Övertygade nazister som inte hyser personligt agg mot någon särskild judisk individ eller övertygade nazister som hyser agg mot judiska individer? Byt ut nazister mot rasister och judar mot muslimer så blir frågan mer aktuell.

Det är lättare att förstå den som känner direkt avsky, som inte vill vistas i samma rum, som instinktivt tar avstånd. Som människor som är rädda för hundar. De vill inte träffa nån hund. De tycker illa om allihop.

De som "inte har någonting emot enskilda muslimer" och sen på alla sätt propagerar för att vi ska se med särskilda ögon på muslimer, de är skrämmande svårförståeliga. Jag begriper dem inte. Men inte ens Eichmann var antisemit på personliga grunder. Tvärtom, innan den ideologiska antisemitismen slagit sina alltför djupa klor i honom hade han judiska vänner och vid förhören inför rättegången i Jerusalem 1961 spärrade han upp ögonen och beklagade djupt att förhörsledarens föräldrar skickades med i ett av de sista tågen. Så förfärligt!

Det finns ingen anledning att tro att han gick med i NSDAP på grund av judehat. NSDAP fördjupade och förstärkte den antisemitism som var lika naturlig för Eichmann som för alla andra i hans omgivning.

Det är en självklarhet för många att ogilla invandrare utan att för den skull puckla på dem. Man har sin schablonbild, sitt allmänna avståndstagande, det är inte riktat mot någon. Ingen individ. Ingen specifik människa. Och undra på det! Inte.

Det är de namnlösa andra som är problemet.

Så länge vi lever i fred kan man "unna sig" sin rasism eller sin invandrarfientliga inställning, som omfattar även de som är födda på svensk jord och framdragna av svenska barnmorskor på svenska sjukhus, men i krig blir det annorlunda. Då blir rasismen inte bara ord, den blir mord.