Tack till alla som läst "Till Pappa"

06 okt kl 07:05, 2009

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Blandat | 14 Kommentarer | Permalink

När jag lever formas jag av det som händer mig. Jag tror att det är så det är att vara människa. Igår delade jag med mig av en liten men viktig del i mitt liv, berättelsen om min pappa. En del som format mig väldigt mycket. Jag vill tacka alla som läste och de som kommenterade. Jag känner, att alla här i bloggarna delar med sig så generöst av sina liv, av det som formar er, att det känns tryggt att kunna skriva också om det svåra, när jag är bland er. Därför vill jag också tacka för allt ni delar med er av till mig. Genom era berättelser. När ni berättar vad som formar er.

Jag står pall idag trots att det känns att berätta om det svåra. Det är härligt. Jag har fallit, så många gånger. Men för varje gång har det gått lättare att resa sig igen.

Jag tror att det var Nelson Mandela som en gång fick frågan hur man skulle kunna gå vidare när man upplevt något riktigt svårt. Jag minns att svaret var "Det handlar bara om att leva vidare. Och att ha något att leva för".

Så är det. Därför lever jag vidare. Jag fortsätter att skriva om diskmaskiner, katter, rörmokare, jag lägger in musik och dikter och jag skriver om det jag känner för. Därför att mitt liv är inte färdigt än. Jag lever än. Jag formas. Det är jag mycket stolt och tacksam för.

Jag har mycket, mycket mer att berätta kring berättelsen om min pappa. Där finns berättelsen om att bli vräkt som barn över en natt. Där finns berättelsen om att bli akut fosterhemsplacerad. Där finns berättelseon om att leva i fosterhem. Och mera.

Där finns också berättelsen om att komma ut ur mörkret. Att vända mörkret till ljus. Det är, trots allt, just för mig, den viktigaste berättelsen av alla. Det är den jag vill fokusera på i min blogg. Nu vet ni, ni som läst. Det kan komma att dyka upp saker om mörkret. Men det är fortfarande det ljusa i livet som ska härska i min blogg.

Ljuset besegrar mörkret. Och faktiskt, när jag tittar ut genom fönstret just nu så ser jag. Gryningen är redan på väg. Allt är som det ska vara. 

« Till pappa | Hem | Per Gessle "Varmt... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/tack_till_alla_som_läst

Kommentarer:

Vet inte vad jag ska skriva....inga ord ger rättvisa till vad jag känner.

Men ett kanske kan hjälpa lite

KRAM KRAM

Karina

Skrivet av Himmel o Jord den 06 oktober, 2009 kl. 08:34 #

Himmel o Jord: Det hjälper, Karina, det ska du veta. Det hjälper bara att jag vet att du vet. Så är det. Tack så oerhört mycket för att du tog dig tid att dela berättelsen med mig.

Kramar
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 08:37 #

Det var en sorglig historia, men vacker och kärleksfullt skriven!

Skrivet av Gunilla den 06 oktober, 2009 kl. 09:15 #

Bra, det känns skönt att läsa.
Allt gott!
Kram
Milda

Skrivet av Jag vill sjunga dig milda sånger den 06 oktober, 2009 kl. 09:23 #

Även en glad vacker kvinna visar sig bära på sorgliga upplevelser i sitt liv. Ytterligeare en som berättar här på passagen.Du gjorde det på ett sådant äkta och kärleksfullt sätt.Tack för att vi fick dela.
Vill sända dig en stor varm kram
av hjärtat
Margaretha

Skrivet av margaretha den 06 oktober, 2009 kl. 09:45 #

Jag puffade för DIN berättelse och den finns på första sidan på Passagen idag! Var glad för det Anna-Karin! Nu vet flera om hur du har haft det och din barndom är inte längre dold eller förd bakom ljuset!

KRAM

Skrivet av Maria den 06 oktober, 2009 kl. 09:58 #

Kramar om dig ännu en gång...


Digitala Rosa Bandet 2009 - ROSA 09: Gunilla Karlsson

   BRO Bröstcancerfonden - Digitala Rosa Bandet 2009

Skrivet av Gunilla den 06 oktober, 2009 kl. 12:28 #

Jag vet att du MÅNGA gånger bett mig kontakta Marcus Birro för att få hans uppmärksamhet och då jag nu lär mig att säga NEJ så är det bättre att du gör det själv! Skönt att du var så glad igår när vi skickade kramar. Jag skrev inlägg och bad andra skicka en kram. Trodde ju att du var ledsen!:(

Du kanske kan tipsa Birro om du tycker att det är läsvärt...;))

KRÅM
Anna-Karin

Så mitt svar blir, nej Anna-Karin tipsa honom själv;))

Skrivet av Maria den 06 oktober, 2009 kl. 19:03 #

Gunilla: Tack för dina ord. De värmer mig.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:09 #

Milda: Hoppas att du har det bra ikväll!

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:10 #

Margaretha: Vad ska jag säga? Tack för komplimangen. Och tack för de vackra orden om det jag skrivit. Det kommer från hjärtat, det gör det.

Tack för att du tog dig tid att läsa och kommentera. Det sätter jag stort värde på. Mer än du kan ana.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:12 #

Maria: Tack, det var fint gjort av dig. Och jag som hade tänkt radera alltihop.;)))))

KRÅM
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:13 #

Gunilla: Det får du gärna göra. Tack!

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:14 #

Maria: Det är SÅ BRA att du säger nej. Jättebra. Det är bra att du är rädd om dig.

Så klart att det är min sak. Jag får väl se hur jag gör. Jag får så mycket fin respons så jag är överväldigad just nu. Det är du som ska ha ett stort tack för att du så att säga "puttade mig över kanten". Det känns bara bra så här efteråt.
Tack, Maria.

KRÅM
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 oktober, 2009 kl. 22:16 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten