Snö, snö, snö, snö, snö...

24 nov kl 08:37, 2010

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Djur/Natur | 6 Kommentarer | Permalink



Nu har jag fått snö så det räcker till midsommar. Det känns som en repris av hur förra vintern började. Det har kommit massor av snö de senaste två dygnen söder om Vättern där jag bor. Livet blir tyngre på något sätt, hur än jag letar efter ljuspunkterna.

Det är 19 grader inomhus när jag går upp, jag känner mig stelare. Det är snö som ska skottas. Fast där är jag så lyckligt lottad. Världens goaste kille, son till en av mina vänner, hjälper till med det. Han är guld värd och jag vet inte hur det skulle vara om inte jag hade honom att sms:a när det ramlat ned så mycket snö som det gjort just nu. Men han finns där och ställer alltid upp. Jag minns fortfarande när jag var med på hans ettårskalas. Idag är det han som är längre och större än mig och ger mig hjälp. Livet är en märklig resa på många sätt.

Många lager med kläder får man ta på sig innan man ger sig ut. Det är nordostlig vind idag och ett par minusgrader. Ska jag ta bilen så behöver den borstas och skrapas fri från snö och is först. Allt tar mer tid.

Men jag bor där jag bor. Jag bor i Sverige och dessutom söder om Vättern och då kan det bli så här. Som man bäddar får man ligga, säger man ju. Jag minns de allra första åren som jag bodde här. Jag hade aldrig förut sett så mycket snö i hela mitt liv som jag fick se här. Smålands Norrland, brukade jag kalla platsen jag hamnat på.

Fast det var underbart med all snön när man hade små barn. Vilka snögubbar, snögrottor, snölyktor man byggde! Och så mycket pulkaåkning det var på vintrarna! Jag älskade vintern när ungarna var små!

Det jag älskar med vintern nu för tiden, det är att kunna gå promenader i knarrande snö, gärna en solig vinterdag. Jag älskar rimfrost! Jag älskar att se barn som åker i pulkabackar och höra hur de skrattar! Jag älskar att vandra en mörk vinterkväll och spana efter stjärnor och önska mig att få se ett norrsken! Jag älskar att kunna se alla småfåglar som dyker upp kring fågelbordet! Jag älskar tystnaden som följer med snön på köpet! Snön bäddar in världen i ett tjockt täcke av ljudisolering, det tycker jag riktigt mycket om. Jag älskar vintern och mörkret för att man ser inte damm, smuts och oputsade fönster lika tydligt som den ljusa årstiden. Jag älskar vintern för att man kan tända en brasa i kaminen och se in i elden.

Det finns saker som jag älskar med vintern känner jag, trots allt denna kalla och snöiga vintermorgon. Jag märker att ju fler saker jag räknar upp som jag älskar, desto fler saker kommer jag på. Men nu får jag sätta stopp. Vem vet hur långt det här inlägget blir annars? Ingen som orkar läsa det till slut tänker jag.

Annars så skulle jag ju kunna skriva också att det jag älskar mer med vintern, det är lussekatterna och de vackra solnedgångarna mot den gnistrande snön och adventshelgerna och glöggen och pepparkakorna och lucia och julen och jultomten och julblommorna och nyårsfirandet och isen på sjöarna och...

« Petter "Du gör min... | Hem | Man kan göra som min... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/snö_snö_snö_snö_snö

Kommentarer:

Tänk så häftigt det skull vara med en midsommarstång i snön - tänk positivt! :)

Skrivet av Margaretha den 24 november, 2010 kl. 08:41 #

Jag utökade vinterns djurliv med en
snöisbjörn. En lång bräda till skelett
gjorde den stark så ungarna kunde rida
på den. Det vart livat o glatt.
Tack för din snöhyllning Anna-Karin.
Verkligheten blir förskönad av alla
dessa kristaller. Snön lyser vit
på taken. Då syns det vem som har
dålig isolering! :o)
Då plumsar vi iväg, hejhopp.
Lägg mer skottpengar på snöröjarna!:)

Skrivet av Kalle Snögubbe den 24 november, 2010 kl. 12:07 #

Dina ord värmer. Som du märkt är jag inte inne särskilt ofta på facebook eller på bloggen, men nu råkade det sig så. I grund och botten tycker jag om vintern, men jag har ännu inte kommit över att det var just snön som tog livet av en av mina närmaste medarbetares make. Mao kluven.

Skrivet av kvinnan vid gatan bredvid den 24 november, 2010 kl. 21:54 #

Margaretha: DET skulle jag vilja se, en midsommarstång i snön därute. Minsann, jag tror att jag ser den framför mig nu, i fantasin finns inga begränsningar. :))

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 24 november, 2010 kl. 21:55 #

Kalle: Ha, ha... så mycket härligt du skriver om till mig! :) En snöisbjörn till ungarna, så glada de blev, tänker jag.

Tack för att du får mig att le och småskratta med det du skriver till mig!

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 24 november, 2010 kl. 22:00 #

Kvinnan vid gatan bredvid: Roligt att du dök upp! Jag kan förstå att du känner som du gör, jag vet vad du tänker på nu när du skriver till mig.

Vi ses snart! Det ska bli roligt! :)

Ha en fin kväll och tack för att du läste!

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 24 november, 2010 kl. 22:07 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten