Jag har haft en och samma pappa sedan 37 år knappt. Han känner mig inte ett dugg. Idag fick jag två saker som jag försökte glömma kvar hos min bror, men misslyckades med. Någon som gillar mode/hälsa och hänger med utvecklingen inom dessa områden av idag har inte ens av nostalgiska skäl något intresse av en Vogue-modebok från 1986.

Det har alltid varit gamla och då menar jag 20 år gamla, presenter varje födelsedag redan när jag var pytteliten och till slut önskade man sig ingenting för man fick aldrig en enda liten sak av det man ville ha. Likadant har det varit för mamma under äktenskapet med honom där hon ståndåktigt höll ut enastående länge. Så fort de skilde sig unnade hon sig en NY bil efter alla skrothögar vi helst inte åkt i, men vi hade i alla fall bil.

Jag, mamma, brorsan blir trött i öronen och orkar inte svara till slut när han drar igång sitt babbel. Är det därför jag och brorsan blivit så tysta, kanske skulle man forska i det hos en psykoterapeut. Vad är det som sitter kvar som men i amygdala. fast särskilt deprimerad har jag aldrig känt mig även om jag har en avig blogg så finns mitt rätta jag på annan plats och i verkligheten. 

Igår låg Leffe i löpande trafik över bron från den stora ön här nere. Invinkad av polisen fick han en STOR böteslapp på 3200 kronor precis som de andra före och efter som inte uppmärksammat att det faktiskt är 50 km i timman, trots att det varken är övergångsställen, bostadsområden eller annat i närheten.

Den kvinnliga polisen avslutade med ett "ha en trevlig dag" ja eller hur!?

En arbetslös och en långtidssjukskriven shopoholic. Bara att göra sönder backspegeln och köra vidare! Ett möte med dessa damer hade nog varit roligare.

På min facebook precis får jag läsa att syrran varit med om en bilolycka men att det gått bra, dock vart bilen mos!

Undra´ om det var jag som orsakade den med, vi träffades ju faktiskt i onsdags...när hon var på genomresa i staden.

Är det någon som sett min sambo, han skulle hämta sin bil och strunta i att gratta sin bror eftersom familjen skulle ut och äta. Vi, han och jag, skulle ut och äta istället men snart hungrar jag ihjäl här hemma.

Om du spanar så; Leffe ser inte ut som min bror som väl nästan ser ut som Sandholt den mörke i Morrongänget, han är mer som den ljuse morrongänget-språksonen  Allén och jag ser INTE ut som Linda eller trafiktjejen MariAune, ja det var nästan hela familjen det. Kan inte hjälpa att mitt minne är kasst med mina dumma Topimax men det är bara att acceptera. Nu kom jag på namnen, Peter och Ingemar.

Så nu måste jag springa och norpa mandlar och russin i skåpen det är nog ganska nära alger och nässlor ändå. Tjing Tjong!

Sitter och letar efter Universal Serial Bus-överföraren, från kameran till just USB-porten. Men att bo ihop med Leffe är lika spännande jämt. Allt får en ny plats varje dag man slår upp sina gröna, allt han rört vid vill säga. Varför ska man lägga saker på samma plats alltid, det skulle ju bli väldigt ospännande och trist. I skåp och lådor får man rumstera om för att hitta och ha någon sorts ordning. Kökssaxarna har till exempel varit spårlöst borta i ett antal veckor och inte ska man säga något för om han nu plockat ur diskstället eller varför inte diskmaskinen så ska man ju inte klaga. Sätta på, det är han bra på - diskmaskinen också!

Det blir alltså inget foto från igår på Gunnebo, kameran hittade jag till slut men inte överföraren.

Idag är Leffe ute och spelar golf. Han har blivit en golftok och vädret har blivit ur led. Det är vår idag med. Även på juldagen var han ute. Glatt Nytt V-År!

Min sambo undrade igår om min bror var adopterad och ibland undrar jag också. Fröken Göteborg borde nog egentligen ha haft Nobelpriset för att ha stått ut med honom i dryga fem år men nu är den sagan all och de sitter i varsin sunkig lägenhet istället för mitt i Haga för att hon plötsligt fick bråttom iväg efter att ha kämpat för ingenting senaste året till allas vår stora förundran.

Brorsan som lyckats smita i från all form av hyfs under uppväxtåren, fast mamma alltid försökt få pli på oss båda, däremot fastnade nojjigheten på honom som flugor på en flugspiral. Nu ska jag byta samtliga mina julklappar till honom fast mig veterligen ingen dött av dessa saker förut och jag köpte dem för att jag tycker de är bäst och de mest praktiska så tror han att man kan bli sjuk av dem...

Idag kan de inte bytas, det är stängt men imorgon och det är väl bäst annars kan han inte sova. Han är fyrtio! Syskonkärlek - not!

Leffe tror att folk skulle skrattat om de tittat in i vår lya igår och sett oss två - de två motpolerna. En sprang omkring med halsduk och mössa, inomhus och den andre i kalsongerna, bara och det var inte jag den siste! Vi har lite olika syn på vad som är lagom temperatur min sambo och jag.

Jag får fan migrän när kylan slår till, bylsar på mig värsta vantarna, mössan och halsduken sedan när riktiga vintern kommer finns det inte mer att flänga på sig.

Me like Quentin Tarantinos skruvade filmer, ikväll har Leffe och jag just sett en. "Death proof" gissar att ordet var en särskrivning sådan som föder fler fula särskrivningar i svenska språket.

Leffe och jag hade vår första hela dag tillsammans sedan april och det känns åter som om vi är ett par. Det är ju faktiskt najs att vara två i ett förhållande.

Nu är tovan borta. Jag råkade klippa Lyran i skinnet imorse. Hon trodde Leffe och jag kelade med henne som vi brukar göra på morgonen därför skrek hon fint när saxen kom för nära.

Tur att hennes långa päls är så tacksamt otovig, det är hennes första tova och hon är fyra år och lägg det till att man inte får kamma henne för då tror hon att man bråkar eller busar med henne och så har man tjugo klor och en kattkäke i näven eller armen istället.

Jädrigt najs kräftskiva i fredags med för lite kräftor som var det godaste jag ätit på år och da´r. Det berodde på att en totalt ohämmad person som inte var bjuden bjöd in sig och dessutom tog med sig en extra efter att kräftorna var beställda. 

Annars verkligen bra ordnat och jag hamnade i trevligt sällskap med en namne vilket är lite ovanligt för en madam i ålder 50+. Hennes gubbe kom Leffe med och vi hade det bra hela kvällen. Jag är dubbelt så bra på att slå i spikar som Leffe, därmed får Leffe fortsätta laga mat och sy. =)

Det är något visst med mig och pepparkvarnar.  

Wir funktioniert nicht zu gut zusammen alltid. Så illa är det till och med att Leffe slängde ur sig idag att jag inte är så praktiskt lagd. Ska HAN säga!

Han fick något tidningserbjudande idag som hette "Gör det själv!" det hade varit bättre om det inte handlade om praktiska tips på att bygga saker när det stod i Leffes namn i och för sig kanske han inte behöver en tidningsprenumeration i just DET handlandet, det får får vi ju så snällt DVD-boxar om.

Har aldrig tänkt på att min farsa har namnsdag på Leffes födelsedag.

Idag har vi firat honom - Tyra och jag, ingen kris ännu och inte jämnt heller. Leffes tre äldre bröder är lite halvnoga med att komma ihåg att fira sig själva och alla sina hela och halva barn, dock inte sina fruar. Inte heller sin snällaste bror Leffe?!

Förra året när jag kom hem med två tårtor till oss två tyckte Leffe att det var för mycket. Idag hade jag bara med mig två fula prinsesskermits hem.                      

Min sambo gillade presenterna, jag glömde berätta vad jag varit på jakt efter till honom i en månad nu men som han "slapp".

Min svägerska, Fröken Göteborg, kom och det var kul att se henne. Jag gillar henne, fasen för brorsan att han avvecklat henne, känner på mig att en vänskap med henne inte kommer hålla i sig även om det alltid är härligt att ses.

Kvällens visning var trevlig, gick hyfsat och nu är det slut för augusti, målet ÄR nått med råge.