• Morgonpromenad
• Städa altanen
• Fålla draperier
• Städa inne
• Börja sy på min tunika (Det enda som känns lockande, men först det tråkiga...)

*spännande inlägg*

*Packa upp

*Tvätta

*Städa

*Promenera

*Avsluta hemtenta

*Skriva paper för skönlitteraturen i etikkursen.

*Förbereda ämne till onsdag då jag är ledare på vår samtalsmetodikkurs

*Skriva en A4 reflektioner från praktik

Tur att jag är ledig i morgon också... och har fått en timme extra idag...

 SÅ otroligt j#¤%a SKÖNT!!!!!!!!!! Kommer inte ihåg när jag senast lidit av en sån extrem hemlängtan.

Men nu sitter jag vid min köksö med ett glas vitt och surfar runt bland mina bloggvänner. Har massor med packning att ta tag i. Men det är ju en dag i morgon också...

...ytterligheter...

...andligt...

...värdsligt...

...klosterbesök...

...avkoppling...

...sista kvällen i Borås...

Bara två dagar kvar!!!!! Sen får jag åka hem. Har bara varit hemma en enda natt på nästan två veckor. Har tillbringat resterande nätter på ett torftigt vandrarhem med dusch och toalett i korridoren. Inte det minsta skoj. 

Rummet består av en våningssäng, en smal gång vid sängen. Ett litet klaffbord och en klappstol av plast. Har inte kunnat sitta i en skön soffa eller fåtölj på nästan två veckor. ):

Längtar hem till min myshörna... 

...om en liten stund för Taizemässa och meditation.

Förövrigt har dagen bjudit på sitt "rätta" väder i regnets huvudstad...

Inte så snöigt tack och lov.

Dagens gåta: Var är jag?   =0)

...har förflutit... Har varit stökigt på vandrarhemmet där jag bor. Kl 03.15 fick jag kliva upp och skälla på några fulla grabbar. På engelska. En "intressant" upplevelse - att finna ord i sin omtöcknade hjärna den tiden på dygnet.Fast jag tror att budskapet hade gått fram vilket som, min sinnesstämning framkom nog rätt tydligt.

...om jag är så förtjust i att ligga på topp-listan nuförtiden... Satt och läste bakåt i min blogg om mina kärleksbekymmer och tankar kring det som var. Jag tycker att det är en pinsam och rätt patetisk läsning... Jag skyllde ifrån mig mycket på den tiden. Insåg inte att det var mina val och mitt ansvar. Det var mycket av det jag skrev som lät bra, men jag levde inte upp till det.

Men det är ju bra att kunna se en positiv utveckling hos sig själv genom en sån här backspegel. Hade det inte funnits nedtecknat hade jag inte kommit ihåg hur det var, påminnelser är bra, för dit ska jag ALDRIG mer igen!

Kanske kan jag även ge någon annan tips på hur man inte ska göra genom att låta det finnas kvar... :S

...blev jag nu. Skrev ju i inlägget innan att bloggandet spelat ut sin roll som ego-kick. Ser nu att jag ligger i hälarna på den ständiga ettan Annika Dahlqvist, så här 18 minuter in på det nya dygnet. =o)

Den nya dagen är oskriven men framförallt "osoven". Dags att göra nåt åt det! God natt alla mina läsare vilka ni nu är.

...bland bloggar i kväll. Förut var jag en del av den "världen" och både skrev och läste mycket. Jag har inte känt det behovet på länge. På ett sätt tror jag att mycket av mitt skrivande var ett bekräftelsebehov. Att ligga på topp-listan gav egot en kick.

Samtidigt gav bloggandet mig väldigt mycket. Vänner, insikter och en personlig utveckling. Det är intressant att läsa bakåt i bloggen och förundras och kanske förskräckas över hur jag var då.

I kväll när jag smyger runt och läser slår det mig återigen hur mycket underbara människor det finns i bloggvärlden, som skriver klokt, roligt, provocerande och tankeväckande.

Bloggandet kommer aldrig uppta så stor del av mitt liv igen, men det känns bra att titta in då och då. Jag gillar ju att skriva och känner att det fallit i träda, vilket är synd. Här finns ju möjlighet att underhålla det.

Sömnig...

Det här är inte roligt. Dags att ge mig iväg till min praktik-ort igen. Vill verkligen inte.

...och just nu befinner jag mig oftast på annan ort för att genomföra en i mina ögon hyfsat meningslös praktik. Som tur är den bara två veckor lång.

Jag mår bra (oftast) och lever här och nu, en dag i taget. Jag drömmer om min häst på nätterna då och då. Det är sorgligt och tungt. Saknar honom förstås fortfarande, och undrar ibland om jag gjorde rätt,  hästen lider ju inte av mitt beslut, däremot gör jag det. Jag skulle kanske skulle försökt ännu mer att hitta en annan lösning.

...är det idag. Egentligen har man otroligt mycket att vara tacksam över bara man tänker efter. Ofta har människan en förmåga att se det den inte har i stället för det den har.

Förr hade jag verkligen en förmåga att drömma och leva i framtiden (och då lever man ju inte ens). Mn jag har verkligen blivit bättre på att leva i nuet för det är ju där gåvorna finns, bara man ser dem och har förmåga att ta emot dem.

Idag ska jag sjunga tillsammans med min nya kör i församlingen där jag bor nu. Vi ska sjunga på tacksägelsegudstjänst i kyrkan jag döptes i en gång i tiden. Jag har nog bara varit där en gång sedan dess. Så det ska bli roligt.

Så tack för att jag har fått den här dagen och att den fortfarande ligger framför mig som ett oskrivet blad. 

Dags att ge sig iväg...