En sida som kom till efter brytningen från en person med Antisocial personlighetsstörning. Det är inte förrän man kommer ur relationen, som man får insikt och kunskap om vad det handlade om. Ju mer jag fick kunskap, ju mer svar fick jag på alla min frågor

« februari 2012
tiontofr
  
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
    
       
Idag

Sidvisningar idag: 12

RSS

Slutåren/Brytningen och...
30 juli kl. 00:41

...tiden efteråt.

Dessa år innehåll ett ständigt "vara på sin vakt"-tillstånd. Men jag började känna igen och acceptera mönstren.

Mycket tid och energi gick åt att bevisa hans lögner, och mycket tid gick också åt till samtal om varför? Då visste jag inte det jag vet idag. Hans svar på varför han ljög var: jag vet inte. .

 

....to be continued.



Postat i:  Psykopater |  Permalink  |  Kommentarer [10]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/livsljus/entry/slut%C3%A5ren
Kommentarer:

Otroligt intressant att läsa dina inlägg... Kuslig känsla att känna igen sig. Den enda trösten för mig är att det hela ligger bakom mig... Ser framemot att läsa mer hos dig. Sommarhälsning *P*

Skrivet av 212.181.85.83 den 30 juli, 2005 kl. 11:13 #

Hej. Känner med dig. Sådana är dom tyvärr. Fortsätt gå vidare vännen. Var glad du kom undan. Kram nomi

Skrivet av nomi1,,,,,,,,,,NoMi den 31 juli, 2005 kl. 12:51 #

Jag kommer uppdatera och lägga till så i en takt som jag mår bra av. Man får inte riva i för mycket åt gången. Jag är glad att jag hittils kommit undan så pass bra. Tack för era ord!

Skrivet av Livsljus den 03 augusti, 2005 kl. 19:04 #

Hej Intressant sida spännande att läsa. Vi får inte så mycket psykopater till våra motagningar Jag har endast haft 2 utav ett par 1000 klienter Som tack för att du länkar till oss (du syns i våsr statestik) Som tack får du en lite gratis föreläsnigar. Maial in din adress bara vi har föreläsningar i hela sverige. Jonas Tjockholmscoachen jonas@comunicera.se www.comunicera.se

Skrivet av Jonas Gåde den 08 augusti, 2005 kl. 22:56 #

Hej, jag har precis förstått att jag har haft med en psykopat att göra det senaste halvåret. Jag vet ännu inte hur länge jag blir lämnad fred den här gången, men en sak vet jag att han inte skall få manupulera och vända mig igen. Detta är en fruktansvärd känsla för jag trot ff att det finns ett gott hjärta hos alla människor men tyvärr har jag vid 40 års ålder fått lära mig att det finns människor som är sjuka och dessa kan jag inget göra för.... Skönt att läsa om andra som har samma erfarenhet. Hälsningar A-C

Skrivet av A-C R den 21 januari, 2006 kl. 22:18 #

Herregud...jag träffade en man för nästan 2 år sedan. han var charmig som skam...och jag föll direkt för honom. Jag var tuff och stark innan jag mötte honom, ganska snart så blev jag osäker och svag. tvivlade på mig själv kände mig underlägsen. Jag minns en gång...jag fann mod och sa nej till något som han ville att jag skulle ta hand om..han blev helt vansinnig och skrek och gapade. hur värdelös jag var som inte ställde upp på honom. Efter en stund av nedtryckning, så grät jag som ett barn och bad honom att få göra det för honom. Han log och sa att han visste väl att jag skulle inse vad som var bäst. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att någon skulle kunna bryta ner mig så till den grad. Jag har sett hat i ögonen på honom, som gör att jag blir livrädd. Helt iskall blick...ingen känsla ingen kärlek. Jag var stark och lämnade honom men var inte tillräckligt stark för hans taktik efteråt. Uppvaktning..allt skall bli anorlunda, nystart. Jag gick på det. Men efter några veckor, så var det som förr igen. Då var jag inte värd ett skit igen. Många kramar till er alla. Hälsningar L

Skrivet av L den 04 juni, 2006 kl. 22:34 #

Att läsa det du skrivit är som att läsa om mitt eget liv. Skillnaden mellan oss är att jag inte kommit ngt steg längre bort från denna karl som säger att han älskar mej (fast bara när det gagnar honom)Men insikten finns hos mej nu.... gäller bara att komma på hur jag ska få honom ut ur mitt liv!!

Skrivet av Lilla jag den 10 oktober, 2006 kl. 13:47 #

Känner igen detta helt. Har närstående som befinner sig i ett helvete just nu en vårdnatstvist där pappan är psykopat men, som sagt manipulerar alla i sin väg och ger sig inte i vårdnatstvisten. Känner mig maktlös när man står och tittar på och kan inget göra. tänker jämt på de stakars lilla barnet. Han är värd en RIKTIG pappa som inte tävlar om att få honom för presticen. De ska vara kärlek men, den finns inte bara tävlan om att ta sonen ifrån mamman som älskar honom. Vad ska man göra? när ska mydigheterna förstå? hur ska man få honom att avslöja lögnerna Kan ingen ge mg ett svar?

Skrivet av M den 26 oktober, 2006 kl. 14:23 #

Exakt så här gör psykopaten. Jag har varit gift med en alkoholist i 10 år, numera nykter men likväl en person fortfarande med psykopatdrag. Psykopaten förnedrar dig först sen blir det bra ett tag och sen åker du ner i igen. Du åker hela tiden berg-och dalbana känslomässigt.....Det värsta är att han manipulerar hela omgivningen till att tro det kvinnans fel. De söker hela tiden efter andra kvinnor som finns i närområdet!

Skrivet av 85.228.170.62 den 06 juni, 2007 kl. 10:16 #

Jag det är otroligt hur livet är. Har sedan år-97 levt i ett vakum Blivit beskylld för elakheter kritiserad att jag inte duger osv. Blivit av med arbetet på ett brutalt sätt. Utelåst. Har aldrig fått svar på vad som hänt. Fick ta egen jurist. Blev förlikning. En vinst för mig. Levt i ett förhållande som jag till slut inte orkade med. Märkte att han undvek frågor. Ljög. Använde mina pengar.Polis blev inkopplad osv. Du ska inte leva med den mannen sa polisen till mig. Han är psykopat. Då först började jag få upp ögonen vem han var. Har levt i alla år i något slags vakum. Nu måste jag få prata med mäniskor som förstår mig. Nu orkar jag inte mera. Jag bara gråter o allt helvete kommer åter.

Skrivet av MS den 25 november, 2008 kl. 17:51 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten