...verkligen av livet just nu.

Jag och min älskling väntade in varandra efter jobbet idag och åkte hem till mig. Vi hann med en härligt skön (fast oplanerad) mysstund. En riktig bonusträff...

Sedan hade han plikter som kallade. Jag klädde på mig bekväma kläder och tog mig en rejäl långpromenad. Solen behagade nämligen titta fram här en stund ikväll.

Alla bär börjar redan mogna. Så jag åt vilda hallon, körsbär (finns i obegränsad mängd här), krusbär och smultron. Så gott.

Jag hittade en ny jättefin väg över ängarna i naturreservatet. Lite avskilt sådär, perfekt för en pipp-nick eller förlåt... pick-nick menar jag förstås... *rodnar*

Förut idag kom jag att tänka på hur jag mådde förra året vid den här tiden. Det är egentligen inget jag ska tänka på eftersom jag aldrig mått så dåligt i hela mitt liv.

Då mådde jag 100 % avgrundsdåligt och nu mår jag 100 % underbart bra. Alltså 200 % bättre... eller...?  ;o)

...skulle satsa på tantsnusk-genren när jag börjar skriva.... *not*  

Nedanstående kapitel skrev jag en variant av i min allra första blogg för länge sedan. Jag irriterar mig nämligen så på alla löjliga kioskromaner.

Det här kan bli resultatet när jag skriver utan att tänka, om ni har ork och lust att läsa!

Oskulden på Herrgården

Isabelle satt  och tittade ut genom de franska fönstren med de cremefärgade sidengardinerna. En ljummen vind letade sig in och rufsade om i hennes honungsfärgade korkskruvslockar. Hon vilade hakan i handen och smidde planer med en drömmande blick i de violblå ögonen.

Efter en stund ropade Isabelle på jungfrun och krävde att hon skulle få hjälp med att byta om till den kornblå riddräkten. Hon var medveten om att den visade upp hennes smala midja och fylliga byst på ett behagfullt, men ändå oskuldsfullt sätt. Hon tänkte ta en ridtur på sin svarta arabhingst Lucifer.

Fadern hade för en tid sedan anställt en ny stalldräng, som skulle ansvara för de engelska fullbloden. Hon hade sett drängen på avstånd och konstaterat att han var en riktig läckerbit. Egentligen var Isabelle till sitt stora förtret alltid tvungen att ha en sällskapsdam med sig. Men till stallet fick hon gå på egen hand. "Ett misstag" tänkte hon med illa dold förtjusning, för det var just dit hon tänkte bege sig.

När hon närmade sig stallet såg hon att drängen stod och lastade hö. Han var lång och bredaxlad. Det var en solig och varm dag, hans bara och brunbrända bröst glänste svettfuktigt och det mörka håret ringlade sig ner i nacken. Hans fasta stjärt och muskulösa lår framhävdes av de åtsittande ridbyxorna och man kunde ana hans väl tilltagna kön.

Isabelle närmade sig drängen. Hon var visste hur lockande hon var i sin urringade klänning, men slog ändå med falsk blygsamhet ner blicken. Hon smekte omedvetet skaftet till sin ridpiska och fuktade läpparna med sin skära lilla tungspets. "Kan jag hjälpa fröken med något" frågade drängen.

"Min far säger att ni ska eskortera mig på en ridtur" svarade hon. Detta var förstås inte sant, hennes far skulle bli rasande om han fick veta hennes planer. "Självklart fröken" svarade drängen. "Jag har ett ungsto som behöver tämjas och det passar bra att jag tar mig an henne idag" sa han och såg på henne med en gäckande blick.

Efter en stund var hästarna sadlade och drängen kom ut med dem från stallet. Han lade sina starka och grova händer runt Isabelles midja och lyfte upp henne på Lucifers rygg. Hon satte sig tillrätta i damsadeln och tittade ner i drängens bruna ögon. "Vilken man" tänkte hon. Hon darrade av återhållen iver, längtade efter att få kupa sin händer runt hans fasta skinkor och känna hans hårda manlighet mot sig. Hon kände bröstvårtorna styvna och hur hennes kön började pulsera och bli fuktigt.

Med ett skratt vände Isabelle sin häst och sporrade den i galopp. "Kom ikapp mig om du kan" ropade hon till drängen. Med håret fladdrande i vinden red hon i sporrsträck över den gröna ängen bakom herrgården. Men drängen var strax ikapp henne och tillsammans galopperade de över de böljande fälten.

Efter en stund saktade de av till skritt. "Jag tror att vi måste stanna här och låta hästarna vila" sade drängen och lät sin blick dröjande glida över hennes kropp. Isabelle andades tungt och hennes fylliga barm hävdes under riddräkten.

Fortsättning och avslutning följer förmodligen inte...