lovehurts666s blogg

Har hamnat rejält i onåd hos min ömma moder. Jag undrar jag när den kvinnan ska inse och förstå innebörden av att jag är hela 47 år. Jag är ju äldst av tre syskon, men vi är födda tätt, åren efter varandra. Jag är den som hjälper till i tid och otid med allt mäjligt. Jag städar, skurar målning, syr gardiner, följer med och storhandlar, fixar blommorna i trädgården och mycket mer. Mina syskon skulle aldrig göra något sånt. Jag gör inte allt detta för att vara snällare än andra. Inte heller förväntar jag mig mer än tack. Jag gör detta som en ren hämnd. Ja, så är det. Min mor har aldrig gillat mig. Hon har gjort sitt bästa för att förgifta mitt liv sedan jag ut kom. Nej, där överdrev jag lite. Hon har gjort det sedan syster nummer två föddes. Nåväl....

Min mor är fullt medveten hur hon har behandlat mig. Det är ingen tvekan om det. Så min belöning när jag hjälper henne är när hon ojar sig och inte alls förstår varför just jag är så snäll och alltid ställer upp med tanke på hur hon behandlat mig. När dom orden fälls, så visar hon ju trots allt att hon har ett uns av dåligt samvete någonstans......

Men nu ligger jag pissigt till igen. Hon är helt emot att jag och Mannen lever ihop. Hon gillar det inte alls. Han har aldrig gjort henne något illa eller så. Tvärtom. Även han är med dit och hjälper henne. Men det kommer jag att sätta stopp för. Det som felas nu är förmodligen att tanten är livrädd att jag inte ska hinna vara hennes hembiträde längre. Dessutom unnar hon mig inte att vara lycklig. För hon vet förbannat väl vad Mannen betyder för mig. Hon kommer aldrig att tåla mig eller det jag gör. Men nu har jag kommit så långt i mitt liv att jag skiter fullständigt i alla hennes hot. Och hon orkar inte slå eller sparka mig längre. Vilket hon gjorde när hon var yngre, fast jag var vuxen. Hon är en märklig kvinna min mor. Jag antar att det är på grund av hennes uppfostringsmetoder som jag har blivit en sådan mamma som jag är. Jag skulle aldrig komma på idén att bära hand på någon av mina barn. Jag skulle heller aldrig utnyttja dom. Dom är mina barn. En gåva jag har fått. Dom bad inte att få komma till den här världen, det var mitt val. Så det är min skyldighet att finnas här för dom. Nej, fy sjutton för en del föräldrar. Så trött man blir på dom ibland. Vem sa förresten att man måste älska sin mor? Jag gör faktiskt inte det. Jag har aldrig haft anledning till att göra det heller......