Talarbloggen

Avundsjuka är ett mynt som har två sidor. Och myntet heter "Längtan efter egen framgång". Kan avund i något sammanhang vara positivt? Jag läste det alldeles nyss i en nyutkommen bok: Framgångsfobi av Nina Jansdotter (som för övrigt innehåller många guldkorn!). Men är det verkligen avundsjuka hon menar? Avundsjuka för mig är negativt. Varför? Jo, en avundsjuk person vill ha något som en annan har så att den personen inte har det längre. Det är just det som är baksidan på myntet. I det ligger en liten djävul gömd som den avundsjuke aldrig skulle erkänna kanske ens för sig själv. Man säger också att avund är en av de sju dödssynderna. Avundsjuka är stöld. Ta till exempel att tala illa om någon. Vissa säger att det är förtäckt beröm. Jag tycker att det är stöld. Det är att försöka stjäla någons heder, vänner, framgång genom att avsiktligt föra fram negativa saker om den personen. Den som förtalar är troligtvis omedveten om att avsikten egentligen är stöld. När någon förtalar, svallrar, snackar skit är den medvetna avsikten att ge information till andra. Avundsjuka (som går till handling) är ocskå ett slags passivitet. I stället för att jobba på att själv nå framgång läggs energin på att frånta någon annan den. 

Att däremot säga om någon eller till någon: Åh, vad jag är avundsjuk på henne/honom! är egentligen inte avundsjuka! Det är snarare ett uttryck för en längtan efter att själv nå framgång. Allt kommuniceras öppet, man står för det man säger och kan även säga det direkt till den det berör. Det sker aldrig med riktig avundsjuka. Riktig avundsjuka sker bakom ryggen, i det dolda och skulle aldrig erkännas. 

Att säga till någon (eller om någon): "Åh, vad jag är avundsjuk på dig! Det där skulle jag också vilja ha/göra/få!" är en signal om vad jag själv innerst inne skulle vilja erövra utan att den andre förlorar det! Den ska vi ta på allvar. Nu ska vi i stället börja studera förebilder, be om råd, göra upp en plan och gå till handling mot vårt eget mål! Att glädjas över och vara nyfiken på andras framgång är en ledtråd till min egen framgång. Det är inte avundsjuka.

Jag tycker att vi ska sluta säga att avundsjuka i vissa fall är positivt och i stället för att säga Åh,vad jag är avundsjuk på dig, kan vi säga: Åh, vad bra du har gjort det där, det skulle jag också vilja klara!

(Försökte hitta en bild på avund men hur ser avund ut egentligen? Men brukar ju säga "Grön av avund" så det fick bli en av mina gröna tavlor. Den här heter Frihet. Olja på duk  80x60)

 Här är ett föredrag med Amy Cuddy vars forskning jag presenterar i min bok (Kliv fram, ta plats och tala!). Det handlar om kroppsspråk och heu det påverkar inte bara andra utan också oss själva. Amy Cuddys forkning visar hur hormonhalterna förändras utifrån om vi har ett högstatus-kroppsspråk eller ett lågstatus. Detta har skådespelare i alla tider vetat om och arbetat utifrån och det är otroligt intressant att vara med när vetenskapen hinner ikapp vetskapen!

Såg i kommentarerna till TED-talks att någon irriterade sig på att hon (Amy Cuddy) "gör saker med läpparna". Hon är ju nervös! Det gör väl ingenting! Det betyder bara att hon bryr sig om andras reaktioner på hennes framträdande. Åh, vad jag skulle vilja säga åt henne att DET ÄR BRA att ha rampfeber! Men förstärk inte den osönskade känslan genom att ge den uppmärksamhet. Känslorna visar upp sig i kroppsspråket (precis som hennes forskning visar) men samtidigt som hon har rampfeber vill hon också stå där på scenen och dela med sig av sin forskning – det är den känslan hon ska ge mest näring. Hur då? Jo, genom att stanna upp (framför allt innan hon startar), ta det lite liugnare (det snabba tempot förstärker stressen) ta kontakt med fotsulorna (jag skulle ha lite stadigare skor i ett sånt här "stort" sammanhang) och landa med andningen djupt nere i kroppen. Take your time! 

Men nu gör hon ett STRÅLANDE framträdande ändå enligt mitt sätt att se det. Hon genomför det FASTÄN hon kämpar med rampfebern! Jättebra gjort!

Knö daj in, skulle man kunna säga om bokmässan!

Detta kreativa kaos av böcker, berättelser, bokstäver, författare, förläggare, läsare, tidskrifter. Allt blandat av gammalt och nytt, gamla och nya, kommande, drömmande och några på väg därifrån. Bokmässan är lika förfärlig som den är underbar – precis som litteratur ska vara!

Min höjdpunkt var att jag hann fram till seminariet om Tomas Tranströmer. Han är min absoluta diktaridol och jag vågade, efter mycket trampande fram och tillbaka, gå fram till honom och be om ett foto. Jag kände mig jättePINSAM! Men efteråt var jag så glad så att tårarna kom. Hans poesi är magisk. Hör bara:

Musiken är ett glashus på sluttningen / där stenarna flyger, stenarna rullar. / / Och stenarna rullar tvärs igenom / men varje ruta förblir hel. (Sista stroferna ur dikten Allegro)

...och på måndag ska jag ha en poesiuppläsning med hans dikter här i Danderyd – mitt hjärta tar glädjeskutt inuti bröstet bara jag tänker på det! 

Vilken är din passion? Vad får ditt hjärta att glädjehoppa? Nästa gång du ska hålla en presentation kan du försöka locka fram den känslan innan du startar. Då har du lättare att hitta glöden bakom ögonen och glädjen i det du säger –  även om det inte handlar om din passion!

Bonnier har en jääääättestor monter... 

...där min "lilla" bok (med strort innehåll] verkade gå åt...

Knö daj in...

Äntligen, efter en galet intensiv period, kommer här ett nytt talartips!  Nu handlar det om kroppsspråk. Jag kan själv tycka att uttrycket: Se ut som en vinnare! låter lite väl klämkäckt och förenklat. Därför kommer här vetenskapen bakom uttrycket. Det är filosofen och psykologen William James som har skapat en teori som han kallar "as if"-theory, "som om"-teorin. Han sägert: "Handling verkar följa på känsla, men handling och känsla hänger ihop. Genom att förändra handlingen, (...) , kan vi indirekt kontrollera känslan, (...) ".

Så hur ser en "vinnare" ut i dina ögon? Hur ser man ut som en "vinnare" när man ska tala?

Nu gillar jag inte heller ordet "vinnare" särskilt mycket. För finns det en vinnare måste det finnas en förlorare. Och det blir så sorgset. VI är alla människor i det liv som har blivit vårt och vi gör så gott vi kan utifrån de förutsättningar som har blivit oss givna. Men förutsättningar går att förändra – ibland till och med enklare än sina mentala gamla hjärnspöken! Så låt oss framkalla bilden av en person med auktoritet (inte auktoritär) i stället. Hur ser hen ut?

I ansiktsuttrycken? Hållningen? Rörelserna? Gesterna? Placeringen i rummet och i relation till dem hen talar till? 

Hur ser en trygg person ut?

Hur ser en engagerad person ut? En entusiastisk?

Försök att få till dessa känslor i ditt eget kroppsspråk! Agera "som om"! Gör det ofta – varje dag! När du går på promenad, sitter i bussen, är hemma, på jobbet, på lunchen och när du ska tala!

"Om du gestaltar den förändring du vill åstadkomma i handling och kroppsspråk så följer tankar och känslor efter." (M-L Zeisig)

Lycka till!

Nu är det snart dags att bege sig till Sergelgatan för den sista dagens Action-poesi. Så fantastiskt roligt det har varit! Vilka underbara möten jag har haft! Men igår vad det allt ett riktigt skitväder. Men människor kom ändå – hela tiden – satt till klockan 16.30. Jag skulle kunna skriva en hel berättelse om alla fina möten jag har haft. 

Så här glad blev Mercih som fick en kärleksdikt till sin flickvän som fyllde år.

De här tre killarna ville ha en dikt om vänskap! Helt underbart!!!

 På torsdag, fredag, lördag ska jag göra något som jag aldrig har gjort förut: jag ska sitta på Sergelgatan och skriva "action-poesi" och signera böcker! Är jättenervös samtidigt som det ska bli superspännande och roligt! Kom förbi om du är i Stockholm! Så att jag inte behöver sitta där alldeles ensam och dikta!

Acition-poesi går till så att du kommer till mig med en önskan om en dikt – till dig själv, någon du tycker om, någon du vill uppvakta, någon du vill överraska – eller något poetiskt till middagen, naturen, vovven, vännen. Eller kanske är du arg på något! På någon! Ilsken poesi går också bra. Jag ställer några frågor och utifrån svaren skriver jag sedan en dikt som du får med dig hem på direkten!  Dikten kostar inget förstås... 

Jag kommer också att signera min bok Kliv fram, ta plats och tala!

Bloggandet är kommunikation i mellanrummet mellan att tala framför grupp och skriva en bok. Och ja, jag fortsätter att blogga här på passagen.se eftersom jag ständigt fascineras av allt som har med kommunikation att göra och gärna delar med mig av mina reflektioner. Att blogga känns kravlöst och direkt. Inte som att skriva en bok. Då vänder och vrider man (jag i alla fall) på varje formulering och tanke för att den ska hålla under flera år framöver – det är också en spännande process. Men när man som jag är en utpräglad talare, då man ju har direktkontakt med dem man kommunicerar med, kan det kännas enormt ensamt, märkligt och skrämmande att bara ha en datorskärm framför sig. Så nu utforskar jag – tillsammans med dig – mellanrummet mellan att tala och skriva en bok – bloggen. 

 Under några veckor framöver passar jag en fin liten Foxterrier som heter Billy. Vi har just varit ute i skogen. Idag är det en sådan där dag då man bara vill vara ute heeeela dagen. Det är soligt, varmt, skönt och stilla. Under promenaden funderade jag över kommunikation (som alltid =)). Billy var uppmärksam och lyhörd fastän han sprang runt och nosade och hade skoj på sitt eget hundiga sätt. Han stannade snällt när jag bad honom. Han kom piggt och glatt och ställde sig vid min vänstra sida och gick lugnt bredvid när vi gick över gatan. Han hoppade snällt upp på bryggan när jag ville fotografera.

Jag gick och tänkte på hur mycket tålamod, varsamhet, kärlek och kunskap det låg bakom hans glada lydighet och att det är precis så vi människor borde kommunicera med varandra:

• en glad röst
• tydligt formulerat budskap (utan en massa onödigt bludder)
• energiskt kroppsspråk: rak hållning, avspända axlar, huvudet på skaft
• ett glatt och lugnt ansiktsuttryck med öppna ögon och blicken på mottagaren
• en massa kärlek och välvilja inombords

Då behövs inget godis (eller vräkiga fester) att muta med...

 Nu närmar sig perioden som gästbloggare sitt slut och jag vill påminna om tävlingen där man kan vinna min bok Kliv fram, ta plats och tala! (Forum). Den passar både dem som är vana talare men som vill få en nytändning och dem som tycker att det är obehagligt men som vill (eller måste) klara av situationen där framför åhörarna.

Den är fullproppad med mina bästa tips och råd från drygt 25 år som utbildare i retorik, röst och kroppsspråk. Här är ett smakprov ur innehållet:

• Övertygandets process
• Härskartekniker och rampfeber
• Röst och kroppsspråk
• Åhörarinspiration
• Inlednings- och avslutningstips
• Dialog och öppnande frågor
• Argumentationsmodellen
• Tips vid nervositet
• Hantera din inre kritiker
• Att utvecklas som talare

Tävlingen hittar du på passagen.se startsida. LYCKA TILL!

 Under en period i mitt liv då jag famlade efter ett halmstrå för att överleva tillvaron hoppade jag på en utbildning till Livsyogalärere (kundaliniyoga). Det visade sig vara det starkaste halmstrået i världshistorien. Jag inte bara överlevde och fick en stark kropp och ett uthålligt sinne, utan jag fick dessutom med mig en verktygslåda full av livsklokskap. En av livsläxorna vi fick arbeta med var att studera hur jämförelser påverkar oss och våra liv. 

Låt oss vara försiktiga när vi jämför oss med andra så att vi inte hamnar i den deprimerande över- och underordningen; värderingstanken att jag får mitt värde i jämförelse med dig: om jag ska vara bra måste du vara dålig – och tvärt om. Alla människor är lika mycket värda. När jag skrev boken diskuterade vi på förlaget en kapitelrubrik. Skulle det stå Bli den bästa talaren av alla eller Bli den allra bästa talaren. Gissa vad det blev? 

"I uttrycket den bästa talaren av alla ligger den lömska jämförelsen (...) Du blir inte bäst i jämförelse med någon annan. För någon kan framgången handla om att ta ordet på ett möte, för en annan att bli en professionell och flitigt anlitad föredragshållare och för en tredje att uttrycka sin vilja hemma vid köksbordet." (Citat ur boken sidan 177)

"Utvecklas i din egen takt och låt andra befinna sig där de är. Ha gärna inspirerande förebilder men sätt dem inte på piedestal. En förebild är någon som visar vilken väg du kan gå och får dig att sätta upp egna, lockande mål." (Citat sidan 183)

Detta är sand fotograferat i 250x förstoring hittad på sidan Ecolutionist på Facebook. Betraktat på avstånd – en beige massa. När man kommer nära – unika skönheter. Precis som människor!!

 Ska du hålla en presentation i veckan? Har du förberett dig ordentligt? Ska det bli kul? Kanske tycker du att det ska bli så jobbigt att du undviker att förbereda dig? Och så vet du att det är förberedelsen som är hela grunden för ett bra framträdande? Och då blir du ju ännu mer nervös bara för att du inte ... Lugn, bara lugn! Här kommer en snabbförberedelsemodell som är busenkel att använda. I boken går jag självklart igenom en mycket grundlig förberedelsemetod men här kommer snabbvarianten!

Dåtid: Vad bär åhörarna med sig till presentationen i form av kunskap och känslor inför dig och ämnet? Vad behöver åhörarna veta om ämnet? (Inte vad du så väldigt gärna vill berätta!)

Nutid (på plats i lokalen med åhörarna framför dig): Hur skapar du kontakt med gruppen? Vad har ni gemensamt? Hur ska själva processen se ut? Dialog? Övningar? Material? 

Framtid: Vad behöver åhörarna ha med sig från presentationen för att kunna använda sin nya kunskap? Material?Dina erfarenheter? En stor spark i baken?

Du kan också strukturera ditt eget material utifrån dåtid – nutid – framtid: detta har hänt – detta händer just nu – det här kommer att hända. 

Ta en timme utan telefon/mejl/facebook så är din presentation snart i hamn. Lycka till!

Här kommer några glada bilder från bokreleasen på Konstnärshuset i Stockholm:

Lotten Skeppstedt, duktig redaktör på Bokförlaget Forum, Adam Dahlin, glad förläggare, MLZ

Stephanie Tärnqvist, min mediakontakt (Bonnierförlagen)

Underbar sång av Just Like Sisiters

Mina fina barn, Henrik och Nina, sålde massor av böcker

Vänner på rad...

 I går var jag i Malmö hela dagen. Höll ett föredrag för KEF (Föreningen Sveriges kommunalekonomer) i anslutning till Kommek-mässan. i pausen gick jag ut på stan och tog en fika på Wayne's. Där läser jag Damernas Värld och hittar en artikel som jag tror kommer att förändra mycket för mig. Den handlar om en nyutgiven bok Självkänsla – bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall (Studentlitteratur). Där står det bland annat "Att stärka sin självkänsla men inte sitt självförtroende fungerar lite som jojo-bantning. Det kan på kort sikt göra skillnad, men på lång sikt kan det slå tillbaka och bli negativt." Vill hoppa upp och säga JA JA JA!

Dessa två, självförtroende och självkänsla, är två sidor av samma mynt – ingen finns utan den andra. Författaren menar också att det är mer stärkande för självkänslan att träna sitt självförtroende än tvärt om. JA! Så är det! Ju mer du övar på en nivå som du känner att du klarar av, desto gladare, starkare och bättre självkänsla får du. Att enbart träna mentalt, utan att följa upp i handling, fungerar dåligt enligt min erfarenhet. Vi kan åstadkomma mycket med den mentala träningens hjälp men om vi inte agerar, handlar, övar praktiskt fungerar inte de mentala önskebilderna – hur gärna jag än skulle vilja. 

Ska köpa var sin bok och ge till mina barn! Det är så himla viktigt med självkänsla!!! Och är det genom självförtroende man befäster sitt inre värde måste man hitta den aktivitet man älskar från djupet av sitt hjärta. Inte vad någon annan vill att man ska göra. Inte det som ger mest pengar. Inte det som ger mest status. Inte det som ger minst arbete.

Vill ditt hjärta vara och göra något som hånas och förminskas av andra ska du göra det ändå – det stärker din självkänsla!

Vill du vara och göra något som gör dig glad i hjärtat men som ingen tidigare i din familj har gjort – ska du göra det ändå – det stärker din självkänsla.

Vill du kliva fram och ta plats för att du längtar efter att göra ditt hjärtas röst hörd – så ska du göra det! Det ger dig självkänsla – känslan av dig själv!

Författarens kunskap, min kunskap, din kunskap är droppar i ett stort stort hav – och utan alla droppar finns det inget hav... Alla droppar behövs.

Den här typen av musik inspirerar mig enormt! Allt är akustiskt, sångerskan drivs av uttrycksvilja, det blir en enorm känsla. Det är inte perfekt och det är det som är perfekt! Låt dig inspireras!

 I kväll har jag haft bokrelease för Kliv fram, ta plats och tala! Massor av glada människor, musik, tal, blommor och vin. En glad, glad kväll! Men nu är jag så trött så att ögonen hoppar på raderna. I morgon bitti åker jag till Malmö för ett föredrag. Inte så bra tajmat kanske men så ser det ut emellanåt. På onsdag ska jag ligga i soffan och titta på tv heeeeela dagen – tror jag. Det är så det känns just nu i alla fall. Eller så belönar jag mig med en dag vid staffliet. 

Det blir inget talartips i kväll. Ibland är det skönt att bara vara tyst...

 Var på en fest igår. Trevligt! När jag och min väninna satt oss tillrätta för att äta den medhavda laxen började mannen bredvid att prata. Vi lyssnade och nickade och kommenterade lite här och där. Så började han berätta om sitt arbete som "mycket framgångsrik" konsult. Han kom igång ordentligt och vi ställde en del följdfrågor och kommenterade hans berättelse. Så höll vi på en stund. När han var klar med sin redogörelse blev det tyst ... och tyst ... och tyst. Han tog några tuggor av sin nygrillade korv och värmen inom mig steg och steg. Han mumsade på. Jag och min väninna tittade på varandra – hon såg mina sammanpressade läppar och förstod vad jag tänkte. Men denna kväll klarade jag inte av att tiga och tänka så jag frågade: Vet du vad det är för likhet mellan en krokodil och en konsult. Han funderade och funderade och kunde inte komma på rätt svar fastän han verkligen försökte. Jag svarade själv till slut: Stor käft och inga öron. Han skrattade till innan han förstod vad jag egentligen hade sagt. 

Det jag egentligen hade velat säga var: Ställ några frågor till oss då för f-n. Hur kan du sitta här och snacka om ditt och ditt och ditt utan att med en endaste liten antydan till intresse fundera över vilka vi är? Hur kan du – "den framgångsrike" – vara så okunnig om en konsults absolut viktigaste egenskap: ATT LYSSNA, ATT VARA NYFIKEN PÅ DEN ANDRE, ATT VILJA VETA HUR DEN ANDRE TÄNKER OCH KÄNNER.

Så utifrån denna aningen ilskna upplevelse kommer mitt allra, allra bästa kommunikationstips:

• Lyssna! Som om det var för allra första gången.
• Var männiksonyfiken!
• Kliv ur ditt ego en liten stund (du kan alltid kliva tillbaka om du saknar det).
• Släpp ditt eget bekräftelsebehov en stund – det är först då du verkligen kan vara närvarande.

Vi hade en hyfsat intressant diskussion efter min "konsultfråga". Men sedan undvek han oss lite generat resten av kvällen.  

 Hej Sonja! Jag vet, det är det som gör det så himla svårt. När kan man öva?

Ett bra övningstillfälle är att hålla ett tal på en fest eller middag. Det behöver verkligen inte vara märkvärdigt eller "storartat". Ett tacktal till någon som gjort något bra, en god middag, en födelsedag, någon som du tycker om.

Vi har förlorat den traditinen lite för mycket tycker jag. Dels blir det så "stort" om man själv vill göra det och dels har man väldigt få bra och inspirerande förebilder. LÅT OSS ÄNDRA PÅ DET! BLI EN FÖREBILD!

Jag hade faktiskt en person här just precis idag som berättade om detta. Han hade nyss fyllt 30 och firade det med en trädgårdsfest. Ingen av hans gamla kompsar eller familj höll något tal förutom en relativt ny bekantskap. Den personen hade skrivit ner sitt tal och läste innantill. Han hade stakat sig och kommit av sig och alla märkte att han tyckte att det var ganska "jobbigt" men han gjorde det! . Personen som berättade detta för mig hade blivit väldigt rörd och det var talet han minndes mest och varmast från festen – fastän det inte var "perfekt" enligt retoriska mått. Så glöm retoriken– det perfekta talet är det som hålls. Ett tal är en gåva från hjärtat!

Förbered dig så här:

1) Hitta det som gör dig ödmjuk, tacksam, glad, stolt i relation till den eller dem som ska hyllas.

2) Hitta 2 eller 3 positiva egenskaper hos den du hyllar och ge exempel på dessa.

3) Leta reda på något fint citat som passar in eller en dikt eller en sak (symbol) som illustrerar det du vill uttrycka.

4) Skriv ett manus i TALSPRÅK eller ett med stödord. Talspråk och skriftspråk ser helt olika ut.

5) Ta tid! Det räcker med 3 minuter. Man säger ungefär 150 ord per minut så räkna på. Öva med klocka i hand.

Strukturera talet så här:

• Inled med citatet ellere dikten eller med att visa upp symbolen/saken
• Presentera dig och säg det  ödmjuka, glada, tacksamma, stolta du valt ut
• Beskriv de positiva egenskaperna med exempel 
• Avsluta med samma citat/dikt/symbol
• och/eller: Låt alla vara med och vara glada, ödmjuka, tacksamma, stolta!
• SKÅL!

I min bok har jag ett helt kapitel om detta med massor av tips och exempel!

Ska vi göra en överenskommelse? Alla ni som läser detta ska hålla ett tal inom två veckor! Och nu blir jag jättenyfiken!!!! Berätta hur det gick!

OBS! Det behöver inte vara någon tjusig sittande middag för att man ska hålla ett tal. Ni kan sitta runt ett soffbord, eller på balkongen eller i trädgården som gästen i mitt exempel ovan.

Ha en riktigt fin helg! Skål!