Min älskade katt

16 aug kl 11:20, 2011

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Djur/Natur | 12 Kommentarer | Permalink



Jag har skaffat mig en ny liten tunn kamera som är så lätt att ha med sig i fickan. Förhoppningsvis blir det lite fler privatbilder här i min blogg ibland.

Det här är min katt. Fast egentligen är hon sin egen. Inte min. Men det var jag som för nio år sedan fick en sådan längtan efter att ha en katt att det blev så att hon hamnade i vår famlj. Jag tänkte att hon skulle vara ett sällskap när jag nu var så mycket ofrivilligt ensam här hemma som sjukskriven.

Vi fick hämta henne i Huskvarna hos en barnfamilj. Där fanns två kattungar att välja på. Jag tyckte att den här katten såg mindre och ynkligare ut än den andra, men mina barn ville att vi valde den här katten. Lten och ynklig är min katt knappast idag. Så fel jag hade. Hon väger drygt sex kilo idag. Hon gick upp tre kilo när hon kastrerats och sedan har hon hållit den vikten.

Hon är en innekatt som får allt serverat på fat. Går runt hela dagarna med en krok på svansen. En nöjd och trygg katt som får så många klappar och smekningar och uppmärksamhet att hon säkert känner sig väldigt älskad, tror jag. Tänk om vi människor klappade varandra lika mycket och ofta som vi klappar våra djur? Det skulle vi må bra av, tror jag.

Fast ibland vill hon inte bli störd. Inte ens klappad. Inte fotograferad. Eller så är hon så otroligt fokuserad, bara. Då ser hon ut så här:



Jag älskar den här katten. Det gör vi allesammans i vår familj. Jag kan inte tänka tanken att inte hon skulle gå omkring här hemma. Jag önskar att hon ska leva minst tio år till. Innekatter kan bli riktigt gamla.



Jag önskar jag var min egen katt

Det händer att jag önskar
jag var min egen katt.

Då skulle människorna
som möter mig vid dörren
le mot mig ...

Stryka mig ömt längs med ryggen.

Klia mig lite bakom örat.

Tala lugnt till mig.

Det händer att jag önskar
jag var min egen katt.

(Anna-Karin Mattsson)

(En liten dikt som jag skrev en gång när jag kände mig väldigt ensam som sjukskriven).

« Att skiljas är att... | Hem | Intervjun och ideell... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/min_älskade_katt

Kommentarer:

Med tanke på hur amerikaner ser ut - tror du en del kan vara kastrerade?

Skrivet av liberum-weto den 16 augusti, 2011 kl. 11:35 #

Verkar som att EXPERTEN på att ÖVERLEVA medan alla ANDRA DÖR/DÖDAS runt Kefa Med F JUDEN har blivit NY Etikett som en Gunnar Hökrmarks ICON FRA HULT Liga "Aldrig kallat sig Vänster" FÖRR de Elaka DVÄRGARNA ju

Skrivet av Raoul PETE Joacim Parfalk den 16 augusti, 2011 kl. 11:48 #

Liberum: Ja, det förklarar ju det där med amerikanerna också, så klart. ;)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 16 augusti, 2011 kl. 12:14 #

Raoul Pete: Nu förstår jag inte hur du menar.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 16 augusti, 2011 kl. 12:15 #

Jättefin katt, en sådan skulle jag vilja ha. Vår katt blev 19 år och nu är det tomt här hemma. En katt sprider sådan trevnad omkring sig. Ibland brukar jag fantisera om att jag ska bli en sån här bortskämd och omhuldad innekisse i mitt nästa liv.

Skrivet av cathrin den 16 augusti, 2011 kl. 13:13 #

Din katt är jättefin, runt och go. Hon har säkert det jättebra hos er.
Våra katter är hos stora dottern, men till vintern får de komma hit och jaga möss troligtvis.

Ska blir roligt att se lite mer bilder, jag tycker ju om bilder.
kram

Skrivet av carola den 16 augusti, 2011 kl. 14:22 #

Hej kattvän. Ett nytt märkligt sammanträffande. Det var just en katt likt din,
som ledde mig till rätt person i min hembyggdsforskning igår i Långaryd.
Plus slumpens ingripande ett par gånger.

Inget folk var hemma. De var väl på arbete. Men på en trappa satt en katt!
Dagen blev mycket lyckad. Vänligt, hjälpsamt och pratsamt folk. Experter
på traktens bebyggelse, personer och historia. Tyvärr för mycket regn.

Så katter kan betyda tur, inga man ska spotta efter! Mjau mjau Anna-Karin.

Skrivet av Kalle den 16 augusti, 2011 kl. 19:55 #

Hej Anna-Karin!

Vad fint du har skrivit om din älskling där hemma och vilken fin dikt! Att vara just katt måste vara det mest optimala, det har jag också ofta sagt. Speciellt om man har turen att vara i ett kärleksfullt hem.

Vår lilla älskling här hemma mår inte alls bra just nu. Det har varit mycket runt honom det senaste, och jag har inte orkat skriva om det än. Får se om jag orkar i kväll.

Just nu tar vi en dag i taget, med veterinären på tråden nästan varje dag. (De börjar snart bli irriterad på mig).
Men när man älskar sina djur så mycket, så vill man ju att de ska må bra!

Ha det nu så bra.
Kram

Skrivet av Bella den 17 augusti, 2011 kl. 16:37 #

Cathrin: Jag hoppas att min katt också blir 19 år, minst. :)

Har du haft lust att skaffa en ny katt någon gång?

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 18 augusti, 2011 kl. 18:05 #

Carola: Hon verkar nöjd, min katt. Hon går ju nästan jämt runt med en glad krok på sin svans. Om hon inte sover. ;)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 18 augusti, 2011 kl. 18:06 #

Kalle: Så härligt att du är nöjd med dagen du gjorde utflykten. :)

Nej, inte ska man spotta på katter, inte. Man ska klappa dem och borsta dem och ta väl hand om dem, tycker jag. :)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 18 augusti, 2011 kl. 18:08 #

Bella: Det var trist att höra att din älskade kisse är dålig nu. Hoppas att han kan få någon hjälp. För visst vill man att ens djur ska ha det bra. Det gör ont i hjärtat att se att de lider, ju.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 18 augusti, 2011 kl. 18:09 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten