i samband med detta också blivit smalare runt midjan (ingen som helst styrketräning). Det är nog dags att börja använda måttbandet mera. Det hade varit intressant att se hur resultaten sett ut då. Började lågkolhydratarna att öka i magomfång efter ett halvår eller var det tunk muskelmassa? Äter man energisnålt upplevs däremot muskler som något som kroppen bör göra sig av med efetrsom de drar så mycket energi. Energin man äter behövs för annat. Reservenergi som kroppen föredrar att bära på är istället fett när nu kroppen hela tiden känner att den bara får i sig fibrer, fettsnålt och stärkelse - ingen mat "för en karl" alltså. :-)
Kör gärna med måttbandet istället för våg och BMI och sträva efter att hamna på max 0,5 när du delar ditt midjemått med din längd. Med denna sk WHTR-metod har du inget "straff" för att du har muskler. Fungerar på både män och kvinnor. När man tänker efter är det egentligen märkligt att vågen fått hänga med så länge. Den säger så otroligt lite om tillståndet.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [5]
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [8]
Häromdagen fick jag material avseende den bortglömda Malmöstudien. Den finns kommenterad i SvD.
Jag fick också en plansch med highlights och där kunde man se bl.a att i denna studie ? som visserligen var en epidemiologisk studie - kunde man inte hitta några fördelar av ett relativt högre intag av omättade fetter. Beträffande ration mellan intaget av enkelomättade och mättade fetter så var ett högre intag av mättat fett associerat med en lägre risk för hjärtkärlsjukdom för kvinnor. Samma fördel gällde för mättat fett när man såg på ration mellan fleromättat och mättat fett.
Beträffande män kunde inte någon reduktion av risken observeras när andelen mättat fett var större.
Det är som många redan sagt så att nu kommer diskussionerna att handla om vilket fett som är bäst. I Vetenskapsradion uttalade sig en företrädare för Livsmedelsverket (vilken har känningar inom margarinindustrin) och puffade för omättat fett framför mättat fett. Han förklarade det med ett exempel med fiskar som simmar i ishavet. De skulle bli stela som pinnar om de innehöll mättat fett. Detta skulle på något vis vara ett stöd för omättade fetter. Fast grejen är att jag och alla jag känner inte simmar runt i ishavet utan har en innertemperatur om 37C. Det kan bli rätt roliga exempel framöver tror jag.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [1]
Det har varit intressanta diskussioner i bloggen. Bland annat om evolutionen och hur vi åt förr i tiden. Det går ju inte att veta exakt vad vi har ätit och när. Vad man kan göra är att ha denna tanke med vad vi förmodligen åt som en slags ledstång att hålla sig i när man funderar på vad som kan fungera bra i kroppen. Ska jag t.ex. välja mellan smör som är mycket mer naturligt än ett lättmargarin kan jag tänka att i smöret slipper jag bensinrester och härdade fetter. Det är istället mest mättat naturligt fett i smör. Då kommer man till nästa stora fråga; är mättat fett farligare än omättat och fleromättat? Bröstmjölk innehåller mycket mättat fett och skulle alltså vara något som barn skulle avrådas från. I Annika Dahlkvists blogg redovisades häromdagen att prostatacancerceller göds av majsolja som innehåller mycket omega6. Cellerna växer dubbelt så snabbt som i en vanlig cellkultur utan majsolja. Tidigare gav man njurtransplanterade solrosolja för att att de inte skulle stöta bort den nya njuren (sänker immunförsvaret) men man slutade eftersom biverkningarna blev för stora i form av cancerfall. Kroppen själv lagrar kolhydratenergi i den form där den inte härsknar så lätt - som mättat fett. Varför inte som enkelomättat kan man fråga sig? Om alltså nu mättat fett är dåligt för kroppen - finns det någon anledning att energin lagras som mättat fett?
Jag har som sagt svårt att ta till mig varningarna för det mättade fettet men det lär pratas mycket om detta i fortsättningen så det ska bli spännande att se vad som kommer fram. Men mycket frågor är det som jag inte kan svara på. Jag kan bara göra det jag tycker verkar vettigast. Man måste vara lite på alerten eftersom vi är utsatta för så mycket påverkan. Man vet inte vem man kan lita på. Det går reklam på tv nu för något som ser ut som grädde. Om jag minns rätt så sägs det innehålla omega3 från växtriket som är bra för kolesterolvärdet som är bra för hjärtat. Omega 3 från växtriket har vi ju inte mycket nytta av. Sambandet mellan kolesterol i blodet och hjärtsjukdom är allt annat än solklart. Men det låter väldigt bra och ser väldigt snyggt ut. Svenskar och Holländare är de folk som köper mest functional foods i Europa. Man kan fråga sig hur länge man lever extra om man håller sig ifrån mättat fett. Det har gjorts olika datamodeller av detta och om man under hela livet håller sig borta från mättat fett kan man räkna med att leva 3 dagar extra och uppåt till 3-4 månader beroende på vilken beräkningsmodell man har. Man har dock lagt in kolesterol i beräkningarna och kolesterolets rykte som farligt börjar ju blekna mer o mer. Kanske siffrorna skulle bli annorlunda idag när man vet mer om kolesterol?
Om man kommer in lite på Livsmedelsverkets kostråd så kan man konstatera att ökningen av antalet överviktiga faktiskt nu har planat ut. Livsmedelsverket vill att vi äter mer spannmål och mindre fett. Vad som också kan ses i statistiken är att befolkningen under den period som överviktsökningen planat ut faktiskt har gått emot Livsmedelsverkets råd och ätit mer fett och mindre med spannmålsprodukter...
Här finns det länkar till Fetmaparadoxen och utplaningen av ökningen av antalet överviktiga. Livslängd och mättat fett.
theme.postedin: Blandat | Permalink | Kommentarer [3]
