Vatten

04 apr kl 07:23, 2011

Skrivet av maskroskvinnan under kategorin Djur/Natur | 8 Kommentarer | Permalink



Mängden vatten på jorden har alltid varit densamma. Läste jag igår i en bok. Det vatten jag duschade i den här morgonen har funnits i miljarder år på jorden. Dropparna som tvättade mitt hår rent har lindrat en törstande. Allt vatten hör samman. Vatten är liv.

Jag stod i det ljumma vårregnet igår och såg länge på den allra första pyttelilla blommande snödroppen som dykt upp i gräsmattan. Jag tänkte på miraklet att den kommit upp där igen, trots alla tunga maskiner som pressat sig över den det senaste året i min trädgård. Den hade inte gett upp. Vatten är liv. Vatten är kraft.

I fredags när jag var vid järnvägsstationen, fick jag se att isen på Vättern sjunkit. Från en dag till en annan hade isen blivit  öppet vatten, vågor, en levande yta i ständig rörelse. Jag ville inte släppa det vackra blå vattnet med blicken... Som jag längtat att få se det igen! Vatten är liv...

Vatten är liv, krafter som ibland kan döda liv, vatten är krusningar, vågor, glittrande, speglande vågor, vatten är liv, vatten är rörelse, vatten är... jag, delvis, jag är vatten, vattnet är jag, vatten är liv...

Låt mig vara en vårbäck i skogen, låt mig flöda, porla, stilla flyta över gamla stenar, mossiga grenar på vägen, stilla rinna fram ur min källa, byta riktning, täcka nya marker med rörelse, ge liv... för jag är vatten, vatten är jag... vatten är liv...
 
 

« Mardrömmar och ishoc... | Hem | Påskuppropet - Utför... »
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/maskroskvinnan/entry/vatten

Kommentarer:

Tack.. Så vackert du skriver..
och så sant..
vatten vår existens ..

kram från Dalarna

Skrivet av Mariannie den 04 april, 2011 kl. 10:37 #

Va fint!
Du skriver så målande.
Jag älskar vatten! Havet, bäckarna,sjöarna, regnet, det frusna vattnet,utan vatten i min närhet kan jag inte leva.
Kram!

Skrivet av Eva den 04 april, 2011 kl. 13:06 #

Det här skulle Anna-Karin fått se, tänkte jag, när jag i lördags stod på den
lilla bron i parken, i lite disigt motljus med snödroppar runt omkring mig, och:

Vårligt porlande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En skimrande bäck
och änders simmande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tidig vår i skogsbryn
i silverbäcken, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Så ska det låta.

Vilka är dina aldrig sinande källor? Kärlek, Vatten, Barnen. Och Katten?

Skrivet av Kalle den 04 april, 2011 kl. 18:55 #

Ja,är det inte fantastiskt detta med vattnet.Att vi alltid har haft samma vatten.Jag har också läst om det och blev väldigt förvånad första gången jag fick veta det.Visst är det konstigt?
Sköt om dig Anna-Karin!
Kram Wiola.

Skrivet av WIOLA. den 04 april, 2011 kl. 20:36 #

Marianne: Tack för att du läste och tack för orden till mig! :)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 april, 2011 kl. 11:21 #

Eva: Tack, Eva! :) Jag kan inte heller leva om jag inte får leva nära vatten. Tur att jag har Vättern, fast havet är allra, allra bäst, tycker jag.

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 april, 2011 kl. 11:22 #

Kalle: Du skriver så fint så jag undrar om inte vissa människor läser min blogg för att läsa dina kommentarer, Kalle. :) Tack för de vackra orden, Kalle!

Ja, vilka är mina aldrig sinande källor? Bra fråga, Kalle. Barnen, naturen, djuren, hoppet, människorna, orden, hjärtat, glädjen och själen. Kanske. :)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 april, 2011 kl. 11:26 #

Wiola: Jag blev också förvånad när jag läste om vattnet, att det alltid funnits samma mängd vatten på jorden. Så fick jag inspiration att skriva om vattnet.. tack för att du läste! :)

Kram
Anna-Karin

Skrivet av Maskroskvinnan den 06 april, 2011 kl. 11:27 #

Skriv en kommentar:
  • HTML Syntax: INTE tillåten