

04 mar kl 09:39, 2010

Jag har planerat jobb en timme nu. Just att planera hävdar vissa forskare är det som kraschar i hjärnan vid utbrändhet/utmattning. Man klarar helt enkelt inte att planera. Så upplevde jag det också själv som utbränd. Det gick inte att planera minsta lilla grej för mig då.
Så jag får väl känna mig glad idag då. För jag har planerat. Och det gick bra.
Jag konstaterade att jag har sju olika deadline att hålla fram till och med augusti. Sju olika tidningar att hålla reda på. Varje tidning innehåller olika mängd artiklar.
För att klara det så använder jag mig av fokusering och att släppa taget. En sak i taget. Och så planera då, förstås.
Fantastiskt att det fungerar för mig så här långt!
Kroppen har en fantastisk självläkningsförmåga, om den får en chans.
Jag ska planera in semester också.
Det är jätteviktigt att komma ihåg att planera in ledig tid när man sitter och planerar jobb.
Nu ska jag ta mig en paus och dricka kaffe.
Jag har planer för att planera bättre. Jag börjar få för uppsplittrad verksamhet, och då är det risk att man försöker hålla för mycket i huvudet samtidigt - det blir trafikrusning, köbildning och dåligt flyt. Fokuserar man så undviker man köbildning och allt flyter på.
Det gäller att ha flyt i trafiken (hjärnan), aldrig är man så stressad som när man sitter i kön och inte kommer någon vart.
Skrivet av liberum-weto den 04 mars, 2010 kl. 10:28 #
JAg planerar och planerar, men har svårt att göra det jag planerat. Detta får jag inse var gång det blir kväller och jag inte gjort det jag planerat.
Hugaligen
Margaretha
Skrivet av Margaretha den 04 mars, 2010 kl. 10:48 #
Liberum: Det är en bra början, att ha planer för att planera bättre. :)
En så fin bild du ger mig när du skriver om "trafiken", att det gäller att ha flyt för att undvika köbildning.
När det blir så stressande så att man sitter fast i "kön", då tror jag att det bästa man kan göra det är att bara göra det, vad det nu än är som man ska göra. Att ta tag i saker, det är väldigt avstressande, tycker jag. Om det så bara handlar om att ta tag i ett litet, litet halmstrå.
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 04 mars, 2010 kl. 14:40 #
Margaretha: Det där känner jag igen i mig själv också. Så blir det titt som tätt fortfarande. Det gäller väl att ta tag i en endaste liten grej av allt det där som man vill, tänker jag, så har man i alla fall börjat.
Jag brukar börja med det roligaste...:) Om det är möjligt.
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 04 mars, 2010 kl. 14:43 #