Nu har jag gjort mina två arbetsdagar på mitt ena jobb så nu återstår mitt projekt i två dagar, och helgjobb så inväntar jag en vecka med bara en arbetsdag. Det är nästan som att ha semester, och jag är otroligt tacksam för att jag har ett såpass flexibelt arbete så har jag inte möten så bestämmer jag min arbetstid själv. Men det hänger på en tråd, det är en projekttjänst som går ut sista mars 2013 och det är varslat stora nedskärningar så vet inte om jag blir kvar. Om inte annat så är jag lite osäker på om det är platsen jag skall vara på, jag blir trängd i ett hörn, jag kan inte vara den jag är pga dem vill inte höra om mitt liv som tyvärr kretsar mycket kring mitt projekt, och inte har dem lärt sig att sätta pris på det stora nätverket jag har, och kontakter med politiker på riksnivå osv. Å andra sidan är det mest synd om dem som vägrar att se att jag har enorma resurser och kapacitet. Jag blir bromsad i mitt jobb och det är inte bra i längden. Jobb hänger inte på träd så får jag behålla jobbet blir jag där lite till, och till något nytt dyker upp. Har sökt ett spännande jobb inne i den stora staden för att se om jag ev kan gå upp till heltid i 2013 för en period. Måste få normal lön och livet måste gå tillbaka till det som varit. Inte att jag ångrar att jag satsar för mig själv men som på tredje året ännu inte ger mig någon lön. Samtidig har jag blivit otroligt lat. Jag är nu van att jobba deltid och har helt glömt bort hur det är att jobba måndag till fredag plus var tredje helg. Jag är för gammal för ett så högt tempo :-) mitt liv går mer ut på att glida runt och sväva på molnen. Jag är ju så lycklig lottad att jag kan göra och leva så här. Jag har mat på bordet, tak över huvudet och klagar inte men saknar en riktig shoppingtur till en storstad bara få strö penger över sig utan att behöva räkna och vända på varenda krona. Det är länge sedan.............. så skall jag nu verkligen satsa på en resa så jag får använt mitt presentkort på VING. Ha en fin kväll! Kram

Entusiasmen flödar efter min första arbetsdag. Fyra veckor med varierande ledighet har gått otroligt fort. Vart tog juli månad vägen till trots för att jag inte har varit bortrest mer än denna sista veckan. I helgen tog jag med mig min dotter, och hund på besök till mitt barndomsplats och min s.k mor. Helt märkligt hur man kan känna sig så distanserad från det livet som man varit uppväxt med. Var och såg på mitt minsta brorsbarn som hade dansuppvisning och där mötte jag gamla klasskamarater, så overkligt att man gått i 9-11 år i samma klass när man nu i dag är så långt ifrån varandra som det är möjligt. Ett liv för mig också börjar att passera revy, blir till gamla minnen och man går nu bara en väg till mötes. Vet inte om jag ser så fram till det som jag tidigare har gjort. Döden har i många år känst som att det skulle bli befrielsen från det livet som inte blev som man tänkt. Men eftersom jag dem sista åren har haft ett fantastisk liv, vill jag inte lämna detta så vackra livet och alla dem utmaningar, och möten man har varje dag. Samtidig ser jag min älskade dotter vara i den åldern då jag var mamma, hade hus, man, kombibil, katt och barn. Så otroligt overkligt ung mamma man var. Helt på tok fel men ångrar det inte samtidig som det att bli gravid aldrig varit en självklarthet för mig. Snarare tvärtom jag är mitt egna preventivmedel :-). Så klart som ni vet är ju inte mitt liv perfekt, jag har ju aldrig fått turen att möta mannen i mitt liv. Inser att det vill väl aldrig hända heller. Jag är som sagt inte den man faller för i första taget av olika skäl. Kanske jag också gör mig svårfångad för att jag inte vill bli sårad. Hjärtesorg - det gjorde så ont att ord kan inte beskriva det. Tog mig många år att komma mig på bena igen. Det har jag inte tid till, jag har så många jag skall orka att vara till för. Så ser jag att klockan rusar iväg, jag är så dålig på att planera mitt skrivande blir alltid till att rusa iväg. Tedags, och kexchoklad och så invänta en ny arbetsdag. Kram. 

Ja ni läste rätt, det är morgon nu för mig. Jag försöker att vända dygnet pga jag skall jobba i natt och eftersom jag av naturen är född trött måste jag göra det annars blir det väldig jobbigt att hålla sig vaken i natt. Ser väl inte så mycket fram till det men det ger lite pengar. Det är på min gamla jobb. I morgon efter att jag sovit törnrosa sömnen åker jag och min dotter till mina hemtrakter och tillbringar helgen där. Det blir årets enda besök om man skall se efter hur min kalender ser ut. Undrar när mitt liv skall normalisera seg, eller om det bara vill komma till att bli mer och mer? Tredje året nu och snart inne på det fjärde. 5-års planen närmar sig och det skulle betyda att jag skall lämna över skeppet till någon yngre förmåga, med lika stor genomslagskraft som det har varit hittills. Sedan efter helgen börjar verkligen vardagen igen, det har gått fort desse fyra veckor med officiell semester. Har ju varit ledig halva semestern och det är ju inte illa i sig själv för att vara mig. Nästa steg är en semester utan mobil, internett och mejl. Har nu varit bortrest i några dagar och då hade jag inte med mig datorn, och när jag var ute på kvällen hade jag inte med mig mobilen heller, jag fick inte abstinenser......hahahaha. Dags kanske och göra en insats för middag och dusch skall göras sen blir det att åka till jobbet. Ha en fin helg, kram. 

I dag lördag, imorgon tidigt åker jag till en storstad så det borde packas, men jag har ingen lust. Varför har jag ingen lust? Jag borde vara glad, jag borda ha energi. Det å sitta här hemma gör mig totalt passiv. Så i dag måste jag försöka att göra något så jag kommer igång. Det är nu en vecka kvar till jag börjar att jobba. Det har gått så otroligt fort denna semestern. Utvilad? när mna ser på stickningsmönster en hel dag så tror jag nog att jag är ganska så understimulerad. Sitter och funderar över om jag skall åke till mina hemtrakter i nästa helg. Inte för att jag har sådan särskild lust men jag har inte varit hemma sedan maj 2011. Samtidig som jag hatar sommararna hemma då det är sommargäster överallt. Jag har några dagar till att tänka över det, i såfall vill jag ha med mig min dotter så blir det inte så mycket tjat på mig. Min mamma börjar bli gammal, eller mamma det är märkligt att säja så för så lite hon är min mamma borde hon inte få den äran att bära den tittelen. Jag har människor jag knappt känner som betyder mera än vad hon gör. Så att åka hem är 80% plikt för att hon är gammal och går på sista refrängen om jag inte dör för henne vill säja, det vet man ju aldrig. Jag tar inte livet för givet. Jag lever här och nu och är tacksam för varje dag jag vaknar, och inte har en svart tanke. Varför är det så tabu att prata om när man inte är glad i sina föräldrar? Det borde inte vara något skamligt för det handlar ju om personkemi oberoende på om det är dina föräldrar/syskon osv. Vi väljer ju inte vår familj men våra vänner. Så för mig är inte det något märkvärdigt, för vi går inte ihop och har aldrig gjort. Så varför tvinga sig på bara för att man råkar vara i familj. För mig är det helt obegriplig men jag har full respekt för dem som inte vågar att erkänna det, eller inte förstår varför man tar avstånd från sin familj. Blod är inte tjockare än vatten, det är bara en myt att hålla sig fast vid för att man vill inte se ............ eller vågar inte lämna familjen. Den dagen min mamma dör vill jag inte ha någon som helst mer kontakt med min s.k familj. Jag har inget band ingen tillhörighet, eller behov för det. Ja så dör jag i min ensamhet men heller det än att må dåligt pga sin s.k familj. Nej detta blev lite krångligt och djupt en så tidig lördag morgon. Ha en fin helg, jag skall packa..... hahahaha. Kram

Så gick då en hel dag åt til ingenting. Jag bor i min pyjamas men måste hoppa ur den i dag. Det är några ärenden som står på listan som måste göras i dag. Det tar hårt på min krafter att försöka pallra mig till duschen, göra mig klar och åka iväg till mina favorit ställen, - Affärer! Faaaaaan vad jag hatar affärer, dem kan förstöra en hel dag för mig om jag vet att jag måste göra många saker samtidig i ett köpcentrum. Undrar hur det blev så, jag är ju trots allt kvinna. Känner mig lite ensam med att vara så anti köpcentrum och shopping. Har mycket mera gemenskap med män i vissa lägen ..... hahahaha. Kan ju heller inte göra mer än en sak åt gången. Så kanske jag är en man i kvinnoförklädnad. I dag blir det till att jobba lite, så är det et riktig läsarväder, det är grått ute och regnet hänger tungt i luften. Mig gör det absolut ingenting att sommaren och värmen håller sig undan mig. Jag ser nu fram till hösten, regn och mer regn, kallare temperaturer. Ser till och med fram till jul jag som alltid har hatat julen. Min dotter och jag hade en så mysig julafton i fjol i mitt nya hus. Dags att ta sig en hemmabakad kanelbulle och kaffe innan själva frukosten skall inntas. Ha en fin helg! Kram

Då var det en hel veckas semester, det har jag inte haft på över 3 år. Väldig märklig känsla, vet inte riktigt vad jag skall ta mig till. Lite smått förvirrad när man gör något man inte är bra på ...... hahahaha. Att vara ledig är inte min grej, jag har ju haft officielt 4 veckors semester snart men har jobbat dem första 3 på min andra jobb. Så känsla av att vara ledig har inte riktig funnit sig i min själ. Men jag sov tills klockan ringde, jag måste sätta klockan på alarm för mitt huvud tål inte för länge sömn då blir det bankande huvudvärk och smärtor. Så max 6 timmars sömn är min kropp lagad för vilket i bland är väldig slitsamt. Men någon gång emellanåt tar jag mig en långkörare och då kan det bli typ en hel dag sömn. Eftersom penger inte existerar hos mig blir det inget resande denna veckan mer än en snabbtur till en av mina favoritplatser. Så har jag heller ingen lust att resa runt eftersom mitt normala liv annars handler om att hålla sig på vägen, och det orkar jag inte på min fritid. Så jag vill vara hemma, den som vill får komma och besöka mig men jag sätter mig inte och åker flera timmar för att besöka mina vänner det har jag gjort nog av. Ingen av mina vänner har varit på besök på flera år så nu börjar jag att värdera om hur mycket jag hela tiden skall offra av min tid till att åka till dem. Egoistisk - ja det kan tänkas men det slår tillbaka till mig själv, så jag tar den chansen. Jag är trött på att hela tiden ge men inte få något tillbaka av mina s.k gamla vänner. Därför åker jag heller inte till min bästa väninnas bröllop för hade hon velat ha mig med kunne hon har frågat när jag var ledig eftersom hon vet att jag jobbar helger. Varför skall jag pussla ihop och byta min arbetshelg som inte passar att jobba in i mitt schema. Nej nu skall jag sluta vara snäll, det måste finnas gränser för mig med. Ja jag är irriterad, för jag har tänk länge på detta. Precis här och nu känns det rätt men vem vet när jag sitter här ensam utan vänner. Jag behöver vänner här jag bor och inte på andra sidan jordklotet..... hahahha. Ha en fin dag! Kram

En stund sedan sist men hoppas ni inte har gråtit så många tårara för det. Jag har varit sjuk och haft en liggande position i en vecka. Är fortfarande inte helt i form men det är framsteg iallafall. Har jobbat helgen och har nu två dagar kvar att jobba sen blir det en veckas totalt tomrum. Tog då med mig men dotter upp till mig så nu är hon och hunden hos henne så får vi se. Det blev tomt när hon inte är här. Tänk så desperat är jag efter sällskap. Mitt liv börjar att bli mer och mer tragisk men kan inte heller göra något åt det för så länge jag inte har något socialt liv varför skall jag välja att sitta här i min ensamhet när jag kan bidra till samhället med att göra en insats. Att ta kontakt med min väninna orkar jag inte för jag orkar inte att höra på hennes förälskelse, ja det hörs egoistisk ut. Men jag är illafall ärlig och erkänner att jag orkar inte höra på henne och hur bra hon har det nu när detta är min stora förlust här i livet. Livet passerar mig förbi, jag vill hamna på ett ålderdomshem om det finns när jag blir ev så gammal :-) som den där kärringa som säkert var något fel med eftersom hon aldrig hade sig någon man. Jag är så tillfredställd med jobbet att är det lyxigt att man skall kunna vara det privat också? är det liksom för mycket begärt från mig som alltid har jobbat i motbacke, fått slått för mina rättigheter, och aldrig fått det serverat på silverfat. Kanske jag skall inse att jag kan inte få lycka och välgång i allt, alla har vi något vi kanske saknar i livet, eller inte får det till. 

Så til något annat - i dag måste jag verkligen vara lite kreativ. Mitt arbete har legat dött nu i en vecka det är inte bra, jag har hela tiden hängande över mig att jag aldrig hinner med. Den inre stressen är inte bra, det vet jag kanske det är därför mitt immunförsvar säjer att nu är nog nog. Jag har massa planer i huvudet mitt som jag nu skall försöka att skriva ner, så jag har till kommande åren framöver om jag lever. Känns som att jag lever verkligen på lånad tid, som att någon hemskt skall hända mig. Vet inte om dere är medveten om att jag har en del egenskaper som gör att jag kan spå eller se saker som inte andra kan. Det är inte ofta jag pratar om det, men har förstått att det är en del av mitt liv om jag är medveten om det. Nej nu skall jag dricka mitt morgon kaffe, en timmes vila med att inte göra något sen skall jag ha en fin dag til trots min ensamhet. Kram på er! 

Nu är jag sjuk igen, hostar, snorar och är allmänt dålig. Känns som att jag inte får nog med luft men jag klarade av att jobba i helgen med nässpray och alvedon. Så är jag hemma, tog med mig min älskade dotter så jag fick lite sällskap skall jag jobba igen på torsdag och i helgen som kommer. Jag måste jobba, jag måste ha pengar. Nu lyser service lampan på bilen och det är några småfel som måste rättas upp. Så dagen i dag blir väldig lugn, har svarat på några mail och annars har jag inte orkat så mycket. Energien är helt borta nu handlar det mera om att överleva en dag åt gången. Allt går i "slow motion" men det är ju inget nytt när det gäller mig men det går extra sakta nu. Håller tummarna för att det inte blir en ny lunginflammation till trots för att oddsen ser lite dåligt ut. Läkaren på jobbet ville gärna höra på mina lungor men jag tackade nej. Han menar att nästa steg pga så ofta nu infektioner är att göra en lungröntgen och det vill jag inte jag är livrädd för cancer i lungorna efter allt mitt rökande genom många år. Jag har nu hållit upp i 5 år tror jag för att vara sån lite mer exakt, och har jobbat på en lungmedicinsk avdelning så jag vet var hoppet är med en sådan diagnos. Jag vill inte veta, jag har så mycket kvar att utträtta att jag har inte tid att bli eller vara sjuk. Men jag skall ta detta på allvar och tar det därför lugnt nu. Trött, skall vila lite...... kram på er. 

Min kropp - ja då fysiskt verkar vara helt i obalans. Har en kliande hoste, og rinnande näsa. Det är ju bara ca en månad sedan jag blev bra från min andra lunginflammation, är den nu på framfart igen? Jaja, skall man ha en nedåtkurva med motgångar så är det lika bra dem kommer nu så jag kan surfa på vågorna lite till senare. Har ju dem sista tre åren varit lite som i sången Loreen vann med i Eurovision song contest - Euforisk. Har väl skrivit något om det för länge sedan. Det har varit en fantastisk resa att få uppleva, och som många kanske inte någonsinn får vara med om. Jag har haft en enorm tur att få umgås med dem rätta människorna, och det rätta nätverket av professionella. Men klart en dag så måste ju bubblan brista - är de det som är på väg att hända nu? Ok, jag är förberedd, jag är redo för kamp :-) Ingen skall få mig på havets botten utan en kamp. En kvinnlig riddare av den moderna tiden skulle kanske någon sagt om mig. Jag slår mig fram med mina vassa armbågar, meningarna är många och jag står för dem. Skulle gärna önska att jobba med politik men tillhör inte något parti, känner inte någon tillhörighet till något och har väl aldrig gjort i hela mitt liv. Politik och religion - där är jag fortfarande en sökare, och undrar om jag någonsin blir mogen för att hitta den rätta vägen för mig. Veckan smäll - ja den har tagit mig hårt men jag försöker nu att hitta vägen tillbaka för att lägga mig ner och vara besegrad är inte min grej. Men måste ha någon att stötta mig mot, och den personen har jag ännu inte hittat. Det er ensamt att vara mig både i jobb och privat. Jag har utsatta positioner som gör att man lätt kan bränna ut sig. Nej jag skall göra lite nytta och nöje mellan varven i dag. Ha en fin julidag. Kram

Pang - bom! så gick man rätt in i väggen. Var och hämtade posten i går och där låg det bara trista meddelande. All den sista tidens skrivande gav inget resultat, det var som att slå huvudet i väggen rent ut sagt. Min energi, min gnista tog totalt slut just nu. Så i dag tror jag inte att jag orkar att göra så mycket mera än att bara vara. Jag måste gå in i tänkarbåset och tänka över hur min nästa strategi skall vara. Igen får jag en känsla av att till trots min skarphet i att se saker och ting utifrån ett affärsmässigt perspektiv så känner jag mig igen så naiv. Vad trodde jag? eller är det något i bara farten som jag helt hade glömt bort. Så nu sitter jag mera med att fundera ut ett brev till riksdagsledamöter som måste hjälpa mig/oss på vägen för utan dem kommer vi nu ingen vart i mitt projekt. Eftersom söknaderna handler om byråkrati och var pengarna är placerade. Här är det glömt bort en viktig bit att precisisera. Hade jag varit god på att skriva och klaga hade jag gjort det men ännu är jag för besviken att kunna orka ens att tänka på det. Jag har tre veckor på mig att klaga så skall fundera på det. En grå dag ute också så det passar väldigt bra med hur min sinnesstämning är i dag. En god bok, lite avslappningsmusik, och goda bär skall jag nu unna mig. Ha en fin onsdag. Kram

Hur kan man sammanfatta denna dagen? Jo, för första gången på evigheter som jag inte ens kommer ihåg har jag sovit till jag vaknade. Det var inte mera sömn än annars men gott och slippa höra oljudet av väckarklockan. Sedan har jag inte fått så mycket mera till. Jag startade projekt mitt inatten igår med att skrubba duschen..... ja, ni läste rätt jag vet inte varifrån denna galna tanke kom ifrån helt plötsligt klockan 3 i natt. Men där stod jag mitt i duschen med att skrubba men blev så inte klar för jag tog resten i dag. Blev inte så bra men renare. Jag har så dåligt med tålamod men om man kanske gör det lite oftare än en gång om året så kanske det inte blir lika mycket nästa gång. Så skall jag försöka att skura golven denna veckan för vem vet när det vill hända härnäst. Min kalender är så full nu att jag hinner väl knappast att andas. Med flera sådan här dagar lär jag väl gå i taket men har jobbat lite också men inspirationen fattas som vanligt när jag sitter här hemma. Det är så dålig inspiration att sitta hemma och jobba. Min dröm är helt klart ett eget kontor. Gärna med andra kollegor runt mig så man har någon att prata med. Mitt jobb är ganska så ensamt. Dags att bara fortsätt i semestermoduset och njuta det man kan. Ha en fin kväll! Kram