

28 feb kl 09:49, 2010

Igår kväll ville tonåringen ha ett par timmar föräldrafritt. Så jag var på bio. Det var ett tag sedan. Igår blev det den svenska filmen "Farsan" av Josef Fares. Det var fullsatt i den stora salongen på Filmstaden. I publiken fanns alla åldrar utom småbarn.
"Farsan" handlar om tre män som jobbar tillsammans i en cykelaffär och om en son till en av männen. Filmen är en film om manlighet och om kulturkrockar. "Hur hård ska man vara", frågar den unge mannen (Torkel Peterson) de äldre männen. "Hård", får han till svar. Var hård och bestämd mot din kvinna så får du det du vill ha.
En av de äldre männen tar sig an uppgiften att göra en "hård" man av Torkel Peterson. Han lär honom hur man slänger sig ut från en bil. Rullar handlöst nedför höga höjder. Hur man åker bil liggande fastbunden på ett biltak. Dråpliga scener, mycket skratt i publiken.
Den nya "hårda" Torkel Petterson gör ingen särskild framgång hos sin kvinna, snarare tvärtom. Hon förstår inte varför han har gjort en tatuering på överarmen. Hon vill ha honom som den mjuke man han är, längst därinne.
Och i filmen visar sig också de "hårda" äldre männen vara människor med mjuka, varma känslor. Den "hårdaste" av dem alla, gråter krampaktigt hopkrupen över sin döda hund. I slutscenen får den andra "hårda" äldre mannen ett barnbarn. Och visst är det den lille pojken som lockar fram den allra mesta värmen och mjukheten i sin farfar, även om den skymtat fram flera gånger tidigare i filmen också.
"Farsan" innehöll mycket tänkvärda situationer, kanske inte minst om man är kvinna och ser filmen. Filmen flöt på och jag tittade inte på klockan en enda gång. Känslorna pendlade mellan skratt som inte gick att stoppa och medlidande med männens tappra försök att vara några andra än de män de egentligen var.
Jan Fares och Torkel Petterson spelade så bra att vissa scener bet sig fast rejält på min näthinna. Inte minst Torkel Pettersons "Macho-sallad", den kommer jag att tänka på nästa gång jag själv gör sallad, känner jag. Och jag kommer att småskratta för mig själv när jag tänker på scenen.
Betyg: Filmen "Farsan" av Josef Fares får av mig 7 maskrosor av 10 möjliga där 10 är bäst.
Den vill jag också se nån kväll :)
Ha en trevlig söndag!
Kram Gunilla
Skrivet av Gunilla den 28 februari, 2010 kl. 09:52 #
Jag gillar Fares filmer - dags för att se film kanske.
Kopps är en av de roligaste svenska filmerna under senare år.
Skrivet av liberum-weto den 28 februari, 2010 kl. 10:24 #
Fares brukar ju göra bra filmer så jag tror jag håller med dig i recensionen fastän jag inte sett filmen än.
Skrivet av Linda den 28 februari, 2010 kl. 11:49 #
Gunilla: Gör det! Jag tror inte att du ångrar att du ser den och jag tror att du får skratt på köpet. :)
Ha en bra dag!
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 28 februari, 2010 kl. 17:26 #
Liberum: Jag gillar också Fares filmer. Fast min favorit hittills är "Jalla, jalla".
Missa inte den här filmen "Farsan" då, Liberum. För den var både rolig, vacker och humoristisk. Fina sommarbilder också nu i vintern.
Ha en bra dag!
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 28 februari, 2010 kl. 17:28 #
Linda: Jag gillar också Fares filmer. Om du ser "Farsan" så läser jag jättegärna din personliga recension av filmen. :)
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 28 februari, 2010 kl. 17:30 #