Maskroskvinnan/Anna-Karin Mattsson

Som en rodnande, varm kind

Glöm alla dessa symboler!
Det vi ser känner ingen annan.
Det vi känner ser ingen annan.
I dina hemligheter
tar jag form.
I mina hemligheter
tar du form.

Hemliga för varandra
tillhör vi oupplösligt
varandra.

Som en rodnande, varm kind
alltid tillhör sitt eget ansikte.


(Urban Torhamn)

Skönt att det inte är så här än i alla fall!



Visserligen är det inte många ljusa timmar på dagarna nu. Men det är i alla fall barmark än så länge. Det tycker jag är skönt. Fortfarande är det lätt att ta sig ut och promenera. Och inte behöver jag skrapa bilrutan på morgonen. Inte skotta snö heller. Och det går lätt att ta sig fram på vägarna med bilen.

När den där blixthalkan kommer, då brukar jag av någon konstig anledning förr eller senare hamna i luften en stund. Jag brukar inte slå i backen, men jag sträcker till mig, nästan varenda vinter.

Så det är jag glad för ikväll och när jag läser om hur vädret ska vara i veckan. Fortsatt milt. Ingen halka på gång än. Skönt! Hoppas att det fortsätter så ett bra tag till.

 

Knappt två veckor kvar till första advent? Nu blev jag lite stressad, det blev jag.



Jag var inne i stan i eftermiddag och där hängde julskyltningsslingorna klara att tändas. I blomsteraffärerna var det fullt av vackra adventsarrangemang.

Jag hänger inte med nu. Hur många veckor är det kvar till första advent? Knappt två veckor ser jag i almanackan. Nu blev jag allt lätt stressad. Det gäller att ha en plan. Så här brukar min plan se ut till första advent:

Jag byter gardiner i köket och vardagsrummet. Det är de enda rum som jag har julgardiner i.

Jag sätter upp adventsljusstakar och adventsstjärnor i så många fönster som möjligt för ljusets och stämningens skull.

Jag köper kanske 3-4 julenar, 30-40 cm höga. Dem brukar jag pynta på olika sätt. Med pärlslingor eller guldstjärnor eller änglar. Julenarna håller sig fina över alla helgerna. Därför är de billiga julblommor. Och dessutom tycker jag att det är vackert med det gröna inomhus under vintern. Jag är inte särskilt förtjust i de traditionella julstjärnorna.

Minst en hyacint vill jag ha också. För doftens skull. Helst en blå, för de doftar mest. Men jag tycker också mycket om vita hyacinter.

Förr, när barnen var yngre, då gjorde jag paket till adventskalender också. I början 48 små paket (!). 2 x 24. För att varje barn skulle få ett paket. Vilket slit det var! Små, små tändsticksaskar slog jag in i papper och snören. Sedan blev jag allt mera lat med åren, eller trött. Någon tipsade mig om att köpa ett pussel, eller en stor förpackning lego eller Duplo, och fylla paketen med det, några bitar i varje paket. Och det var en väldigt bra idé som jag gärna tipsar vidare om. Det gillade ungarna och jag behövde inte handla en massa småkrafs till de där pyttesmå paketen.

Men nu för tiden har jag slutat med den här egentillverkade adventskalendern. Och det känns bara skönt.

Däremot köper jag chokladkalendrar. Varsin till mig och mina döttrar. DEN vill jag inte vara utan. Det är mysigt att gå upp varje morgon och öppna en liten lucka och ta ut den där lilla chokladbiten med en ängel eller en tomte på. Då känner jag mig lite som barn på nytt. När jag smaskar på den lilla chokladbiten. En mysig start på dagen. Och så håller jag reda på vad det är för datum också, på så sätt.

Yogarörelser för den som är nyfiken på vad yoga är.



Här är lite yogarörelser för den som är nyfiken. Flera av rörelserna känner jag igen från yogan på Friskis & Svettis. Rörelserna kan heta solhälsningen, kobran, det vilande barnet, skulderstående, kamelen m m. Ofta fantastifulla namn.

Jag tar inget som helst ansvar för den som testar de här rörelserna, är det nog bäst att jag tillägger. Det får var och en göra på egen risk. Särskilt de rörelser som är med i slutet av filmen har jag aldrig varit i närheten av. Men jag tror för den skull inte att de är omöjliga för mig. Om jag ger dem tid.

Så många gånger som jag förvånats över vad min kropp klarar när jag gör yoga. Jag har kunnat känna mig hur svag som helst. Och så har min kropp bevisat för mig, genom yogan, hur otroligt stark och seg den faktiskt är. Den har överbevisat mig så att jag fått känslan av hur stark jag är egentligen. Såväl fysiskt som psykiskt.

Yoga handlar mycket om att lära känna sin kropp. Inte bara styrkan i sin kropp. Utan också var gränserna går.

Så, om du testar någon av rörelserna på filmen. Gör det mycket lugnt och känn efter vad din kropp tål.

Gör man saker och ting lugnt, då hinner man känna efter. Och sedan gäller så klart det gamla vanliga talesättet, att övning ger färdighet.

Jag har provat många olika sorters träning mot min onda rygg, men inget har hjälpt mig så som yogan.
Den har dessutom gett mig mycket god balans, bättre förmåga att fokusera och mental styrka, bl a.
Om det är någon träning som jag verkligen brinner för, då är det yogan.



Jag har redan gjort yoga idag i sängen på morgonen innan jag ens öppnade ögonen. Jag har gjort som idrottsmännen gör, jag har tränat mig mentalt innan jag nätt och jämt var vaken.

Det går till så här:

Jag har tre övningar från yogan som jag gjort massor av gånger i verkligheten. I den första övningen sträcker man ut ryggen både framåt och bakåt. I den andra övningen gör man vridrörelser åt höger och vänster. I den tredje övningen är det vridrörelser uppåt och nedåt av ryggen.

Det har jag tränat på många gånger i verkligheten på Friskis & Svettis här i stan där jag bor.

En gång bestämde jag mig för att inte göra det i verkligheten, utan "bara" i fantasin, med slutna ögon, i tankarna. I fåtöljen där jag satt. Jag hade väl en av mina lata dagar, kan jag tänka. Jag ville träna yoga, fast jag var för lat.

Och till min häpnad, när jag tänkte mig rörelserna och dessutom använde mig av den inövade magandningen som jag gör i takt med rörelserna, så fick jag samma avspänning i kroppen som om jag gjort rörelserna fysiskt. Det var en märklig erfarenhet. Jag har läst om att idrottsmän gör så. Att de t ex föreställer sig ett höjdhopp mentalt, hur de lyckas att ta sig över ribban, och att de på så sätt också lyckas bättre med de mål de har föresatt sig. Mental träning.

Men jag hade inte testat det själv på riktigt. Inte förrän den gången. Nu vet jag att det fungerar, av egen erfarenhet. Att så fungerar hjärnan. Den tar till sig bilder och andra intryck som andningen. Och därför kan jag träna lite yoga innan jag ens öppnar mina ögon på morgonen. Så att jag är mindre stel och även lugnare när jag kliver ur sängen.

Jag rekommenderar verkligen att testa yoga för den som har besvär med stress, oro eller helt enkelt ont i ryggen. Det är en skonsam träning som också går att göra med mycket enkla övningar. Även när man sitter på en stol. För mig har yogan betytt otroligt mycket. Inte bara fysiskt, utan framförallt mentalt. Mycket har det säkert med andningstekniken att göra. Jag var så stressad att hela min andningsmekanism var låst och det tog tid att låsa upp den. Många år. När jag väl gjort det, bl a med hjälp av yogan, då fick jag tillgång till både min energi och min kreativitet och min sömn igen.

Jag har mycket att tacka yogan för i mitt liv. Den har gett mig en avspänning som jag aldrig förut upplevt i mitt vuxna liv.


 

Gå inte på att det gör mindre ont i ryggen att städa en ny toalettstol än att städa en gammal.



Nu har jag städat vår nya toalettstol och det gör lika nedrans ont i ryggen efteråt som när jag hade städat den gamla.
 
Det kanske kan vara en tröst för den som inte har en ny toalettstol och drömmer om en ny.

Så som jag gjorde. Jag trodde att det skulle vara lättare för ryggen med en ny toalettstol. Ha, ha, ha på mig själv! Så fel jag hade! Trodde att jag kunde "köpa mig fri" från det onda i ryggen med en ny toalettstol. Jag skrattar åt mig själv!

Det enda som faktiskt brukar vara ett bra knep när man städar toaletten, det tycker jag är att sitta på en pall när jag städar den. Men det kommer jag nästan alltid på först efteråt, när jag känner ryggens spända muskler. Och då är det ju så dags att tänka på det.

Det hjälper nog inte med nya toalettstolar mot onda ryggar. Det enda som hjälper mot det, det är lagom med träning, tror jag. Så det får bli lite yoga idag igen, känner jag.

Yoga får mina spända muskler att spänna av. Och då gör de mindre ont.

Jag gillar att ge mig iväg på små utflykter. Både i jobbet och på fritiden.



Idag ska jag iväg på en intervju igen.

Det är inget stort jobb, men jag ska iväg.

Jag ska sätta mig i bilen och åka hemifrån.

Det är som en utflykt för mig.

Och utflykter har jag haft för lite av de senaste åren.

Så jag njuter av resan och att få komma hemifrån.

Och av att få möta nya människor, få uppleva nya saker, hela tiden.

Sedan, efteråt, då känns det bra att komma hem.

Det är ännu gråare ute hos mig idag än igår.

Men inne i mig skiner solen fortfarande.

Ingenting verkar kunna släcka den just nu.

Det är min tid i livet just nu.

Livet är just här och just nu hela tiden.

Jag unnar mig att känna all den här lyckan.