Ställningen just nu:
Ja 51,5%
Nej 48,5%
Frågan är fel ställd. Man kan inte ge bort något som rättmätigt tillhør en annan. Vi får aldrig glømma den oførrätt som begicks mot oss under nordiska sjuårskriget och skånska kriget! Vi lider ännu i sviterna av den tvångsførsvenskning som blev føljden. Vi hallänningar kommer aldrig att bli svenskar. Vi firar inte den svenska nationaldagen. Vi har inte den svenske kungen. Vi har Dronningen! och hennes jävla taxar. Kungens labrador kan gå och lägga sig.

Vi säger som Radovan Karadzic under belägringen av Sarajevo: Vi betraktar inte Skåne, Halland och Blekinge (Sarajevo) som svenskt (bosniskt) eftersom de territorier som gränsar till landskapen (omringar staden) är danska (serbiska). Komplikationen att det ligger ett hav emellan har i våra øgon ingen som helst betydelse. Vi är fødda med simhud mellan tårna.
Varje dag när vi blickar ut øver Kattegatt anar vi Danmark. Det är aldrig långt hem.
Varje høst samlas vi i Axtorna och sørjer våra stupade - tyska lego men det talar vi tys(k)t om - soldater. Svenskarna var i numerärt øverläge men tack vare vårt tunga rytteri och vårt starka ledarskap stod vi som segrare. 4 000 døingar låg och dødde.

Vi vill som den stora skånska författarinnan Victoria Benedictsson vila i dansk moderjord tillsammans med våra danska brøder. (Georg och Edvard Brandes.)
När mina kamrater semestrade i Norge för ett antal år sen skickade de ett kort på kronprinsen. De skrev att de hittat en prins till mig "som också tycker om hundar". Tack, men nej tack. Det är bohuslänningarnas blivande kung. Den entusiasmen är betydligt svalare. Borde Norge få tillbaka Bohuslän?

Ställningen just nu:
Ja 20,7%
Nej 79,3%


Skrivet av hstn den 24 december, 2007 kl. 09:13 #