Stämpeln i passet är ett hjärta.

30 jan kl 09:30, 2010

Skrivet av marcusbirro under kategorin Blandat | 8 Kommentarer | Permalink

Tåget kryper in till perrongen.


Jonna och Milo är äntligen i Stockholm. Jag springer fram som en nyförälskad fnittrig tonåring och pussar de båda. Jag har saknat dem som man saknar sommaren. Jag springer ut på vår familjeäng och bubblar som bara en lycklig dåre bubblar.


Familjen som ett urberg. Familjen som en aldrig sinande källa av kärlek och tolerans. Det känns som om jag landat i ett nytt land. Jag kliver av planet och andas in den friska, ljumma luften.


Stämpeln i passet har formen av ett stort rött hjärta.


Vi går vidare i Lets Dance och jag vill tacka alla er som röstade. Läs gärna mer på Lets Dane-bloggen.


Nu lyser en iskall sol över de träden utanför tågfönstret.


Men hjärtat mitt ömmar varmt och solidarisk. Det går bra nu. Jag lär mig varsamhet för varje steg jag tar.

« Paso Doble | Hem | Tacksamhet. »

Kommentarer:

Som man saknar sommaren! Kan inte uttryckas bättre Marcus. Passa på och njut av varenda ögonblick och förbli ödmjuk vilket jag vet att du kommer att vara.

Skrivet av Anders den 30 januari, 2010 kl. 21:25 #

Danslivet fortsätter, Er bästa insats hittills tycker jag, röstade som vanligt bara på Er! Ganska otippat att Agneta åkte ur. Har kanske inte så många fans bland tittarna som röstar på henne?
Ha en skön helg med ´familjen.

Madeleine, Enköping

Skrivet av Madeleine den 30 januari, 2010 kl. 21:25 #

Det märks mer och mer att du mår bra nu. Den välbehövliga energin och goda kraften tror jag att du hämtar först och främst av kärleken till dem som är nr. 1 för dig; Milo och Jonna! De som så troget är med på din vandring i allt som sker just nu och stöttar dig.. Jag tror inte att det kan bli så mycket bättre.
Du och Helena gjorde bra ifrån er igårkväll.. Vi som satt och hejade på er är nöjda till tusen:)Ni är vårt elixir på fredagskvällarna.. TACK!

Skrivet av Tuvstarr den 30 januari, 2010 kl. 21:25 #

Härligt att ni äntligen fick träffas igen efter så många dagar! Håller med dig, det är i familjen man hämtar kraft, glädje och kärlek.
Tack för dansuppvisningen, grym matador, taktfast och starkt framträdande. Juryns poäng var skandalöst låga, men så visade det sig ju också när tittarna röstat att ni var betydligt bättre än vad jurypoängen gav sken av.
Såg att du varit i Växjö idag och att det var utsålt och folk fick vända i dörren. Stort grattis även till det!
Kram till dig och din Jonna och Milo.

Skrivet av gungar den 30 januari, 2010 kl. 21:25 #

HÅLLER AV ER ALLA TRE...NI ÄR BÄST!!!!!!!!!!!

Skrivet av Ninni den 31 januari, 2010 kl. 10:02 #

Tack, än en gång för din medverkan i Jönköping. Du är som en startmotor, att höra dig och att läsa dina texter ger mig rymd att skapa mina egna ord. Och nu tar j dina ord till mina elever så att de får upptäcka makten i ordet. Leve poesin!
J fick ta ett kort tillsammans med dig, men j glömde fråga om tillåtelse att lägga det på FB. Så j gör inte det, rätt ska vara rätt. Det finns så många övertramp, så man avhåller sig från så många man kan.
Stor kram, var rädd om dig!
anne catrine

Skrivet av Anne Catrine Hedman den 31 januari, 2010 kl. 10:02 #

Jag hade glädjen att få närvara på KD:s stämma i går, när du talade. Tack Marcus för din uppriktighet och ditt sköna, verbala flöde som flyter fram som en ljuv ström i mina örons kanal. Du har genomlevt sorger jag aldrig kommit nära, då barn som inte föds är mig främmande. Jag kan inte förstå, då mina söner lever i allra högsta grad. Sluta aldrig att älska ordet, dela med dig av ordens sötma, skärpa och genomslagskraft. Jag fortsätter att följa din vardagskamp - med eller utan dans. Tack.

Skrivet av Jonas Tackerudh den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

hej marcus!
vad gör du på kristdemokraternas kongress? förvånad.
om din dans vet jag inte vad jag ska säga men jag gillar din blogg. och din närvaro i det där programmet med Ekdahl. / Linda

Skrivet av Linda den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg