Rakt in i elden

12 okt kl 15:31, 2009

Skrivet av marcusbirro under kategorin Blandat | 16 Kommentarer | Permalink

Andra gången på terapin och idag gick vi rakt in i elden.


Ett livsträd ritades upp med vår gemensamma tid tillsammans och det var mäktigt att se vilka resor vi gjort tillsammans, från fylla, kaos, och galenskap, kronofogden, övervikt, sjukdomar, till nykterhet, barnlöshet till Dante, Liten, det hemska halvåret 06, vår längtan efter barn, Svarta Vykort, ett helt år utan att bli gravida, IVF, Italien-resor, skrivande, arbete, hemmet, längtan, Jonnas operation, sängläge, rullstolen och så Milo, februari som kronan på verket, signaturen på mästerverket, själva kampens slutmål.


När vi var i mål började allt.


Nu är vi där.


Jag är en helt annan människa, nykter, varsam, tålmodig, lugnare än jag var när jag träffade Jonna. Vi har så mycket tillsammans. Nu får vi lära oss att växa tillsammans, att förändras, fördjupas, åldras.


Jag ser fram emot det.


Jag är fortfarande dålig på att kommentera era kommentarer. Men jag läser och blir glad. Tack för att ni finns.


 

« Tusen vindar (En... | Hem | Be My Tv »

Kommentarer:

Är egentligen ett inbitet Lundell-fan. Som brottats mot Le-marcologi, Ebbas gröna imperium och Lars Winnerbäck sen kvarnen brann. Har hyst nån missriktad, trumpen låtsasagg som jag byggt på diverse tvivelaktiga argument. Nödrim (le-marc då...), övermycket destruktivitet och svenska emo-klubbens ordförande...
Sen hände nåt för två månader sedan. Råkade dröja vid nåt klinkande på stereon när jag satt i bilen och körde genom ett regnigt Göteborg sent en kväll.
"fan fan fan (kl. 03:00 på natten)"

I stand corrected...

Till er som gillar Thåström och som använder Spotify - Ledsen men snart har jag slitit ut Thåström-filerna. Servrarna brinner upp och allt är mitt maniska uppvaknandes fel.

Keep up the good work Marcus.

Skrivet av fan fan fan den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

hr blogguru? avundsjuk för gud hur många läsare du har. ändå är du inte singel...
kanske just därför, din berättelse. fin.
kanske är jag bara avundsjuk nån minut till. har jag otur - livet ut.

Skrivet av bob hansson den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Det är som jag sagt dig förut nykterhet ger sido vinster Sköt om dig

Skrivet av Mats den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Vill bara önska er LYCKA TILL!!!!!

Skrivet av Anita den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Tack för DU finns.

Skrivet av Karin den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Fint. Och så vackert att du vågar.

Skrivet av Pernilla den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Har läst Ert livsträd som ritades upp idag. Sann, naken och vacker beskrivning. Nu har ni nått målet, Milo. Nu är du en annan människa jämfört med tidigare, men jag tror att också Jonna är en annan. Framför allt är ni nu föräldrar till Milo och har nya roller i livet. Jag vet att Ni kommer att lära er att växa och förändras tillsammans i era nya roller, få era känslor att fördjupas och successivt framåt i tiden åldras tillsammans. Dina slutord känns varma; "Jag ser fram emot det". Det bådar gott för er båda och Milo!
Tack för att DU finns, Ta väl hand om Jonna, Milo och Dig!
Kramar

Skrivet av gungar den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Jag är så glad för er skull att ni tar tag i problemen..det finns så många som går ifrån varandra utan att försöka över huvud taget att lappa ihop förhållandet, det är för lätt att skiljas idag. Jag tycker att man ska förtjäna skilsmässa förstå mig rätt..jag menar just detta att har man inte försökt allt som står i sin makt så ska man inte få skilja sig..jag tror på er...Massa kramar till hela familjen...

Skrivet av Lotta den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Tack för att ni delar med er...det hjälper oss andra som också befinner oss där...

Skrivet av camilla den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Tack själv för att du finns läser allt. Tufft utlämna sig så till en utomstående men modigt.
Då kan det bara bli bättre.
En mig närstående liten 7-åring gjorde sitt livs första mål i helgen i fotboll. Hans mål är värd mer än hela landslaget, men egentligen är hans stora intresse i livet bilar åter bilar helst dyra. Så han har inga karriärdrömmar mer än bilar.. Krama Lillego MILO hälsa Jonna.

Skrivet av ulrike den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Marcus!
Kanske är det så man måste göra!? Rannsaka sig själv ,sitt liv , de beslut man tagit?
Jag vet inte , men jag tror det.
"Vi måste ut för att komma in" som Winnerbäck sjunger. Det är ett jäkla jobb det där med terapi , men det är värt det!!! Kämpa på! Häng i!!! Kramar till er alla

Skrivet av Jenny den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Det är verkligen fränt att få följa din resa! Tack att du så frikostigt och öppet/naket/modigt delar med dig! Och så häftig resa med, från alkoholens missär till familjefar. Älskar dina beskrivningar av din vardagstid med Milo. Fantastiskt att t.o.m ett köksgölv fullt med halvätna gurkor kan låta så rätt och acceptabelt att leva med.*L*....

Skrivet av Anette den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Lät som ett nyttigt träd. Stort att få se allt! på pränt liksom. Jag säger son jag brukar säga :skynda långsamt och va rädda om varann.

Skrivet av CeGe den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Kämpa. Ge inte upp. Det går upp och ner i förhållanden. Orka vänta ut nedgångarna, så blir det bättre. /Gift i 24 år, och övervägt skilsmässa cirka fem, tio gånger. Jag är så glad att jag lät det stanna vid en tanke.

Skrivet av Lollo den 13 oktober, 2009 kl. 20:19 #

Kärleken kan övervinna allt!
Lycka till!

Skrivet av Gunilla den 14 oktober, 2009 kl. 15:42 #

Marcus,

Jag tycker att det är så fint att du, eller ni, kan se ert gemensamma livsträd. Det är ett vackert sätt att se på ett förhållande, tycker jag.

Milo, skriver du är kronan på verket.

Jag tror att ert livsträd kommer att förgrena sig allt mer och få allt djupare och vidare rötter. Jag önskar att det blir så för er.

Allt gott till hela din familj,
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 14 oktober, 2009 kl. 19:32 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg