En löjlig (och småfet) jävla man

28 okt kl 19:05, 2009

Skrivet av marcusbirro under kategorin Blandat | 26 Kommentarer | Permalink

Vilken märklig dag det var igår. Tidig morgon på Tv 4, sedan apell för Dawit Isaak vid Eritreas ambassad, sedan buss och tunnelbana mot  centrum igen, lunch på Vaipiano, promenad till hotellet, arbete på rummet, genomgång inför kvällen, sedan uppträdande inför bland andra Sveriges och Finlands kulturministrar i samband med att Nordiska Rådets priser delades ut.


Efter det slussades vi ut till väntande bussar som körde med poliseskort och blinkande sirener (som i en film) genom avstängda gator till en middag på Vasamuseét där jag aldrig varit tidigare och det var vackert och gott och statsministern höll ett kort tal och efter en timma ringde jag en taxi som kom och körde mig till hotellet där jag sjönk som en sten mot botten av den mjuka, varma sängen.


Idag kom Milo och Jonna till Stockholm och Milo är väldigt snuvig och ledsen så jag bär honom på axeln medan Jonna letar kläder på stan och till sist somnar han på min axel och ligger där med huvudet mot hjärtat och andas tungt och jag inser att jag arbetar för mycket just nu, men jag ser lugnet en bit bort, jag håller andan och rusar igenom allt det här.


Kräktrött på min kropp. Har gått ner några kilo sedan i somras men det syns inte, ser fet ut på alla bilder, vill inte se, vänder bort blicken och blir ledsen. Att jag ska vara en sådan löjlig jävla man.


Måste börja träna hårdare och bättre.

« Marcus Birro AB... | Hem | Gäst i Overkligheten »

Kommentarer:

köp löparskor.knyt dom. spring. och jag har levt med en anorektiker i flera år. och efer det har hela den här viktgrejen blivit så patetisk. fan. fan.fan. när blev du sån här marcus?

Skrivet av Jonny den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Mkt bra o fint slutprat i kvällens program. De gick rakt in i hjärtat. Ta hand om er. Kärlek till dej och din fina familj.

Skrivet av Johanna den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Såg dej på "efter 10" i morse, du såg varken fet eller löjlig ut, tvärtom!

Hoppas det snart finns tid för lite vila.
Tack för en bra blogg!

/Jenie

Skrivet av jenie den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Du äter för lite fett och för mkt kolhydrater helt enkelt! Lovar!

Du! Gillar verkligen dina krönikor, följer både din och Jonnas blogg. Ni är ljuset som jag följer eftersom er väg är mkt lik min och min mans. Tack för att ni orkar blogga och vara öppna med ert privata, det betyder mycket!

Skrivet av Sandra den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Du duger som du är. Du jobbar väldigt mycket just nu. Oftast är det då sitt välbefinnande man glömmer.Ge dig egentid att promenera i friska luften varje dag.Bo på hotell där det finns gym, styrketräning är bra för oss med "krämpor".
Kram från Karin med ovanlig reumatisk sjukdom

Skrivet av Karin den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Jag nynnar lite som Syster Sol "Du duger som du är"
Det tråkigaste med träning är att det tar sån tid.

Skrivet av Dorothe den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Måste du verkligen det? Det kan vara dumt att lägga fler bördor på tunga axlar. Kanske räcker det med att se till att det inte går åt andra hållet. DU är ju bra som du är. Vill du ägna mer tid åt din kroppsfigur kanske du orkar det bättre när allt lugnat ner sig. Ibland är det bra att vända på sina tankar och ifrågasätta dom.

Tack för att du är den du är! :-)

Skrivet av Johanna den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

kom o yoga för mig!

Skrivet av oroshjärta den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Äh!!!

Skrivet av Ann-sofie den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Jag blir ledsen när du skriver att du blir ledsen av att se dig själv. Vi är vad vi är.
Pröva att tänk att jag vill istället för att jag måste.
Men de där vet du redan eller hur?
Lugnet kommer. Glöm bara inte att ta hand om den då.
Kramar

Skrivet av CeGe den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Marcus...sluta att vara en löjlig jävla man!
Fortsätt istället att vara det du är:En fin jävla man!:)

Skrivet av Efraimsdotter den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Du är varken löjlig eller småfet!
Bra Kvällsöppetprogram. Hoppas det blir ett eget program ang s k för tidigt födda barn. Mycket bra slutord. Och dina inlägg under programmets gång var toppen. Men det var svårt att få med sina kommentarer, tydligen högt tryck på kommentatorssidan ikväll! Jag lyckades inte! Fick veta att jag "skrev för fort" eller nåt i den stilen.
Kram till dej och familjen.

Skrivet av gungar den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Fick en sån fin bild till mig häromdagen som handlar om att älska sig själv just för den du är både till yta och inre:
Tänk dig att du är ett tomt glas, fyll det sedan med kärlek till dig själv, först när du fyllt det till brädden så börjar det rinna över och först då kan andra få del av den kärlek som svämmar över från dig själv.... Så länge du bara fyller glaset till hälften så finns ingen kärlek för nån, utanför dig själv, att få.....

Lisa :-)

Skrivet av lisa Tilling den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Förstår precis vad du menar med att vara kräktrött på sin kropp..jag håller på att kämpa med min vikt. Ska gå ner 35 kg..vissa kilon som sitter sedan graviditeten och många kilon som jag bärt runt på i åtta år nu. Har försökt gå ner förut men alltid misslyckats..men denna gången SKA jag lyckas!!
Tack för en bra blogg..du är grym med allt du gör! Kram Malin

Skrivet av Malin den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Du va så jävla bra i kväll! Framförallt dina slutord om barnen.

Jag träffade en mamma nyligen som var så stolt över sin son. Trodde han va 3-4 för han va så liten... men nä... 7!

Han var unik sa hon med stolthet! Född i 22:a veckan... Visade bilder o handlederna va som fingrarna hos ossvuxna... 460 gram när han föddes! Otroligt!

Hennes ord liksom dina berör verkligen!

Till sist. R.I.P. Tess <3

Skrivet av The Machine den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Du är inte löjlig. Du är inte jävlig. Du är bara en vanlig man som orkar se dig själv i ögonen. Du har gjort en fantastisk resa med dig själv. Keep walking. Love.

Skrivet av Birgitta Byström den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Det är bara du som ser dig själv på det sättet, hoppas jag att du förstår.

Skrivet av 194.14.176.2 den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Det spelar förmodligen ingen roll att jag säger att du INTE alls ser fet ut på någon bild som jag skådat!

Sånt sitter i skallen oftast, men visst är det bra att träna. Gör det själv 4-5 gånger/vecka för att just orka!
Din medverkan i kvällsöppet var som alltid bra. Du lyckas beröra både de medverkande och oss tittare! Det är ju en av anledningarna att så många bänkar sig sent på Onsdagskvällarna! Ämnet igår berörde och morbrodern till Therése gjorde också starkt intryck!

Må väl!

/Maria

Skrivet av Maria den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Snälla,snälla sluta tänka på din kropp
så mycket.Du är en stilig ung man och har klarat av så många svåra saker i ditt liv. Var stolt över dig själv och din kropp. F.d. medberoende eller möjliggörare, som jag föredrar.

Skrivet av Barbro Nyberg-Ajaxon den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Mannen, sluta nu... du är ett föredöme som ligger flera år före mig fast vi är födda samma vecka för drygt 37 år sen.
Tur att Virtanen slipper se mig i rutan!
haha... rocka på i kvällsöppet nu.

Skrivet av Markus Fornander den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Man hinner uppleva mycke vardagsvackert, ansikten, platser, stämningar å sånt, när man promenerar lite småraskt - eller mindre raskt - en timma om dagen... det är också bra för måttet, runt magen.

Skrivet av babushka den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Marcus...sluta att vara en löjlig jävla man!
Var det du är istället:En fin jävla man!:)

Skrivet av Efraimsdotter den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Kära Marcus!

Läser din blogg återkommande och med glädje över den värme du lyckas förmedla.

Jag såg dig utanför bokmässan i Göteborg. Du stod och väntade innan du skulle gå in, jag var på väg ut.

Jag har aldrig förut sett dig i verkligeheten och blev så förvånad över hur smal och snygg du var! Pratade med min syrra sen om hur många kilon tvn egentligen lägger på, för du såg verkligen så fräsch ut! Jag ville gå fram och byta några ord, men varför skulle du vilja prata med mig, vi känner ju knappast varandra. Jag bara läser allt du skriver.

Vet egentligen inte varför jag skriver detta inlägg, tycker bara så mycket om dig!

Kram!

Skrivet av Eva den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Jag kände en man en gång. Han kallades Hasse, men ville helst bli kallad Hans... han berättade för mig en gång om två bröder som hette Birro. Jag tror ni tog till Er hans "goda råd", enligt vad han sa iallafall. Det är många år sedan nu. Hans finns inte med oss längre, men jag vet att han trivdes med Er och i Er italienska familj.. jag ville bara säga det. Hans var väl "småfet" om man vill säga så... men han var ibland väldigt go´ - även om han var "småfet" så var det "Hans" - så tänk på det - sätt inte mer "krav" på dig själv än vad som behövs - du ser så fin ut som du är. När du blir sjuttio så kommer du att inse det. Oh vad fin jag var :).

Skrivet av babo den 30 oktober, 2009 kl. 11:23 #

Äntligen fredag!!!
Längtar redan till när jag får gå o lägga mig och lyssna till din ljuva stämma i Karlavagnen. Lova att du aldrig i min livstid slutar sända!!!

Maud

Skrivet av Maud den 30 oktober, 2009 kl. 21:18 #

Men... spelar det ngn roll? Så länge du kan röra dig och springa till bussen. Det är november, då ser all taskiga ut på bild.. Vänta bara till Milo börjar rusa iväg, DÅ får du själv springa som en tok, och det rasar av dig. :)

Skrivet av JenJen den 02 november, 2009 kl. 20:56 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg