

18 mar kl 19:12, 2010

Jag har ju känt det lite väl tungt i ryggsäcken när det gäller jobbet ett tag nu. Det har fyllts på med den ena tidningen efter den andra som jag ska skriva artiklar till. Och idag kände jag att jag får helt enkelt inte ihop det. Det var för mycket.
Hade det här varit för tolv år sedan, då hade jag öst på för fullt. Gett järnet. Satsat allt. Jobbat snabbare och snabbare och snabbare. Ända tills jag blev yr. Och ännu längre. Ända tills jag gick rakt in i den berömda väggen.
Så gör jag inte längre. Istället så åkte jag in till min chef och sa hur jag kände det och bad honom om hjälp med att planera jobbet. Vi kom fram till en bra lösning, som dessutom blev bra för inte bara mig själv, utan också för andra inblandade personer.
Jag är så glad att jag gör just så här idag. Och att jag gör det utan att tveka. Utan att känna mig rädd för att förlora jobb, status eller känna mig rädd att inte vara omtyckt.
Jag tror att vi skulle våga säga nej lite oftare, där ute i arbetslivet. Ifrågasätta när ryggsäcken känns för tung. Kanske hitta en bättre lösning.
Jag tror att alla skulle bli vinnare på det. Vi skulle må bättre. Vi skulle få mer tid för att ta hand om både oss själva och varandra. Det är min starka övertygelse.
Våga säga nej när du känner att din ryggsäck är för tung att bära.
Våga be om hjälp.
Våga vara lite mindre flitig.
Våga ta bättre hand om dig själv.
Viktigt att vara rädd om sig själv, livet ska ju faktiskt vara bra och man måste våga säga nej och vara rädd om sig!! Jag tycker att du visar styrka och det du skriver gör dig till en mycket bra förebild. Livet måste vara utifrån våra egna val och inte efter andras. Hälsningar från en av dina trogna läsare
Skrivet av 83.249.142.119 den 19 mars, 2010 kl. 21:31 #
83.249.... Tack, du trogna läsare, för din varma kommentar till mig. Den gjorde mig glad!
Kram
Anna-Karin
Skrivet av 90.224.12.230 den 20 mars, 2010 kl. 08:31 #