

30 okt kl 16:57, 2011
Kontaktannons
Finnes: Utförsäkrad, ej arbetsför
Sökes: Försörjare
Svar önskas till: "Brådskande"
29 maj kl 08:45, 2011
(Anna-Karin Mattsson, 2011)
03 maj kl 10:08, 2011

Förundrad...
Lägger mig på knä i gräset.
Böjer ned huvudet.
Drar in doften.
Från den enda,
överlevande,
doftviolen,
i min söndergrävda
trädgård...
Mitt hjärta dansar!
(Anna-Karin Mattsson, 2011)
Jag finns med i en diktantologi, "13 poeter söker läsare".
Antologin finns att köpa på Vulkan.
Dikterna och texterna i antologin är tänkta att ge tröst, ljus och hopp till människor.
17 apr kl 10:04, 2011
De här helt underbara orden hittade jag på nätet idag.
Är det någon som känner igen dem och vet varifrån de kommer?
27 mar kl 09:38, 2011

Klockan är tolv...
fast i mig är den elva.
Sommartid är
någon annans
påfund.
Inte mitt.
Jag skulle helst av allt
vilja vara
i samma tid
året om.
Men jag följer med
flocken.
Ställer om klockan.
Låter kroppen
långsamt
vänja sig
vid denna
nya tid.
Sommartid...
(Anna-Karin Mattsson 2010)
"Sommartid är ett storskaligt politiskt experiment som innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året i ett försök att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid föreslogs första gången 1895 av George Vernon Hudson med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid är ett planekonomiskt inslag i ekonomin och har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige. Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med med två timmars förskjutning. Sommartid används idag i omkring 70 länder, mer än hälften av dem i Europa". (Källa: Wikipedia)
17 mar kl 19:39, 2011
OBS! Detta är ett skämt.. så klart att jag inte säljer några gubbar.. ;)
20 feb kl 09:13, 2011

Du är skogen, porlande vatten,
kraftfulla trädstammar
där jag vandrar trygg.
Du är gröna, fuktiga mossan,
så mjuk att lägga mig i
när jag är trött.
Du är grodan på stigen
får mig hoppa till,
sedan skratta glatt!
Du är vårsolen
mellan nyutspruckna
vitstammiga björkar
en försommarkväll.
Du är den hemliga porten
jag hittar öppen.
Den jag trodde,
jag sedan länge.
Hade stängt.
(Anna-Karin Mattsson 2011)
(Jag finns med i en nyutgiven diktantologi, "13 poeter söker läsare". Den finns att köpa på Vulkan om du är intresserad).
08 feb kl 07:40, 2011

Den där runda magen,
som burit de människor
jag älskar över allt annat
i denna värld.
Håret, med självfallet
som formar mjuka lockar
kring mina ansiktsdrag.
Fötterna, som trampat
jag kan inte räkna
hur många steg nu
för mig och för andra.
Händerna, inte minst,
som burit, format, skapat
smekt, torkat bort tårar,
planterat blommor,
sått fröer, skrivit,
arbetat,
matat...
både små barn och
gamla döende.
Ögonen, som fällt tårar,
både i glädje och sorg.
Munnen, med alla orden
som kommit ur den,
både de ibland klumpiga
och de ibland vackra.
Som kysst och pussat
så många och så äkta.
Hjärtat, sist men inte minst,
blödande, sårat, bultande,
levande, älskande
som aldrig förr.
Jag älskar dig...
Min levande, något slitna, men underbara kropp.
(Anna-Karin Mattsson 2011)
02 feb kl 10:39, 2011
Du är välkommen att klicka på fliken "Dikter" här i min blogg. Där finns några dikter som jag själv skrivit.
Jag finns med i en nyutgiven diktantologi som går att köpa genom Vulkan här på nätet. Diktantologin heter "13 poeter söker läsare". Boken kom till genom ett samarbete med tretton människor med olika bakgrund men med ett gemensamt intresse av att skriva. Tanken med boken är att den ska ge tröst och hopp till människor som har det tungt i sitt liv. Men där finns en dikt för alla slags känslor, tycker jag.
Jag skrev flera hundra dikter under 2010. Varifrån orden kom vet jag knappt. Från mitt hjärta, känns det som. Det har varit en bra övning för mig i mitt skrivande att skriva dikter. Jag får öva mig i att skriva kortfattat och också öva mig i att ha kontakt med mina känslor och försöka sätta ord på dem. Vilket inte alltid är så lätt.
Läs gärna!
05 jan kl 09:06, 2011

Svarta körsbärsgrenar
mot ljusgrå skyar.
Snötäckt trädgårdsbänk
under naken skogslönn.
Ensamt fågelkvitter
i tomma vinbärsbuskar.
Markisen fladdrar lätt...
Vita rosenbusken sover
under varma täcket.
Skatan letar grenar.
Ljuset...
Vänder åter.
(Anna-Karin Mattsson)
26 dec kl 09:29, 2010

Dagen före julafton kom ett paket jag väntat på länge, länge. Diktantologin "13 poeter söker läsare" som jag fått äran att vara med i tillsammans med tolv andra människor som också skriver dikter. För mig tidigare okända människor men genom deras ord i antologin och genom tiden vi jobbat med antologin lär jag känna dem alltmer.
Boken "13 poeter söker läsare" kan man, om man vill, köpa på Vulkan. Du kan klicka på ordet Vulkan här om du är intresserad av att veta mer om boken och vad den kostar. Den finns både häftad och inbunden. Jag skulle vilja lägga in en bild på hur boken ser ut, men just nu i jul har jag problem med att få in bilder i min blogg, så det får vänta ett litet tag till.
Jag skrev ofta dikter när jag var liten flicka och tonåring. Sedan var det många år när jag inte ens hann tänka tanken att skriva en dikt. Jag minns att jag efter min kollaps när jag tappade orden, så småningom ibland skrev små haiku-dikter. Är man riktigt, riktigt trött som människa kan man ibland ändå orka att skriva eller ta till sig en liten dikt, upptäckte jag. Kanske också hitta tröst i orden. Dikter har en märklig förmåga att nå in till själen och känslorna i oss människor.
Förra våren började jag skriva dikter igen. Delvis för att öva mig i att skriva kortfattat (det kan jag behöva öva mig i). Men också för att jag kände att dikterna på något sätt ännu mer gav uttryck för alla mina känslor än när jag bloggade. Så det blev dikt efter dikt efter dikt. Jag skrev många hundra dikter det här året. Som att jag drog en propp ur en flaska, orden rann ur mig.
En av de som läste det jag skrev, Anna Svedberg, som också gjort det stora arbetet att sammanställa antologin och hålla i alla trådarna, frågade mig någon gång i våras om jag ville vara med i en diktantologi. Jag svarade "ja" med glädje! Den drömmen hade jag haft redan som liten, att skriva en bok eller en diktbok. Nu är tid i mitt liv att förverkliga drömmar!
Boken "13 poeter söker läsare" är verkligen en bok. Den har tyngd när man håller den i handen, pappret är kraftigt, jag tycker om omslaget och framförallt är innehållet både viktiga, trösterika, hoppfulla och vackra ord att läsa.
Syftet med boken är att ge tröst och hopp åt människor i olika svåra livssituationer. Det var också en anledning till att jag valde att vara med i den. Den kan passa att ge bort till någon som är sjuk, som sörjer, som är i kris eller till vilken människa som helst, för vi drabbas alla av mer eller mindre svåra stunder i livet. Kan den här boken trösta en enda människa i en svår stund är det så stort för mig.
När jag håller i boken känns det fortfarande overkligt för mig. Särskilt när jag läser ordet "poeter". Är jag en poet? Ja, kanske är jag det. För vem avgör vem som är poet? Jag skriver i alla fall dikter. En liten del av alla dem jag skrivit det här året kan du som läser hitta under fliken "Dikter" här i min blogg.
Så hur många "titlar" har jag nu som människa? Bloggare, poet, sekreterare, frilansjournalist, egenföretagare, långtidssjukskriven... med mera, med mera. Men först av allt är jag människa, precis som du. Titlar blir bara allt mindre viktigt för mig. Det är mera namn på det jag håller på med just för tillfället i livet och säger inget som helst om mitt värde som människa. Det värdet hör inte på något sätt samman med det jag gör för mig, tack och lov att jag hann upptäcka det i mitt liv innan jag dog. Vi människor har alla samma värde, och det värdet har inget som helst med vare sig titlar eller pengar eller ägodelar att göra.
Jag vill ge ett smakprov ur boken, men jag väljer andra dikter än mina egna. Jag är en av de andra i den här boken och det känns speciellt och härligt att få finnas med i det sammanhanget, en sorts gemenskap, faktiskt. De två dikterna som jag valt idag är skrivna av en kvinna som heter Monica Gullberg-Göthberg.
Själens nyckel
Nyckel till själens boning
finns i tystnadens rum
där finns de flesta svaren
vi så ofta frågar andra om
(Monica Gullberg-Göthberg)
Lotusblomman
Ur en duktig flickas spillror
växer sakta en kvinna fram
Så som symbolen för kvinnlighet
är jag som lotusblomman
ståtlig, nyutslagen och kraftfull.
Jag fylls av ljusets kraft
mörkret försvinner inom mig
jag lyser av skimrande guld.
(Monica Gullberg-Göthberg)
(Ur diktantologin "13 poeter söker läsare", Vulkan, 2010)
Jag vill skriva ett tack till alla de som är med i diktantologin "13 poeter söker läsare" för orden och tankarna de delar med sig av. Till Anna Svedberg vill jag skriva ett alldeles särskilt tack för allt arbete du lagt ned på den här antologin och för att du på ett så märkligt sätt hjälpte till att få min dröm som jag hade när jag var liten att bli verklighet. Från mitt hjärta tack!
Det ligger en hemsida som hör till boken och väntar på nätet. Jag har sett den men än är den inte öppen att läsa ur för vem som helst. Jag kommer att dela med mig här i min blogg när det händer något kring diktantologin och hemsidan. Jag tror att detta bara är början på något som kommer att växa ännu mer.
25 nov kl 08:44, 2010

Snön stoppar om världen
med ett skyddande täcke.
Värmer livet därunder
i väntan att slå ut.
(Anna-Karin Mattsson 2010)
06 nov kl 14:47, 2010

Idag var det
en sådan morgon,
när alla jag älskat
som försvunnit..
Långsamt vandrade
framför mina ögon
innan jag öppnade
ögonlocken.
(Anna-Karin Mattsson 2010)
05 nov kl 08:05, 2010

Yttre eller inre kaos.
Gör det samma.
När jag är med dig
härskar ömheten,
friden och kärleken
över allt annat.
Obesegrade för evigt.
(Anna-Karin Mattsson 2010)
02 nov kl 18:10, 2010

"Mitt i skogen finns en glänta.
Som endast hittas av den som gått vilse."