

02 jan kl 22:06, 2009

Kia och Molly(sommarhund) och vår Lucy då för så länge sedan.
Hela min barndom och ungdom längtade jag efter att få äga eller snarare leva med en S.t bernhardshund! Boken om Barry som skrevs av Uno Modin 1952 blev min största skatt. Den är ett av de ytterst få ägodelar jag har kvar ifrån mitt tidiga liv.
Jag blev lycklig nog att kunna leva min dröm!De fanns här hos mig :ibland bara en men ofta två för ett generationsbyte.
De första var tikar .Lucy och Nellie
Jag tänkte ta fram en valp åt mig som redan tidigt präglats av mig :min Barry. Cancern tog Lycy ung och en livmoderinflammation gjorde att Nellie aldrig kunde få valpar.
Några var inackorderingar som bodde här i omgångar.
Bara en av 10 Sankt Bernhardshund blir 10 år!
Vi har haft en som överlevde detta med en vecka (Nellie)o en som klarade 3 dagar (Barry) men båda hade då varit sjuka i åratal.
Avskeden är så smärtsamma att jag efter Nellies död tvekade att utsätta mig för sorgen igen