Sankt Bernhardsliv 3

02 jan kl 22:32, 2009

Skrivet av martineb under kategorin Hundliv | 0 Kommentarer | Permalink

Bamse  är inte lika tålmodig och kärleksfull fosterpappa som Barry var men så har han ju oxå fått en basset på halsen.

 

 

 

Bamse har nu passerat den magiska  10 årsgränsen med råge o helt frisk!

 

Men i veckan snubblade han i trappan.

Jag ville inte se.

Eller inse.

 

I går var vi ute i skogen för att hämta granris att täcka mina växter med. Bamse älskar vanligen detta man nu var han inte glad. Väl hemma  igen fick vi stora problem med att honom ur bilen .Han vägrade att hoppa ner och då måste det ha gjort rejält ont.

 

Jag måste börja förbereda hans ålderdom nu .En ramp av trä i klädd matta i stället för trappa och inga ansträngningar . Tätare hälsokoller och förmodligen reumatiker medecin.

 

Vad ont det gör!!

 

 

Jag inser att trots min kärlek till den rasen blir han min siste .

 

Det är flera år sedan jag kunnat hålla honom: Han är betydligt starkare än jag klarar av och jag blir inte bättre med åren.

 

 

Men inget liv utan hund: Det får bli basset som Bellman.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/martineb/entry/sankt_bernhardsliv_3
Kommentarer:

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten