

18 mar kl 11:02, 2010

Ja, jag säger det igen. Stackars ni läsare av min blogg. För jag är ju en maskros. Och det vet ni väl, hur de sprider sig. Ja, just det. Som ogräs. Dyker upp där man minst anar det.
Just nu så är jag igång igen och bloggar på Passagen till och från. Lite då och då. Och lite då och då så bloggar jag i min blogg på Blogspot, Maskroskvinnans Tankefrön.
Sån är jag. Det är bara att acceptera. Jag gillar att vara sån som jag är. Jag gillar att hoppa mellan olika ställen känner jag. Så jag fortsätter med det, tänker jag. Jag sprider mig lite varstans. Som värsta ogräset.
Den som vill får leta efter mig, alltid har jag fått mina ord på pränt någonstans under dagen. Antingen här. Eller på Blogspot. Eller på båda ställena på samma dag.
Det är inte synd om oss! Vi är bara glada när du dyker upp igen :D
Skrivet av painkiller_suzy den 18 mars, 2010 kl. 14:01 #
Jag trodde det bara fanns jag som var "hoppig". =) Nu vet jag ... det finns åtminstone en till.
Ha det gott i vårvädret.
// Ami
Skrivet av Ami den 18 mars, 2010 kl. 14:32 #
Painkiller suzy: Det var då för skönt att höra.
Tack för att du berättade att du blev glad att jag dök upp.
Jag menar, som maskros, så vet jag ju aldrig riktigt säkert om jag är älskad eller om jag är hatad. Folket har delat sig i två läger. Antingen är man för maskrosor eller så är man mot maskrosor. :)) Och du är alltså för. Det känns tryggt att veta, tack.
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 18 mars, 2010 kl. 16:56 #
Ami: Och jag som trodde att JAG var ensam... :))
Om att vara hoppig. Tack för att du berättade att du också är hoppig. Jag känner mig genast mindre ensam nu. :)
Visst är det ett härligt vårväder idag! Det har strilrunnit vatten från taket hela dagen hos mig. Och alldeles nyss så har det ÄNTLIGEN börjat ramla ned på marken. ÄNTLIGEN! Det var verkligen på tiden. Vilken vinter vi har haft i år.
Kram
Anna-Karin
Skrivet av Maskroskvinnan den 18 mars, 2010 kl. 16:59 #