Sträng kyla

06 jan kl 18:22, 2010

Skrivet av marcusbirro under kategorin Blandat | 13 Kommentarer | Permalink

Skulle det inte bli varmare?


Kylan är sträng. Gillar det uttrycket. Låter som en gammal magister. Vintern som ett långfinger. Långkalsonger, mössa, handskar och ändå fryser man.


Idag har vi kört dansrep inför fredagen. Det gick helt okej. Ska bli så roligt att kicka igång på riktigt på fredag.


Ikväll kryper jag ner under varmt hotelltäckte och väntar på att Jonna och Milo ska komma imorgon.

« Lets Dance-blogg | Hem | Guldskölden »

Kommentarer:

Hej Marcus!

Kallt är det. Du kommer att dansa dig varm i Let´s Dance, det är jag övertygad om. Och jag kommer att följa dig och de andra dansarna från min TV-soffa.

Lycka till!

Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 07 januari, 2010 kl. 10:33 #

Skönt för oss som har ett varmt täcke att krypa under i denna kyla. Såg på TV att alla har ju inte det.
Lycka till på fredag!

Madeleine, Enköping

Skrivet av Madeleine den 07 januari, 2010 kl. 10:33 #

Jag tycker att det är så tragiskt att du väljer att ställa upp i ett program som Let's Dance.

Marcus, du kan inte längre titulera dig som författare och poet. Det är någonting finare än så. Det är någonting som du inte längre når upp till.

Du har inte längre kvar någon integritet. Du har blivit Robinson-Robban. När kliver du in i Big Brotherhuset? När dyker du upp i Ullared? När kommer fjärde säsongen av färjan med Färjan-Marcus?

Det är på den nivån din integritet ligger i dag, Marcus.

Jag tror du skulle kunna lära dig någonting av att se på din bror. Där har vi en författare. Aldrig att han skulle sänka sig till den nivå som du gör.

Skrivet av Christian den 07 januari, 2010 kl. 10:33 #

Hej där! Det ÄR varmare, från minus 16 i morse till minus 7 nu! ;-)
Men fy vad det är kallt ändå, det blåser och snön yr!
Kul att dans-repet gick bra, ska bli så spännande när det äntligen snart blir fredag! Ska snart krypa ner under mitt täcke och bli lite varm, även om mitt täcke inte är på något hotellrum utan hemmavid. Men det duger bra med hemmatäcket, kanske bättre faktiskt.
Kram till dig och håller alla tummar på fredag. Krama Jonna och Milo i morgon när dom kommer.

Skrivet av gungar den 07 januari, 2010 kl. 10:33 #

Roligt att Milo, Jonna kommer , toppen du skall visst dansa vals det är svårt!
Kallt här där vinden kommer snett från sidan o även snön, men vi har ju husrum tänker på alla som inte har det även om dt är lite golvkallt just nu. Vi kan ju klä på oss. Katter är kloka djur de letar upp den varmaste platsen . Tyvärr för trångt för oss andra. Djurvärldens filosofer enligt Mark Twain . sant.
Lycka till fredag.

Skrivet av anna den 07 januari, 2010 kl. 10:33 #

Dansa imorgon för de som inte anser du är författare o poet längre (vilket är feltänk) , dansa för alla Karlavagnare, dansa för alla besvärliga år bakom dig, dansa för alla fiender, och vänner , för Milo och Jonna din övriga familj med ett glatt hjärta och ett leende . Dansa o ch var GLAD! Marcus vi röstar! Dansa som fas---n
Kram från oss alla.

Skrivet av ulrike1 den 07 januari, 2010 kl. 22:45 #

Gillar också uttrycket att "kylan är sträng" för då inser jag att det är något man måste ta sig igenom med viss kamp:-)

Sen min vana trogen måste jag reagera på ursäkta uttrycket, men dårskapen, när den påstår att det skulle vara "TRAGISKT" att du medverkar i en tävling där man dansar!!??? Dans är konst! Att få priser av olika slag är också uttryck för en slags tävlan.

Och priser delas ut till både författare och poeter. Sen är det väsentlig skillnad på att utföra en konstnärlig prestation som dans mot att förföras av lågprisvaruhuset Gekås masshysteriska lockvaror! Kan man inte skilja på det är man kanske inte så insatt i vad sann konst är!

För några år sen fick jag förfrågan från en reumatikergrupp här i stan om jag ville leda de i gympa. Fick anpassa mitt pass till dem och de i sin tur gjorde så gott de kunde. Vilken glädje och kärlek vi kände. Konst är mer än böcker. Så dansa med din reumatism dyrbare poet och författare. Dansa för konsten och kärleken!

Glöm inte påminna Jonna om att hon ska vinka;-)

"Den som unnar ANDRA gott blir själv välsignad"

Kram
/MM

Skrivet av Maria Moberg den 07 januari, 2010 kl. 22:45 #

Du Maria Moberg,det är just sådana personer som du som gör mig mörkrädd och livrädd för religion.Självgoda människor utan ödmjukhet som talar om den enda rätta vägen
Det är många som känner sig svikna av Marcus,som trodde att han stod för något annat.Får dom lov att känna så för dig Moberg?

Skrivet av Katarina den 08 januari, 2010 kl. 23:28 #

Helt rätt Katarina. En gång i tiden var Marcus Birro en person som stod för någonting.

Vem är han idag? En mediah*ra som måste ska säljer sig själv till varje precis. Ska tala ut om sig själv och sin familj i varenda jävla blaska.

Ska gnälla och gråta över näthatet på varenda debattsida, vara med i varenda jävla program.

Det är, rent ut sagt, motbjudande.

Länsteatern i Örebro sparkade honom med motiveringen "Det är för mycket Marcus Birror" och jag förstår dem fullt ut.

(Och den som påstår att Let's Dance har någonting med konst att göra är helt ute och cyklar).

Skrivet av 79.102.80.50 den 09 januari, 2010 kl. 17:47 #

Hej Marcus och andra,

Ordet respekt innebär för mig idag att inte vilja förändra någon annan människa. Att låta varje människa få vara den han/hon är och också göra det han/hon vill, förutsatt att det inte handlar om brottsliga saker.

Respekt är oerhört viktigt, tycker jag. För våra tankar, handlingar, motiv och för oss som människor.

Vi har rätt att få vara de människor vi är och vi har också rätt att få pröva våra vingar ibland för att växa som människor. Vi har också rätt att få misslyckas. Fast då måste vi först våga oss ut på okänd mark.

Fortsatt lycka till, Marcus, i allt det du tar dig för. Det är modigt att våga pröva sina vingar, det är modigt att våga bryta mark och att gå över gränser.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 11 januari, 2010 kl. 20:57 #

Katarina,

vem talar om den rätta vägen!? Jag blir sällan mörkrädd då jag lever i ljuset och den dom du väljer att fälla över mig får stå för dig! När du påstår att "många" känner sig svikna av Marcus så är det väl DU som sätter dig till doms över honom och hans liv. Med vilken rätt kan du, jag eller någon annan bestämma vad en människa ska göra med sitt liv. Är det din eller min sak att sitta i domarsätet och avgöra huruvida någon enda människa är godkänd eller ej?!

Ska vi bli besvikna varje gång människor följer sin väg och inte inrättar sig i vad jag och du vill och önskar. Det största högmodet som jag anser finns är att slå ned en människa bara för att han eller hon inte dansar efter andras pipa.

Kärleken tillåter människor att göra som de vill och inte som "jag" bestämmer!
Vandra i kärleken och låt besvikelsen stanna där den hör hemma!

Mvh
MM

Skrivet av Maria Moberg den 12 januari, 2010 kl. 21:44 #

Jodå.du talade om "den rätta vägen " i en tidigare kommentar.
att försöka resonera med dig känns omöjligt.
Du mässar.
Du befinner dig i ljuset
och vi andra
är vi i mörkret?
du låter väldigt självbelåten och det känns inte som om du tar till dig alls vad man menar för du är så uppfylld av din tro.
Men det är din tro,inte min och inte många andras.
Jag upplever Birro som att han säljer ut sig till allt numera och är det hans nya väg så ok
det är definitivt inte min väg

Skrivet av Katarina den 13 januari, 2010 kl. 12:30 #

Jag tror inte det handlar om att "uppleva" att Marcus Birro säljer ut sig till allt.

Han gör det.

Hemmahoss reportage i se & hör? På omslaget till Familjeliv? Let's Dance? Allsång på skansen? På spåret? Kvällsöppet?

Och så naturligtvis kilometervis med krönikor och artiklar där han inte gör annat än piper, gnäller och klagar över hur synd det är om honom.

För många har nog Marcus Birro kommit att personifiera begreppet Sellout.

Skrivet av D. den 14 januari, 2010 kl. 09:35 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg