Solen finns!

21 nov kl 13:32, 2009

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Blandat | 4 Kommentarer | Permalink



Solen finns! Också i slutet av november här i Sverige.



Jag trodde nästan att den hade flyttat till ett annat ställe. Solen tänker jag på. Så lite som den synts till de senaste veckorna. Men inte. Den är pålitlig som vanligt. Den är där. Bakom molnen. Trots att det har varit så mörkt och så grått. Idag är det högre i luften och då tränger solen igenom titt som tätt här i Vätterbygden.

Vad skulle jag vara om inte solen fanns? Jag skulle troligen inte finnas. I alla fall inte i den form jag är just nu.

Det är sådana tankar som kan ge mig en så stor känsla av ödmjukhet inför livet och alla dess mirakel. Tänk att det faktiskt finns en sol där, bakom molnen. Också när vi inte ser den. En sol som värmer alla oss levande varelser här långt borta på jorden. Så att vi kan leva med allt vad det innebär. Städa, gå på bio, umgås, älska, ta hand om trädgården, göra små utflykter, äta mat, andas, föda och fostra barn, hjärtan som slår. Visst är det mirakel? Allting hänger samman. Solen och vi och universum. Livet.

Idag är jag tacksam för att solen finns. Och extra tacksam för att jag har fått se den också idag. Tack solen! Det får kanske bli Solhälsningen idag om jag gör yoga. Den är skön för att mjuka upp hela ryggen. Och det behövs efter dammsugningen igår.

 

Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/solen_finns
Kommentarer:

Tänka att solen betyder så mycket för oss - vi blir glada.

Skrivet av liberum-weto den 21 november, 2009 kl. 14:09 #

Liberum-Weto: Visst blir vi gladare så fort solen tittar fram. Det är det där magiska ljuset som ska in i våra ögon och sätta fart på alla de där hormonerna som gör oss pigga och glada.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 21 november, 2009 kl. 17:56 #

Hej!
Solen lyser över oss alla vad vi än tänker eller gör. Det tycker jag ibland är svårt förstå, men ändå är det så.
Jag vet inte vad som är bäst.
ruben

Skrivet av ruben den 21 november, 2009 kl. 21:10 #

Ruben: Det du skriver fick mig att tänka på den psalmen som jag fick sjunga varje morgon i småskolan, "Din klara sol går åter opp...". En av verserna börjar väl med "Din sol går opp för ond och god..." om jag minns rätt.

Det är vad jag vill kalla rättvisa på riktigt. Att solen finns där för oss alla, vilka vi än är på den här planeten. Jag tycker att det är fint att det är så.

Varje morgon är en ny chans till förändring. Varje gryning kan vi välja att bryta med det onda och välja det goda för oss själva, om vi vill och är tillräckligt modiga. Vilken gåva och vilken utmaning för oss människor, tänker jag!

Tack för att du ledde mig vidare i mina tankar.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 22 november, 2009 kl. 08:11 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten