När man bott så länge i en husvagn och har så många minnen ifrån resorna så lämnar man nog lite av sin själ där?
Natten I Neapel vars gränder blev smalare och smalare och plötsligt kunde man bara köra framåt i all evighet tills man rent bokstavligt hamnade på någons hustrappa.
Vad göra?
Inga problem.
Hustes alla innevånare strömmade ut: kopplade bort Eggbert från kroken och vände honom manuellt under applåder ifrån hela kvarterets innevånare!
Sorgliga minnen med i bland.
Natten i Edinburgh som dottern och jag grät oss igenom.
Vi hade fått veta att vår unga till synes friska hund var döende i canser och vi kunde inte få plats på någon färja med Eggbert som tog oss hem i tid.
Jag är väldigt glad över att Eggbert blev en utställningsvagn och inte hamnade på någon bilskrot
Jag har aldrig varit sådan som köper en chaterresa. Jag kan ha förståelse för att det är bekvämt, men man upplever mer genom att resa på annat sätt.
Skrivet av liberum-weto den 01 december, 2009 kl. 01:12 #
Ja så länge mna får vara frisk är det bättre att resa själv.De få gångerna jag har en "avlösning" till Den Käre tågluffar jag: med rullator!
Skrivet av Sunny den 01 december, 2009 kl. 23:28 #