

19 sep kl 15:22, 2007
För en tusenlapp
Dagen vi alla väntat på
Som kablar ut samma lögn
Om och om och om igen
Utan att tveka, utan att lyssna
Som en ögonbindel
Så mycket kostade vår medkänsla
Vår solidaritet, vår medmänsklighet
Den lyckade har högst värde
Och resten vill höra till
Den som bär skulden
Som tär på samhällskroppen
Vi som hela tiden söker någon
Att bespotta, att avundas, att hata
Någon som får oss att känna oss värdefulla
Slicka uppåt, sparka neråt
Smitarna och simulanterna
Låt dem dö!
Den som inte arbetar
Ska heller inte äta
I vår medelklassidyll
Och vi förfasar oss när vi läser
Om vad de tyska nazisterna gjorde
Och vår rädsla för det främmande
Och vårt förakt mot det svaga
Och vår blinda tro på Timbro
Men allt har hänt förut
I ett annat land
I en annan tid
För en tusenlapp
Skrivet av Avgrundsdjup den 19 september, 2007 kl. 18:14 #
Skrivet av Hondjuret den 20 september, 2007 kl. 07:25 #
Shit värsta Poetry Slammen!
Kram
http://snappla-av.blogspot.com
Skrivet av Anna den 09 juni, 2008 kl. 10:03 #