Bloggen har blivit lidande, för mitt eget lidande, under en tid. Så mycket att skriva, och ändå känner jag en tomhet. Vilka ord skrivs som känns okej? Hur mår jag/vi?

Just nu mår vi rätt så bra. Livet är ju som det är.. För vissa svårare än för andra. Vi drog ett kort strå på livets stig. Charlie saknar jag vareviga dag. Min mellanprins som alltid lyste upp. Att sedan Jens oxå blev en ängel är svårt att förstå. Idag är det jag, Robin och Daniel mot världen. Jag tycker vi klarar det bra ändå. Med mina föräldrar som alltid, alltid finns där. Vänner som är otroliga och ersättliga. Och all kärlek som trots allt finns i världen.

Att tänka positivt och aldrig ge upp. Att se en framtid som är ljus. Att ge och få kärlek. Det är viktigast i livet. På den vägen tänker jag fortsätta vandra. Förhoppningsvis med lite kärlek vid min sida.

Se och greppa allt som är kul. Se solen trots molnen som ibland skymmer den. Att rasa ibland är en del av det hela. Jag ser till att omge mig med god och kärleksfull energi. Allt annat går bort. Ödmjukhet är en bra egenskap hos alla. Jag ser den mycket bättre idag. Lyssna, lär och ge.

 Ljus och kärlek till Er alla!

...sist jag skrev. Har varit kass på att formulera mig under en tid. Livet går vidare. En dag i taget bara. Fråga mig inte hur. Det har gått 3 år, sju och en halv månad, sedan Charlie miste jordelivet. Jag tror att han flyger på sina änglavingar och ler åt oss som bor kvar på jorden och lever detta liv. Att han sänder mig och de han älskar styrkan att fortsätta tills det är vår tid att fortsätta i nästa dimension. För mig är det en trygghet att få tänka och tro så.

Kärleken övervinner allt. Även kärleken till min son i Änglarnas stad. Styrkan sitter nog i kärleken. Det fanns en tid då jag inget annat önskade än att få följa Charlie. Varför leva vidare i evig sorg och saknad? Idag lever jag för alla mina barn. Även för Charlie. Fast jag måste stanna här för någon form av uppgift. Mina barn i livet behöver mig. Och ja dem. Så jäkla mycket...

Många gånger har jag undrat varför jag fick livet? Om det nu skulle innebära så mycket smärta. Men jag tror att jag får svaret en dag. När det är min tur att vandra vidare.

Har ett okej liv. Vissa dagar greppar sorgen tag om mig och vrider mitt hjärta, likt en disktrasa. Andra dagar dansar jag av glädje över det jag har kvar. Konstigt...

Att ta till vara på glädjekällorna har jag blivit ganska bra på. Fånga dagen. Se det sköna i det som livet trots allt ger emellanåt. Att vara tacksam över de jag älskar och har runt mig. För jag har många runt mig.

Just nu snurrar livet lite väl fort. Jobb och mycket bus och glädje. Då undrar jag direkt vad som komma skall. För lugnt kan det väl inte vara? Lite kärlek har också visat sig för mig. Det bringar lycka. Framtiden får utvisa...

Nu har jag varit ledig i en vecka. En vecka av mycket trevligheter. Jag tror aldrig jag längtat så mycket efter att få vara ledig som i år. Kanske för att jag nog landat lite mera i mitt nya liv på egen hand. Nu har jag snart bott själv i ett helt år och jisses vad jag uppskattar att äntligen få rå om mig själv lite grand. Ja och barnen förstås!

Jag sover tills jag vaknar om dagarna. Stiger upp och latar mig länge. Njuter av frukost och morgonkaffe. Läser tidningen länge och väl. Jag städar när jag vill, bjuder hem vilka jag vill, ja jag gör det som faller mig in just den dagen...

Jag har mått bra en tid nu. Känner mig stärkt av mig själv och alla som står mig nära. Jag gör saker utan att få dåligt samvete som jag dragits med sedan Charlie dog. Varför skulle jag göra något kul längre? Men jag har tänkt om. Jag njuter i fulla drag av det som livet erbjuder mig. Jag har börjat leva igen...

Jag suger åt mig av all ny vänskap som iderligen dyker upp, av alla varma omtankar och all kärlek som finns i så många. Jag njuter av molnen som glider omkring, av naturen och alla dofter. Jag har slutat stressa om jag inte behöver det. Stress tar hårt på energin. Jag har försökt sluta tänka på mycket som jag behöver lägga bakom mig i mitt liv. Försöker se framåt till ett liv som kanske även jag är värd att uppleva. Charlie finns med mig i varje andetag jag tar. Styrkan sitter nog i själen men även Charlie ger mig den..

 Det är ett tag sedan jag nu skrev någonting här. Livet går upp och ner, liksom inspirationen till att skriva. På en månad har det hänt en del. Har upplevt ytterligare en Mors-dag utan Charlie. Det blev en djukdykning utan dess like igen. En tuff dag med massor av tårar. Att det ibland blir verklighet för mig att han är borta för alltid. Bubblan jag bildat runt mig för tt skydda mig mot det oda, spricker ibland och det gör så fruktansvärt ont...

Jag var inte beredd på den intensitet som smärtan kom tillbaka med. Det är bara att följa med i vågen och rida med. Låta det ha sin gång och vänta ut sorgen. Sakta krälar jag upp ur det nattsvarta igen. Vid det här laget vet jag ju det. Magen knyter ihop sig och hjärtat håller på att gå i ännu flera bitar än det redan är. Så fruktansvärt livet blivit för oss som måste sakna något så vansinnigt mycket...

Det har varit skolavslutning och student. Charlie skulle också tagit studenten. Men vi fick inte uppleva det tillsammans med honom heller. Istället var vi på plats i kyrkan och delade ut stipendium för tredje året ur hans fond. I år fick två tjejer äran och deras tårar sa allt. Så lyckliga de var över att deras kompisar valt dom till bra kamrater... Sedan fick vi dela glädjen med Robins flickvän Jonna och min brors dotter som tog studenten. Vackra och lyckliga över att skoltiden nu är över på ett tag.

Jag klarade dagen bra. Deras glädje blev min. Och livet går ut på att känna glädje och kärlek.

Det har fungerat bra ett tag med varannan vecka för Daniel nu. Jag är så glad för hans skull. Fast det blir många stunder av ensamhet. Men den har jag lärt mig att uppskatta också. Och jag väljer ju själv om jag vill ha folk omkring mig eller inte.

Daniel är just nu i Jönköping på Dreamhack. Ett stort LAN som säkert blir ett minne för livet och en fantastisk upplevelse för honom. Han håller på att bli stor min lille kille...

Mina föräldrar hade bröllopsdag i går. Liksom jag skulle haft... Men för exakt ett år sedan var äktenskapet över. Mina föräldrar kom hit och tillsammans tittade vi på kronprinsessans bröllop och fikade. Det blev en mysig stund..

Kvällen bjöd på god mat och dryck tillsammans med goda vänner. Sen cyklade vi ut och tog en öl och träffade trevligt folk. Ja, jag hade en rolig kväll i gott sällskap och jag har lärt mig att njuta fullt ut av de stunder som förgyller livet.

Att hitta guldkornen som gör livet värt att leva finns lite överallt. Ibland är det svårt att se och hitta dom. Ibland dyker de upp där man minst anar det. Med öppet sinne och en kärleksfull och positiv inställning trots allt, går mitt liv vidare på något vis.

Vilket underbart väder vi fått! Jag njuter i stora drag av värmen och solens strålar. De ger ny energi och styrka. Jag har varit kass ett tag. Går nu på min tredje penicillinkur. Tröttheten har varit jobbig. Först öroninflammation och sedan halsfluss på det. Ännu en halsfluss bröt ut i tisdags morse. Trodde inte det var sant först, men visst va det så. Nu skickade läkaren iväg prover på mig för att kolla mig lite nogrannare antar jag. Igår kom svaret och den underbara doktorn ringde med lugnande besked. Jag har väl helt enkelt haft otur och imunförsvaret är nog lite nersatt.

Min chef bestämde att jag skulle vara hemma resten av veckan, så det har jag varit. Kanske återhämtar jag mig nu. Har ju jobbat innan fast jag varit sjuk. Så dum man är mot sig själv ibland!

Jag mår just nu ganska bra. Vilar i sorgen lite och försöker unna mig glädje och lite lycka. Hittar små guldkorn här och var och plockar upp dom och sparat i mitt hjärta.

Grattis till dej idag

på din 13-års dag!

Massor av kramar

Mamma

God morgon på er! Det är ett tag sedan jag skrev nu. Datorn har inte fått den tid som den borde få under en tid. Det har varit mycket jobb, och mycket pyssel på min lediga tid.

I går fyllde jag år. Den fjärde jag nu gått igenom utan min Charlie hos mig....

För att fokusera på något annat så följde jag med pappa till gymmet. Nu ska jag ta tag i träningen igen. Det blev en skön stund för kroppen där. Men jag hade vaknat och haft ont i halsen och väl där kände jag hur det blev värre. Det blev att åka till läkaren.

Jag har under en lång tid haft ont i mitt högra öra. Käken har låst sig emellanåt och örat har sprakat och ömmat. En tid hos en öronläkare var inplanerad tills i morgon torsdag för att spola öronen. Trodde kanske att det var där felet låg. Men jag hade öroninflammation som nu gick ner i halsen... Konstigt, jag har haft öroninflammation förut, men det har aldrig känts så här, eller yttrat sig så konstigt....Det blev penicillin och order om att absolut inte spola öronen i morgon...

Kanske inte konstigt att jag kännt mig så otroligt trött på sista tiden...

Men sen fick jag besök av mina föräldrar och av Robin, Jonna och Daniel. Det blev fika och en mysig stund. Fick en ny Esprit-väska, en turkos plyschdress att mysa i och ett paraply:).... Tack snälla...

Vill även tacka för alla sms, kommentarer på Facebook och mail.. Jag är överväldigad...

Nu sitter jag i min fina turkosa mysdress och ska titta på film. Fick lov att stanna hemma från jobbet idag för att vila. Vila är liksom inte min stil. Kanske har jag inte haft tid att känna efter, då allt snurrar i väldig fart just nu. Men idag blir det soff-läge och film.

Kram på er!

Idag fyller min älskade mamma år!

Jag önskar henne en underbar dag.

Du är bäst, mamma och jag älskar dig så mycket!

Kram

Påskhelgen fortsätter. I morgon är ytterligare en dag som de flesta är lediga. Jag hade nog njutit om vädret bara varit lite bättre. Idag har det varit mulet och regnat en del här i skåne. Saknar solen så mycket, men det går ju framåt nu.

Torsdagen bjöd på en mycket trevlig kväll med goda vänner:) och i fredags var vi lediga och barnen var hemma. I går jobbade jag och sen bjöd jag mina underbara föräldrar på middag. Sen dök barnen upp och det blev spel runt bordet i köket. I dag har barnen och jag umgåtts hela dagen. Ätit middag och spelat spel. Ja, det är mycket spel här just nu. Det roliga är att ingen är någon dålig förlorare så det tas bara på skoj, precis som det ska.

Nu är kvällen kommen och det är lugnt hos mig. Daniel sover hos Robin och jag lyssnar på musik. Snart ska jag se en film och ta ett glas vin och njuta.

Charlie har det så fint hos sig på kyrkogården. Alla gula blommor där nere lyser upp. Ja på alla gravar. Igår fick han påskägg med godis och blåa fjädrar i sitt ris där. Jag har saknat honom i massor denna helgen. Men känner så att han är med mig ändå. Att inte kunna krama honom mera och dela mitt liv med mitt barn är svårt. Livet känns oftast så väldigt orättvist. Varför Charlie? Varför vår familj? Det kommer jag aldrig sluta undra över...

I fredags när jag kände ångesten krypa fram i rasande fart körde jag hem till Robin och Jonna. Vi hade mysigt och för en stund gick det bra men när jag kom hem forsade tårarna.. Kände mig så maktlös och otillräcklig. Då kom min älskade Robin med ett långt brev fullt av kärlek till mig. Och massor av kramar. Tack min son!

Det finns så mycket jag önskar jag kunde tillföra, heala barnens brustna hjärtan, hämta hem Charlie från himlen igen..

Trots allt går livet vidare på något sätt.. På grund av all kärlek tror jag. Både från Charlie, Robin och Daniel, Sandra och mina föräldrar, men även alla underbara vänner jag har runt mig.

Jag vill önska alla mina läsare en underbar påsk! Hoppas påskharen kommer till er och att ni får mycket god mat denna helgen.  Och en massa trevligt sällskap förståss!

Har varit dålig på att blogga igen... Har knappt öppnat datorn på ett tag. Har inte haft varken tid, ork eller lust.

Denna veckan har varit hektisk. Ännu en stor-helg på Systembolaget... Är ledig i dag och det behövs verkligen. I morgon är det dags att jobba igen, men bara några timmar. Sen är jag ledig fram till onsdag:)... Daniel har ju påsklov också så vi får se till att hitta på lite kul saker tillsammans.

Igår var några goda vänner här och det blev en trevlig kväll. Det har blivit väldigt mycket kort och spel här på sistone. Kul och mysigt!

I morgon kväll har jag bjudit hem mina föräldrar och barnen på middag. Ska prova ett nytt recept som jag fått av min bästa vän.

Idag har jag varit hos Robin och Jonna och fikat. Några timmar med mycket skratt och skoj! Även påskägg har delats ut. I morgon ska Charlie få ett påskägg hos sig på kyrkogården. Önskar jag kunde lägga armarna runt honom och önska en fin påsk...Höra hans underbara skratt och se hans leende igen..

Nu är jag hemma igen och tror det blir en bra film ikväll. En lugn och mysig stund i soffan.

Vips, så är det en ny vecka igen... Oj, va helgen går fort!

Det har varit en lugn helg. Jag har träffat goda vänner och spelat mycket kort. Fått god middag och dryck. Robin tillbringade sin lördag tillsammans med mig och mina vänner och det blev en lyckad kväll.

Igår tog jag en söndag utan att göra ett dugg. Bara tog det lugnt hemma och det var otroligt skönt!

Idag känner jag lite ny energi och även lite framtidstro. Det ser ut som om en del håller på att lösa sig. Jag håller tummarna och önskar innerligt att det går bra.

Jag är trött i kropp och själ. Min saknad efter Charlie kryper in i mitt inre igen. Den tär och gör ont, ont.. Den sliter i mitt hjärta, mina ådror och i mitt innersta...I min själ..

Älskade unge vad jag längtar efter dig!  Sakta men säkert kommer jag i den sinnesstämningen som gör att jag stundtals förstår att du är borta för alltid. När jag inte kan gömma mina känslor för mig själv i djupet. När hjärtat vill brista, blodet pumpar i mina ådror och hjärnan tar in sanningen.

Tre långa år har gått. Om några månader skulle vi fått fira din student. Den dagen tror jag blir otroligt jobbig. Både din kusin och Robins flickvän går ut. Jag vill stå där på skolgården och le och skrika ut dig Challe... Det kommer jag aldrig att få uppleva. Det och så mycket annat. Det gör så jävla ont...

I morse innan jobbet var jag hos dig på kyrkogården. Lugn och sansad stod jag där och tände ljus. Pratade med dig om att jag skulle jobba. Önskade att du kunde svara mig. Plockade lite bland dina saker som är tärda av den långa, kalla vintern nu. Berättade att vi snart ska göra allt fint där. Med såpa och skrubb ska allt bort och snart skiner dina saker igen. Med en overklig känsla gick jag därifrån. Den känsla som jag ibland har där. När jag satte mig i bilen för att köra till jobbet undrade jag om jag varit hos dig, eller inte...

Det har gått bra att jobba. Irritationen har legat på lur. Stressade människor som vill ha helgdricka till än det ena, än det andra. Besvärligt ibland men jag bet ihop. De kan inte hjälpa hur mitt liv ser ut och har blivit. De har inte den blekaste aning om hur det känns att sakna dig varje sekund...

Äntligen helg! Vet inte när jag varit så glad över att äntligen fåstänga och gå hem...

Ikväll kom mina vänner K, R och L och spelade kort. Även Robin dök upp. Tack snälla för det...

Nu är det dags att krypa ner under täcket. Ingen klocka väcker mig i morgon. Ska bli gott!

Hoppas lördagen bjuder på något kul och annorlunda.

En gotnattsång bjuder jag på.

Så är det söndag igen. Vaknade i morse av mobilen. Min bonusdotter Sandra har åter igen fått sorg... Hennes mormor somnade in i morse efter en tids sjukdom. Även om livets slutskede var väntat, så gör det fruktansvärt ont.. Någon hon älskar är borta..Igen..

I går var jag hos en vän och tittade på melodifestivalen. Därefter gick vi till en fest. Stannade ett par timmar och vardrade hem igen vid ett... Kul att träffa folk och prata bort en stund.

Idag ska jag bara vara. Vila och samla nya tag till den nya veckan. Vad den har att bjuda på vet jag inte.

Igår var det meditation igen. Jag längtar verkligen efter dessa dagar. De får mig att må bra och jag känner hur min kropp kan slappna av lite och få nya krafter. Jag har faktiskt lyckats fokusera ganska bra på alla instruktioner och något händer ju där inne i min kropp och själ.

Jag har en längre tid trott att jag inte är rädd för någonting längre. Jag har liksom överlevt det västa man kan gå igenom i sorg och saknad. Att man dessutom besitter en otrolig styrka i sin själ har jag också förstått. Jag är inte mörkrädd och reagerar starkt på orättvisor och har lättare för att säga ifrån än förut. Nja, lite lättare i alla fall.

Men i går på meditationen förstod jag att jag faktiskt är rädd för något. Vi gick till en sjö, och där skulle vi simma för att sedan dyka ner i en grotta. Jag kände paniken växa i mig. Jag frös och varje hårstrå ställde sig rakt ut på kroppen. Det blev en stor klump i magen. Men jag simmade snabbt. Dök snabbt ner i grottan och simmade mot ljuset så fort jag kunde. Grottan fick jag tänka mig var utan tak. Så att jag såg himlen och inte var instängd. Jag kom nu ihåg att jag är lite rädd för vatten! Blev nästan chockad av min reaktion, men den var ju sund trots allt. Jag ÄR faktiskt rädd för något!

Efterår satt jag och frös med en filt runt mig. Jag var vansinnigt kissnödig. Något lossnade inuti mig. Men jag bestämde mig ganska fort för att inte försöka övervinna min rädsla för vatten. Det är ju bra att vara normal:)...

Idag är jag ledig. Vaknade halv sju och kunde inte somna om. Daniel är hemma från skolan och är ledsen och trött även han. Trött i kropp och själ av allt som händer i våra liv. och som vi inte har makt att styra ett dugg över. Robin och jag ska åka in till stan med honom. Vi ska lämna in hans cykel som behöver lagas. Bromsar och växlar har gått sönder och det känns tryggast att lämna den där den är köpt. Sen ska vi fika och gå i några affärer som de får bestämma. Kanske kan det pigga upp honom lite grand. 

Helgen har varit lugn. Fredagen spelades det kort här med barnen och i lördags var grannen hos mig och tittade på melodifestivalen. Hennes flicka kommer upp till mig ibland och vill vara här. Det får hon så gärna. Hon har väldigt många frågor om Charlie och jag svarar så gott jag kan på vad som hänt honom och var han nu är.

Idag känner jag mig ganska lugn. Oron har lagt sig lite idag. Luften har liksom gått ur mig just nu. Måste fokusera på mig själv och barnen så gott det går.

Det är underbart soligt väder idag! Så gott det gör i kropp och knopp. Jag är ledig och har städat, handlat och varit hos Charlie och tänt nya ljus. Nu börjar man se sakerna vid graven igen som varit gömda under lång tid. Rosorna som svärföräldrarna satte där häromdagen står lika fina ännu. Och rådjuren har nog lyckats hitta något annat att äta, eftersom de står kvar. Jag vill städa och fixa hos Charlie, men får ge mig till tåls ett tag till.

Det har varit lugnt ett tag. Helgen har varit kul och trevlig. Åt världens största oxfile-planka i lördags. Underbart gott! Men att orka äta allt var bara till att glömma för oss alla.

Det blev kortspel och en stund på puben. Väldigt kul hade jag!

I morgon ska jag ha fokus-samtal med chefen på jobbet. Får nog ägna en stund åt det idag för att förstå det hela lite mera:)

Annars ska jag njuta av dagen idag. Sol och fika!

I morgon är en annan dag.