Djurspår i snön

06 feb kl 19:08, 2010

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Blandat | 6 Kommentarer | Permalink



Jag tog en promenad nu ikväll och det var massor av djurspår i snön överallt.

En del kände jag igen, andra inte.

Där var spår av rådjur, hare, katt, hund, möss och så en del som jag inte begrep mig på.

Djuren måste ha det tufft nu, tänker jag. I den här långa, stränga vintern.

Jag skulle inte vilja vara en liten mus just nu.

Jag undrar hur de har det.

Undrar hur många som stryker med.

Det måste vara kallt om tassarna.

Ont om mat.

Min katt, hon har det bra.

Mätt och belåten ligger hon här bredvid mig och sover på fårskinnsfällen.

Innekatt. Det är bra att vara sådana här vargavintrar.

« I Brighton solar man... | Hem | Jag och Anne på... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/djurspår_i_snön

Kommentarer:

Visst har de det bra, innekatter. Två här

Skrivet av Chimi den 06 februari, 2010 kl. 19:55 #

Ja de har det bra innekatterna. Ibland önskar man att man själv var en innekatt.

Skrivet av carola den 06 februari, 2010 kl. 20:02 #

Chimi: Ja, de har det varmt och gott, innekatterna.

Ha en bra kväll!

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 februari, 2010 kl. 20:53 #

Carola: Ja, det har hänt att jag också har velat vara innekatt ibland. Min egen katt, alltså. När jag är trött, då känner jag det så. För hon blir så ompysslad och hon gör bara det hon känner för. Nästan precis hela tiden. Mat och dryck serverad.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 februari, 2010 kl. 20:55 #

God morgon Anna-Karin!
Vill bara tala om att jag blir glad av Dig! Och Du inspirerar mig, inte minst då jag märker hur ofta Du skriver på Din blogg - Du måste ha massor av energi. Dessutom är allt Du skriver så finstämt så det lägger sig som bomull kring mitt hjärta. Krama Din katt och Dina barn från mig, ja, alla i Din närhet. Den varmaste kramen sänder jag dock till Dig!
Carpe diem
Birgitta

Skrivet av Birgitta "Blondie" Andersson den 07 februari, 2010 kl. 06:00 #

Birgitta: Jag är väldigt tacksam om du blir glad av mig och mina ord. Också över att du berättar att jag inspirerar dig. Det är bland det finaste vi människor kan göra, känner jag. Inspirera varandra på olika sätt. Med dina ord till mig inspirerar du mig att skriva, så är det. Man får ofta tillbaka det man ger ut till sig själv i någon form, känner jag.

Jag får energi av att skriva, helt enkelt. Och ju mer jag skriver ju mera skriver jag ändå. Det är bara så det fungerar för mig. Jag har ett jobb, deltid, där jag också skriver. Fast där är det inte mina egna ord. Jag tycker att det är frihet att få skriva mina egna ord. Frihetskänsla. Och glädje.

Mitt mest ödmjuka tack för de fina orden till mig om mitt skrivande. Det ger mig ännu större lust att fortsätta skriva på mitt eget sätt som just jag gör. Med mina egna ord.

En varm kram tillbaka till dig!

Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 07 februari, 2010 kl. 10:39 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten