Tacksamhet.

31 jan kl 09:57, 2010

Skrivet av marcusbirro under kategorin Blandat | 10 Kommentarer | Permalink

Luften är knivskarp. Iskall. Tåget är inställt så jag tar taxi till Alvesta där jag träffar Agneta Sjödin som också varit i Småland och uppträtt och vi snackar lite litteratur och lite dans och hon är en väldigt varm och vänlig människa och det är synd att hon inte är med och dansar längre.


Det var lapp på luckan i Växjö igår. Man fick mota folk i dörren. Allting som hänt sista året känns lite overkligt. Jag är väldigt lycklig över att allt går så bra just nu. Jag försöker lära mig tacksamhet över allt jag fått, allt jag arbetat ihop, försöker inse att jag kanske förtjänar detta.


I går möttes jag av stående ovationer på Kristdemokraternas kongress i Jönköping. Över tusen personer. Jag backade undan i ren förvåning. Fantastiskt. Det tog mig två timmar att ta mig genom kongresshallen och ut till den väntande bilen. Folk vill ställa frågor, fotografera, berömma.


Jag vill berätta om detta eftersom jag tidigare varit väldigt bra på att förstora hatet och misstron jag blivit utsatt för. På ett sätt är det att svika alla de människor som faktiskt tar sig tid att komma fram, skriva, ringa och rösta, vad det nu kan vara. Jag vill berätta om den värme som visas mig just nu eftersom det är eran värme. Ni kommer till marknaden med all denna energi, med ert beröm, er tid, ert liv. 


Något har uppenbarligen hänt. Det skedde inte över en natt. När allt kommer omkring har jag ändå stått på scener och läst dikter i tjugo år, men det känns ändå som den här framgången överallt är ny och lite läskig. Men den är allra mest fantastisk.


När man stannar på en bensinmack mitt ute i mörkaste Småland för att köpa en kaffe och får skriva autografer till personalen blir man väldigt glad.


Nu sitter jag på ett tåg genom snöröken. Jag ska äntligen hem och krama min familj.


 

« Stämpeln i passet är... | Hem | Tack Småland. (En... »

Kommentarer:

My hometown-lyllos dem!

Skrivet av oroshjärta den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Var en av de över tusen kristdemokraterna i Jönköping... Tack, från djupet av mitt hjärta... Du var "kanon"... Och du var definitivt den stora behållningen, tillsammans med Göran Hägglunds inivigningstal (i nämnd ordning)från dessa två dagar... Må Gud rikligen välsigna dig och din familj för det enorma jobb du gör att finnas i vardagen som en förebild för andra människor om att det går att ta sig upp ur träsken och att det är vägen som är livets mening, inte det slutgiltiga målet... Varma hälsningar / Lisa

Skrivet av Lisa Walén den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Tack själv för en underbar föreställning, vännen :-)

Skrivet av Malin, Lammhult den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Krama din familj Marcus. Är inte ett religiös men kan väl få gratulera dig ändå,det är du värd inte ens med i statskyrkan. Hoppas vintern ger sig och ett varmare klimat även mellan människor /respekt/ infinner sig. Oavsett religion eller inte. 20 år har du kämpat lönen för mödan får du nu. Hälsa familjen o Milo mest.

Skrivet av ulrike1 den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Vad härligt att höra! Du förtjänar allt gott du får! För oss som följt dig genom svåra år och ständig kamp är detta ett hopp.

Kram

Skrivet av My den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Hej Marcus!

När jag läser din Twitter så förvånas jag över att du har t.ex. Alex Schulman & Niklas Strömstedt bland dina "followers". Känns inte det konstigt, när de driver sådant med dig?

Skrivet av FilippaF den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Ja, visst är det synd att Agneta och Tobias blev utröstade. Var helt fel. Tittarna trodde säkerligen att dom var ursäkra att få vara kvar, därför röstade dom inte. Så kan det gå om man inte röstar på sin favorit. Alltså, vi röstar som 17 på er för att vara säkra på att ni blir kvar.
Kul med lapp på luckan, det börjar bli en vana nu. Jätteroligt för dig! Grattis. Bra att lära sig tacksamhet och du har lärt dig det. Du förtjänar all framgång, du förtjänar den tillsammans med Jonna och Milo. För du vet väl att bakom varje man finns en stark kvinna! ;-) Vi ger dig gärna all värme Marcus. Och du i din tur får dela den med Jonna och Milo, för som jag tror är dom en stor del i all den framgång du har idag. Ni tillsammans bildar den trygghet som alla behöver, ensam är inte stark utan tillsammans är man stark i det man företar sig.
Hoppas ni fått kramas riktigt ordentligt under dagen idag och att ni haft en riktigt skön familjedag tillsammans.
Lycka till med träningen nu med cha-chan i veckan.

Skrivet av gungar den 01 februari, 2010 kl. 10:47 #

Det är bra att ödmjukt inse att välsignelser inte är något vi någonsin kan ta för givet. Däremot säger Guds eget ord att det finns löften att stå på när vi låter oss ledas av honom och kärleken(är ju ett).

Finns ingen gräns på hur mycket Gud kan förmå i och genom oss när vi beslutar att vända ryggen åt det destruktiva och omfamnar det som har evighetsvärde!

Familjen är det viktigaste vi får vara en del av. "För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ". Du verkar ha funnit din och jag gläds enormt åt detta!

Lycka till!

/MM

Skrivet av Maria Moberg den 01 februari, 2010 kl. 20:54 #

Det är inte en dag för tidigt att du får erkännande och tack för det du gjort och gör... Spannvis med gott förtjänar du!! För en sak är säkert, du har inte glidit in på en räkmacka precis... Allt det du ger oss med dina fina texter inkluderad så mycket ur ditt privata förr och nu. Du har verkligen fått kämpa!
Herregud... Ska det vara så svårt att glädjas för en annan människans framgång!??!
NEJ.. Verkligen inte! Vi unnar dig flyt i ALLT...och länge!! Inte minst i Let's Dance:=)

Skrivet av Tuvstarr den 03 februari, 2010 kl. 10:42 #

Läste den fina intervjun med dig på Jnytt.se
Mycket bra intervju med ödmjuka ord från dig!

Skrivet av gungar den 03 februari, 2010 kl. 10:42 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg