

17 okt kl 09:42, 2009
Sovit några få timmar. Milo vaknar vid halv sju och jag går ut med honom i vardagsrummet. Vi leker lite, Han äter gurka och jag dricker kaffe.
Trött. Somnade vid ett igår efter radion men jag tycker det är rätt okej att gå upp och ut och leka med Milo, trots att det är tidigt.
Hans skratt är medicin mot all trötthet, mot allt ont.
Såg intervjun, bilderna och första krönikan i Föräldrar&Barn. Milo är sagolikt vacker.
Jag?
Ser ut som en groda när jag ler. Det är som det är.
Peters berättelse i gårdagens Karlavagnen lever kvar. Hans dotter omkom 2007 i en trafikolycka i Stockholm. Det blev ett svårt men starkt samtal.
Har tagit på mig lite för mycket jobb känner jag. Ska igenom den här sista stormen i helgen.
Efter föreställningen i Lidköping fick jag och Lerneby var sin get. Lite otippat. Geten Marcus ska nu ge mjölk åt fattiga medmänniskor i Afrika. Jag fick ett inplastat bevis för att geten heter Marcus.
Fantastiskt.
Nu ska jag städa upp lite gurkbitar och slägda kexbitar som ligger på golvet överallt.
Trevlig läsning med Milo, getter och gurkbitar! :)
Den gav mig en bra start på dagen...
Bless!
Skrivet av JoSjo den 17 oktober, 2009 kl. 13:40 #
Du är bara så bäst, Marcus. Önskar er all lycka o hoppas att ni snart kommer ur det onda. Ni en är en sån fin liten familj.Kram till er alla tre.
Skrivet av Monika den 17 oktober, 2009 kl. 13:40 #
Hej Marcus,
Ha en fin helg och så klokt att du tänker på att försöka ta hand om dig nu när du har fått så mycket runt dig. Jag har tänkt på dig, jag har tänkt att "hur orkar han?". Alla människor har sin gräns. Var den är, det vet man bara själv, tänker jag.
Det låter mysigt med lite gurka och kexbitar på golvet. När man minns hur det var. Tack för påminnelsen om småbarnsåren.
Allt gott!
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 17 oktober, 2009 kl. 13:40 #
Måste vara mysigt att få vakna upp till Milos skratt och en stilla stunds samvaro på morgonen efter att du varit borta flera dagar!
Har ännu inte läst i Föräldrar&Barn, men ska bli spännande att se och läsa.
Men jag lyssnade på dej igår kväll på Karlavagnen och precis som du så greps jag av Peters berättelse om dottern som omkom i Stockholm. Kunde se korsningen där olyckan hände för mitt inre och ja, det var ett känsloladdat samtal, hörde det på dej också! Ibland får man väldigt starka intryck av samtalen, ibland undrar man hur du bara orkar lyssna och ändå fortsätta vara glad och trevlig! Men så är du ju enastående också och det visste vi ju!
Det har ju varit lite intensivt med jobb nu ett tag har jag förstått, men försök ta det lite lugnare..... Det behöver man ibland både för sig själv och för familjen.
Kul det här med Geten, men gott initiativ att ge mjölk åt fattiga medmänniskor i Afrika. Hade inte hört talas om nåt sånt "projekt" innan!
Ha en trevlig helg, och hoppas du hinner tillbringa lite tid av helgen med Jonna och Milo.
Kram till Er!
Skrivet av gungar den 17 oktober, 2009 kl. 13:40 #
Bra att du reflekterar över att du kanske har tagit på dig för mycket. Det är lätt att springa från vardagen med för mycket att göra man skjuter upp det viktiga att bara vara till senare och senare hinner vi aldrig med. När du var i La och invigde Dan A veckan kom jag fram till dig bland de sista, vet ej om du kommer ihåg. Mats, nykteralkoholist sen 5 år med schäfertik jag skulle gärna vilja prata mer med dig. Sköt om dig
Skrivet av Mats den 17 oktober, 2009 kl. 13:40 #
undrar om du såg...ja såg.
Skrivet av oroshjärta den 20 oktober, 2009 kl. 19:26 #
Kanske jobbar du för mycket men det vet du bara själv. Datorn krånglar Krama MILO.
Skrivet av ulrike den 20 oktober, 2009 kl. 19:26 #
Missade Karlavagnen igår kväll, men hörde en stund på reprisen idag. Håller med om att det var gripande med berättelsen om dottern som dödats och undrar också om polisen inte måste agera som de brukar göra. Har fel begåtts ska det ju rättas till!
Sen tackar jag Gud för att du hört mina böner:))) Vishet är att göra ALLT på bästa sätt herr Birro och jag har bett att du ska "tajta hem"(eget uttryck)och inte ta på dig för mycket! Vi behöver ha poeten hos oss länge! Och jag tror mig veta att du och lilla familjen behöver härlig kvalitetstid tillsammans!
Var välsignade och fortsatt fin helg!
/Maria
Skrivet av Maria Moberg den 20 oktober, 2009 kl. 19:26 #
Kanske har du tagit på dig för mycket, vet ej, småbarnstiden går så fort o plötsligt springer Milo emot dig då du kommer hem och börjar fråga Jonna var är pappa. Du får lova inte bli en presentpappa , en som köper med sig prylar hem för att döva samvetet, eller göra barnet glad. Men många har ju ett resande jobb, telefon finns , mm mm. Sjömäns barn har klarat sig bra, och många andra . Om du är lycklig , eller harmonisk något sånär bär Milo det också.
Roligt med geten.
Skrivet av ulrike den 20 oktober, 2009 kl. 19:26 #
Låter som en harmonisk och skön morgonstund. Härligt det där med geten! :) Vilken grej egentligen! *skrattar* Attans att jag missade att du var i Lidköping....jag bor ju nästgårds.
För mycket jobb ja..det är lätt att det blir så periodvis, glöm inte att andas med magen!
Kram!
Skrivet av Sanna den 20 oktober, 2009 kl. 19:26 #