Vin varje dag kan skydda dig mot kärlsjukdom. En ny studie visar att långvarigt drickande minskar farligt kolesterol nästan lika effektivt som mediciner.

– Det finns starkare stöd för att vin är nyttigt, än det finns för att börja motionera på doktorns inrådan, säger professorn Fredrik Nyström.

Detta uttalande gör professor Fredrik Nyström från Linköpings universitet. 

Läs mer på Aftonbladet. 

"Formation of AGEs is a normal physiological process, which is accelerated under the hyperglycaemic condition in diabetes. Under normal conditions, AGEs build up slowly and accumulate as one ages. Numerous studies have indicated that AGEs contribute to the pathological events leading to diabetic complications, such as age-related diseases, including nephropathy, retinopathy, vasculopathy and neuropathy."

Idag blev jag glatt överraskad. En av frågorna i dagens repris av svt2:s "Vem vet mest" gällde vad LCHF står för.

Svaret blev tyvärr fel: "Det betyder inte lågkalori, det står för looow caaarb" 

En del av kunskapsskatten för välorienterade. Dom övriga får väl lära sig allt eftersom. 

The American Journal of Clinical Nutrition har publicerat en uppföljare till Siri-Tarino och Krauss' metastudie som fick Livsmedelsverket att göra en "på stället snurr".  Artikeln är Saturated fat, carbohydrate, and cardiovascular disease

När jag läser studien ser jag att den mottogs för publikation redan den 15/4 2008. Först nära 20 månader senare, 3/12 2009 accepterades den av ACJN för publicering.  Nya idéströmningar måste få ett visst fäste i forskarvärlden innan de tillåts spridning i allmänt högt ansedda publikationer.  Den senaste artikeln finns bara att läsa som abstract, men jag har av en vän fått tillgång till den fullständiga.  

"However, the evidence that supports a reduction in saturated fat intake must be evaluated in the context of replacement by other macronutrients."  

Självklart är det så! När man minskar på en makronutrient måste den ersättas med annat i större eller mindre omfattning. Då är frågan vad en ev. observerad effekt kommer sig av, minskningen av det ena eller ökningen av annat?  

"An independent association of saturated fat intake with CVD risk has not been consistently shown in prospective epidemiologic studies, although some have provided evidence of an increased risk in young individuals and in women."  

Studier har inte visat några genomgående associationer mellan hjärt- och kärlhändelser och mättade fetter.  

"However, replacement with a higher carbohydrate intake, particularly refined carbohydrate, can exacerbate the atherogenic dyslipidemia associated with insulin resistance and obesity that includes increased triglycerides, small LDL particles, and reduced HDL cholesterol."  

Däremot ökar TG och LDLsd (den erkänt skadliga LDL-fraktionen) medan det fördelaktiga HDL minskar vid ökande kolhydratkonsumtion.   Detta är helt logiskt och kan förklaras utan att använda undantagsregler.  

"Furthermore, particularly given the differential effects of dietary saturated fats and carbohydrates on concentrations of larger and smaller LDL particles, respectively, dietary efforts to improve the increasing burden of CVD risk associated with atherogenic dyslipidemia should primarily emphasize the limitation of refined carbohydrate intakes and a reduction in excess adiposity."  

I korthet: Begränsa raffinerade kolhydrater och reducera vikten om du vill minska risken för hjärt- och kärlhändelser.

Men försök få tag i den fullständiga artikeln, där finns långt mer omfattande resonemang. 

Jag läser artikeln "Fett coolt eller…" i Matnyttig.se — en webbtidning om mat och hälsa som ges ut av Astma- och Allergiförbundet.  

Artikeln är osignerad signerad, vilket kan vara nog så bra förödande för skribentens framtida karriär, då den är bräddfylld av tveksamma påståenden och uppenbara felaktigheter.  

"Mättat fett kännetecknas av att det är hårt i rumstemperatur."  

Mättade fettsyror består av raka kolkedjor med upp till 24 kolatomer. I naturen förekommer knappt alls några "rena" fetter utan de är alla sammansatta. Ett fett byggs av tre godtyckliga fettsyror som binds till en glycerolmolekyl.

Låt mig ta den mättade fettsyran laurinsyra som exempel. Den är mättad, 12 kol lång och utgör cirka 6% av innehållet i modersmjölken.   Den dominerande fettsyran i palmolja är palmitinsyra, en rak fettsyra med 16 kolatomer. Det är den fettsyra som kroppen producerar vid lipogenesen, när utrymmeskrävande överskottsglukos byggs om till fettsyror.  

Båda är exempel på mättade fettsyror och ingår i fetter som ingalunda är "hårda" i rumstemperatur.  

"Mättat fett orsakar åderförfettning, det som man tidigare felaktigt kallade för åderförkalkning."  

Här vill jag hänvisa till Livsmedelsverkets hemsida. De är inte kända för en "mjuk attityd" mot mättat fett men under trycket av nyare forskning skriver man:  

"Det verkar inte finnas ett direkt samband mellan intaget av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. Det visar en sammanställning där resultat från 21 studier med sammanlagt nära 350 000 personer vägts samman…"  

Den sammanställning man refererar till är Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. First published ahead of print January 13, 2010  

Så fortsätter vi med artikeln på Matnyttig.se:

"Lever gör om fettet vi äter till blodfett och den typen av blodfetter som bildas när man äter mättat fett kallas för det onda kolesterolet eller LDL, low density lipoprotein."  

Hela meningen är så fylld av felaktigheter att jag inte orkar ta tag i den. Konsultera en lärobok i fysiologi.  

"Enkelomättat fett har en positiv hälsoeffekter eftersom den sänker halten av det onda LDL kolesterolet i blodet och därmed minskar risken hjärt- och kärlsjukdomar."  

LDL är lipoproteiner som finns i minst ett par varianter, "goda fluffiga" och "onda små och täta". De senare bildas när VLDL (mäts som TG, triglycerider) gradvis töms på sitt lipidinnehåll och skrumpnar ihop.

TG är genomgående högre hos kolhydratkonsumenter och lågt hos de som äter fettdominerat. Kroppen kan nämligen inte lagra särskilt mycket energi i form av kolhydrater utan måste omvandla överskottet till triglycerider (fett) som lastas i VLDL för vidare transport i blodet till fettvävnader.  

"Fleromättat fett delas i två olika grupper: omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror."  

Fleromättade fettsyror är de allra mest variabla. Endast en mindre del av dem är n3 eller n6. Det finns två essentiella, livsnödvändiga, fettsyror. Den ena heter alfa-linolensyra (omega 3 med 18 kol), den andra linolsyra (omega 6 med 18 kol). Dessa är utgångspunkt för kroppen att förlänga till de fettsyror den egentligen behöver. Förlängningen av båda fettsyrorna processas av samma enzymer, men det finns inget selektivt urvalssystem utan här gäller "först till kvarn…".

Omega 3-fettsyror är inflammationshämmande medan omega 6 ger upphov till arakidonsyra vilken i sin tur bygger prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener vilka är inflammationsdrivande.  Med ogenomtänkt kost är omega 6-fetter överrepresenterade med 10 - 40 gånger vilket förmodligen är ett skäl till varför många lever med kroniska låggradiga inflammationer.

Antiinflammatoriska NSAID-preparat fungerar genom att hindra att arakidonsyra (n6) omvandlas till de tre inflammationsskapande produkterna ovan. Ett annat alternativn är att medvetet undvika omega 6-fettsyror. Undvik därför vegetabiliska fettkällor och satsa på fisk istället.  

"Transfetterna är farligare än vanligt mättat fett…"  

Transfetter är enkel- eller fleromättade, absolut inte mättade! Det som kännetecknar dem är att de innehåller dubbelbindningar som är vridna till en nästan rak "trans-form" till skillnad från den vanligen förekommande "cis-formen" som ger böjda kolkedjor.  

Artikeln är allvarligt missledande både i detaljer och helhet och bör därför avlägsnas eller skrivas om från grunden.

Snygg, eller hur?Den kopplar upp sig mot ditt trådlösa nätverk och där kan data processas och lagras på diverse sätt. Sedan kan dina viktkurvor förfölja dig överallt där du inte kan undvika Internet. 

Jo, jag vet att vågen inte anses vara det optimala sättet att bedöma viktnedgång, men på ett sätt är den fenomenal:

Den avslöjar ögonblickligen de LCHF-are som kolhydratfuskar!  Det behövs bara lite extra kolhydrater i maten för att den uppmätta vikten skall gå upp kraftigt.

Om kolhydraterna inte används direkt så kommer en del att lagras som glykogen i lever och muskler. Och med varje gram glykogen följer nära 3 gram vatten. 

Om din vikt svajar betänkligt från dag till dag så vet du nu svaret, du kolhydratfuskar!  

Vi pissar ut överskottet utan minsta besvär.

Njurarna producerar ungefär 170 liter primärurin per dygn (primärurin = mängden urin som passerar tubuli) som innehåller ungefär 1,5 kg salt. Det mesta av primärurinen jämte dess innehåll av salt återreabsorberas i tubuli. Resten, 1-3 liter urin jämte en varierande mängd salt, hamnar i toalettstolen eller i rabatten.

Äter vi "för mycket" salt blir vi törstiga, dricker mer och pissar mer och det salt vi inte behöver försvinner på detta vis.

Matens salt är blott ett problem för människor med gravt nedsatt njurfunktion eller med svår hjärtsvikt.

Detta läste jag på ett forum: 

Hmm, jag skulle inte vara så extrem åt någondera hållet. Snarare är det viktigt att äta mångsidigt.

Att äta mångsidigt är en omhuldad åsikt, inte tu tal om det. Men antag att vi ser det ur en helt annan synvinkel. (Resonemanget bygger på att människan är ett djur bland tusentals andra, de som godtar den åsikten kan fortsätta.)  

Blunda och fundera en stund. Hur många djurslag äter "mångsidigt" räknat på en tidsmässigt begränsad tid, typ dagligen eller liknande? Med "mångsidigt" i detta fall menar jag liknande det som t.ex. dietister och liknande yrkesgrupper avser.  

Skulle tro att det blir svårt att räkna upp särskilt många, i vart fall i våra trakter. Älg äter rätt ensidigt, liksom ren, varg, björn, räv, bisamråtta, bäver, ja, listan blir rätt lång. Förmodligen så lång att motsatsen utgör en försvinnande liten andel.  

"Vi" förväntas äta både ditten och datten, tomater från Spanien, apelsiner från Israel, Kiwi från Australien, Mango från här och morötter från där.

Sett ur den synvinkeln är en "mänskligt mångsidig kost" utomordentligt extrem. 

"Den svenska maten är för salt. Nu kommer kritik mot att myndigheterna inte gjort tillräckligt för att minska saltintaget.

Det är EU som i en rapport kritiserar Sverige för att inte vidta tillräckliga åtgärder för att minska förekomst i salt i livsmedel, skriver Svenska Dagbladet."

Källa: ATL 

Saltet byggs av ämnen i gruppen elektrolyter, fria laddade joner som kroppen använder på olika sätt, t.ex. för att transportera vatten. Salt är nämligen mycket starkt hygroskopiskt, vattensugande, och det är den egenskapen som gör jobbet.

Vatten är vårt överlägset viktigaste näringsämne. Vi kan överleva helt utan mat i bortåt  två månader men utan vatten ligger gränsen betydligt närmare, kanske någon vecka. I stark värme nedåt något dygn. Detta unika beroende av vatten beror på att det dels är en processkemikalie, transportmekanism och kylmedel. Metabolismen är tungt beroende av H₂O då uppbyggnad och nedbrytning av näringsämnen innebär att enzymer plockar bort eller lägger till en eller flera vattenmolekyler. Om vatten då saknas i eller nära en cell så kan den inte delta i ämnesomsättningen och vi börjar snabbt tyna bort och dö. 

Vi kan komma ihåg att det inte finns så många direkta kanaler att transportera vatten ut i minsta skrymsle. Visserligen är blodkärlens sammanlagda längd inte mindre än 100 000 kilometer, men majoriteten av kroppens celler har ändå en bit till närmsta "vattenåder".

Nu till elektrolyterna, fria laddade joner från t.ex. salt. När kroppen skall transportera vatten från en blodåder till en cell en bit bort så "knuffas" en jon i rätt riktning och den "drar med sig" vatten. Tänk på det nästa gång du svettats ett tag och slicka på huden så känner du den lätt salta smaken. Det är även detta salt som svider i ögonen när svetten rinner dit.

All denna saltbaserade transport skulle innebära ett gigantiskt saltberoende om vi inte hade njurarna som kan återvinna det mesta, säkert mer än ett kilo per dygn. Att då ett eller ett par extra gram salt per dygn i maten skulle vara avgörande negativ för folkhälsan känns lite oförståeligt. 

Om vi ändå är oroliga för en överkonsumtion av salt så kan det vara värt att fundera vad som kan driva upp den i vårt samhälle: Bristande matkvalité!

Ju bättre råvaror vi använder desto mindre salt behöver vi som krydda, eller, vänd på saken: Ju sämre råvaror dess mer kryddor.

Så matindustrin kan nog betraktas som huvudmisstänkt. Så här försvarar dom sig i ATL-artikeln:

"Hittills har livsmedelsindustrin, enligt Livsmedelsverket, menat att det är svårt att sänka saltmängden i maten eftersom konsumenterna förväntar sig en viss smak."

Tidskriften Perspektiv är sockerbranschens lobbyskrift. Den publicerar "vetenskap" som (skenbart?) tycks stödja att socker inte är särskilt onyttigt, kanske till och med nyttigt. Jo, i vissa fall måste dom ju ge sig, men i grunden är sockret alltid oskyldigt. Typ. Karies skall inte skyllas på sockret utan beror på bristande tandborstning. 

Nu har jag fått deras senaste webbprodukt:

Snedvridning av forskningsresultat: ”White hat bias”

Offentliggjorda forskningsresultat från erkända institutioner och tidskrifter har ofta mycket hög trovärdighet och ligger till grund för nya insatser inom till exempel klinisk praxis, hälsopolitik och framtida forskning. Men fenomenet ”white hat bias”, dvs. att resultat övertolkas i förhållande till det statistiska underlaget i forskningsstudier, är värt att ta på allvar. Detta hävdas i en debattartikel i Int J Obes 2009.   

Läs mer på Perspektiv, men ha i minnet att det finns andra synvinklar också:

Relationship between Funding Source and Conclusion among Nutrition-Related Scientific Articles av Lesser, Ebbeling, Goozner, Wypij och Ludwig

"The purpose of this study is to characterize financial sponsorship of scientific articles addressing the health effects of three commonly consumed beverages, and to determine how sponsorship affects published conclusions."

"Conclusions

Industry funding of nutrition-related scientific articles may bias conclusions in favor of sponsors’ products, with potentially significant implications for public health." 

Diskussion

"The main finding of this study is that scientific articles about commonly consumed beverages funded entirely by industry were approximately four to eight times more likely to be favorable to the financial interests of the sponsors than articles without industry-related funding. Of particular interest, none of the interventional studies with all industry support had an unfavorable conclusion. " (Min fetstil)

En av studiens summeringar är nästan smärtsamt sannolik:

"Moreover, long-standing scientific viewpoints, career considerations, and even political opinions might color study design or interpretation." 

De som pratat in sig i ett hörn blir fast där och man biter inte den som föder en. 

Hur stor areal ska användas till sockerbetor i år? Frågan avgörs just nu i Bryssel där EU-kommissionen utreder om Europas sockeröverskott får säljas på världsmarknaden.

På världsmarknaden råder sockerbrist vilket har fått priset att stiga med 150 procent på ett år. 

Källa: ATL 

Då kanske lösningen är 2% blåbär i maten:

En färsk amerikansk undersökning, som utfördes på råttor, visar att blåbär har en sådan effekt.

Källa: Aftonbladet 

 USA:s fetaste stad vill inte lyssna. Då faller nakna kocken i tårar.

– De förstår inte varför jag är här, säger Jamie Oliver.  

Den amerikanska TV-kanalen ABC spelar in en programserie i Huntington i West Virginia. Där är fler än hälften av invånarna sjukligt överviktiga. Den engelske kocken Jamie Oliver försöker påverka dem att komma till insikt.

– Vi har ingen lust att äta salladsblad hela dagarna. Jag tror inte Jamie kan ändra vår stad. Han kan försöka så mycket han vill, ska en radiopratare ha brustit ut i sändning.

Den påtagligt fientliga inställningen gjorde att Jamie Oliver övervägde att ställa in allting. 

Jag har inte varit i West Virginia, men kan försäkra att det finns många stater med uttalade överviktsproblem. Till de som har en lite mer europeisk nivå på övervikt och fetma hör New England-staterna uppe i nordost. 

Källa: Aftonbladet

Apropå att bantningsmedlet Reductil dras in i Europa.

Dagens Nyheter  förser oss med följande omsättningstabell 

FÖRSÄLJNING AV REDUCTIL

Försäljning av bantningsmedlet Reductil 2009, i miljoner kronor.

Hela riket 59,2 

Stockholm 18,3 

Uppsala 2,1 

Södermanland 1,6 

Östergötland 1,1 

Jönköping 1,2 

Kronoberg 1,0 

Kalmar 0,7 

Gotland 0,2 

Blekinge 0,5 

Skåne 10,0 

Halland 1,6 

Västra Götaland 9,0 

Värmland 1,3 

Örebro 1,6 

Västmanland 1,7 

Dalarna 1,4 

Gävleborg 1,4 

Västernorrland 0,8 

Jämtland 0,2 

Västerbotten 0,7 

Norrbotten 0,8

Källa: Apotekens service AB (TT)

Cirka 31% av omsättningen sker tydligen i Stockholm. Kan det ha samband med att en av preparatets främsta förespråkare verkar där? 

Stephan Rössner: 

– För mig som sköter väldigt sjuka patienter är det svårt att inte ha några bra läkemedel. Det här är vad som händer när många får betala priset för att det är några som inte har mått bra av preparatet, säger han. 

Nyhetsbrev om Mat & Näring nr 58

Nutritionsavdelningens nyhetsbrev - ett smart sätt att få information om det senaste inom kost-hälsa på Livsmedelsverket.

...

Fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom

Det verkar inte finnas ett direkt samband mellan intaget av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. Det visar en sammanställning där resultat från 21 studier med sammanlagt nära 350 000 personer vägts samman. Författarna menar att mängden fleromättat fett och förhållandet mellan mättat och fleromättat fett i kosten verkar vara det som har betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdom.  Det är alltså viktigt att få en bra balans mellan mättat och fleromättat fett i maten.

Information

Läkemedelsverket tar bantningsmedlet Reductil från marknaden.  Orsaken är att medlet ökade risken för hjärtinfarkt och stroke.  Alla som använder bantningsmedlet rekommenderas kontakta sin läkare - eller avbryta behandlingen direkt.

Expressen

Dr. Fotis Spyropulos vid University of Birmingham anser att fetma är en av de största drivkrafterna för matforskningen.

Forskare  har utvecklat en gel som får en solid struktur när den hamnar i magsäcken. Avsikten är att minska den tillgängliga volymen i magsäcken så att man inte kan äta lita mycket som tidigare.

Bland projektets ekonomiska tillskyndare finns Unilever, Coca-Cola, Cadbury, United Biscuits och Marks & Spencer. 

"To me that means that one or more of these companies see potential for future commercial application," says Spyropoulos. "Two or three years from now, we'll be looking to establish collaborations to market what might be a solution that could be mixed with milk and poured over breakfast cereal to keep you feeling full until lunchtime. Alternatively, it could be taken as one of those dairy-type drinks swigged down between meals when the urge to snack comes on." 

Sedan ett nästan övertydligt avslöjande:

"Chocolate, strawberry or mango and passion fruit – the taste of the appetite-suppressing liquid has yet to be decided. "Flavouring is usually the last stage of any new food development," Spyropoulos confirms. "But it has to be something that consumers would enjoy. Otherwise they won't buy it." You don't need a PhD in psychology to work that one out."

Läs mer.

Fick den nyss. Återkommer när jag läst den.

Air France och KLM tvingar från 1 april människor som inte får plats i ett flygplanssäte att betala för två, enligt det gemensamägda bolaget.

...

De överviktiga passagerarna måste betala fullpris för en biljett, och omkring 75 procent av sätet intill.

...

Om flygningen å andra sidan är fullbokad, och inget extra säte finns att tillgå, kan den överviktiga passageraren tvingas ta ett annat flyg. Liknande åtgärder har tidigare införts av amerikanska flygbolag.

Källa: TT

Idag gästade hjärnprofessorn Martin Ingvar TV-soffan i anledning av sin bok "Hjärnkoll på vikten"

Om det han sa i TV-inslaget är representativt för boken så är vi överens. 

Se inslaget här. Det börjar 4.45 minuter in och pågår i drygt 21 minuter.