Mamtreprenörsbloggen

Jag tappar hår, drösvis med hår. Det är läskigt. Jag blir rädd. Jag ser inga kala fläckar och underifrån kommer små mjuka bebishår fram, men jag tycker att toffsen känns tunnare och tunnare. Jag söker på nätet efter orsaker. Självklart kan det bero på vad som helst, kanske borde jag besöka en läkare. Är du stressad frågar en vän?Jag funderar. Nej, tänker jag först. Men funderar en gång till. Det är klart, det är mycket nu. Jag jobbar sent och går upp tidigt för att hinna med allt. Jag utmanar kroppens fysiska styrka och samtidigt matar jag mig själv full med mängder av information. jag har ett stort uppdrag framförmig och jag är nervös. Jag vill utföra uppdraget så bra jag bara kan.

Jag är nog ändå rätt stressad, men det kanske är så naturligt för mig att vara det att jag knappt reagerar över det. Förr fick jag ont i magen av stress. Idag fungerar magen bättre, kanske visar sig stressen istället genom att jag konstant glömmer saker och nu också tappar hår. Det är lite läskigt att inse att man ibland kanske pressar sig lite för hårt.

Efter den här veckan ska jag ta det lugnt och vill jag ha håret kvar bör jag nog verkligen se till att göra det. Ser du varningssignalerna? Gör så här. Sätt dig ner och fundera över vad som gör dig stressad. Skriv upp dessa faktorerpå en lista. Skriv sedan ner hur du märker att du är stressad. Glömmer du saker, fåront i huvudet, får svårt att sova, blir nedstämd? Hur reagerar du? Skriv ner detta också. Till sist, skriv ner vad som är vila och återhämtning för dig och sedan hur du ska få in mer av den varan i ditt liv. Spara den lappen på ett bra ställe och titta på den ofta. Annars kanske du liksom jag får dammsuga stora tussar hår från golvet och det är inte det minsta roligt.

//Camilla