Som fåkunnig amatör är man alltid i händerna på "experter", de som antas besitta överblick och det som med dagens språkbruk kallas "helhetssyn". Då gäller det att försöka sätta in saker i ett fattbart sammanhang. För några dagar sedan skrev jag om den eventuella risken för cancer som antas bero på att man äter "rött kött". I korthet ökar den med 1/4500, en skillnad som är så liten att den mycket väl kan bero på slump, osäkra mätmetoder, något helt annat som man inte ens har mätt eller inte har full kontroll över, s.k. confounders.

I norska Aftenposten.no finner jag följande citat om magkirurgi i syfte att motverka fetma. 

1 av 200 dør

Ifølge artikkelen "Oppfølging etter fedmekirurgi" publisert i Tidsskrift for Den norske legeforening i oktober 2011, får rundt fem prosent av dem som utfører en såkalt gastric bypass alvorlige komplikasjoner. 0,5 prosent dør av operasjonen.

Källa: Aftenposten.no 

En risk på 1/200 att dö som direkt följd av operationen att jämföra med en förhöjd risk om 1/4500 att råka ut för tjock- och ändtarmscancer, en skillnad på över 22 gånger. Tio gånger så många råkar ut för allvarliga komplikationer. Enligt artikeln antas operationsbehovet i Norge vara 7500/år.   

Trots detta betraktas fetmaoperationer som god behandlingssed och "rött kött" som en påtaglig hälsofara. Är en dödlighet om 0,5% acceptabelt och i samklang med vetenskap och beprövad erfarenhet?

Var finns helhetssynen i detta perspektiv? 

Livsmedelsverket (SLV) befinner sig i uppförsbacke just nu. Praktiskt taget allt de företar sig inom kostområdet nagelfars och ifrågasätts till dess bara damm och rök återstår, åtminstone verkar det så. En av deras käpphästar, Nyckelhålsmärkningen, verkar nu ifrågasättas inte bara av konsumenter utan även av industrin.

Märkningen är frivillig och intill nyligen har livsmedelsproducenterna sett ekonomiska fördelar i att ta sig besväret att anpassa produkter och trycka märket på dem. Jag tror inte för ett enda ögonblick att detta primärt berott på medvetna hälsorelaterade beslut, utan det har varit de ekonomiska krafterna som tryckt på. De senaste årens angrepp på SLV:s Nyckelhålsmärkning har ändrat beslutsunderlaget väsentligt och producenterna har sannolikt sett hur märkningen numera snarast utgör ett omsättningshinder.

Apropå det, från en kort notis i DN

"Nyckelhålsmärkningen visar att varan har ett balanserat innehåll av fett, socker, salt och fibrer." 

Källa: www.dagensps.se 

Jag tycker också att vi skall äta "balanserat", frågan är vem som har tolkningsföreträde till ordet, min kropp eller SLV?  

"Vissa har redan gått ner 10 kilo efter en vecka!"

Återvinn ditt självförtroande – gå ner i vikt med Removyl. Ett naturligt sätt att banta

Gå ner i vikt även om du fortsätter att äta normalt. Låter det för bra för att vara sant? Inte om valet faller på Removyl. Nyligen genomförda studier har visat att kombinationen av 13 sällsynta växter i Removyl hindrar att fettet tas upp i kroppen samt löser upp och avlägsnar fett dag efter dag. Denna kombination av eteriska oljor har blivit ett verktyg som kanske möjliggör den snabbaste viktminskning som någonsin registrerats av en ren naturprodukt.

Äta mindre? Njäää, Healthzone lovar att det skall ske UTAN diet.

Extrem fysisk aktivitet? Knappast, Healthzone lovar att det skall ske UTAN ansträngande övningar.

Sker det via extrem fekalieproduktion (Ja, alltså, ska du skita ut det?). Låter inte sannolikt då Healthzone lovar att det skall ske UTAN besvär. 

Apropå dietisten som jag länkade till i föregående blogginlägg så fann jag följande kommentar av henne. Vilket är syftet med den? 

Det hör till saken att de enda kostråd som faktiskt har "godkänts" av Socialstyrelsen är just de som LCHF-pionjären Annika Dahlqvist företräder. Undersökningen initierades på grund av en anmälan av ett par Värmlandsdietister och den utfördes av professor Christian Berne. 

En SLV-lojal dietist, Stina Nordqvist, har kommenterat den pågående anpassningen till LCHF på sin blogg, stinas lilla gröna. Hon valde en von obenattityd, "...jag är smartare än så...", vilket ledde till många irriterade kommentarer. Ett par av hennes konstateranden är att "Trenden vänder" och "Så LCHF har visst redan blivit so last year...", detta på grund av en artikel i Amelia samt en amerikansk veganbok.

Hon bortser då från den flod av böcker samt tidnings-, tidskrifts-, TV-, webb- och radioinslag som behandlar LCHF på ett eller annat sätt. Alla är naturligtvis inte positiva, men till skillnad från hur det var för så sent som ett eller ett par år sedan så kan de flesta journalister numera uttala LCHF utan att vricka tungan.

Något som är ännu mer glädjande är att det dyker upp diverse journalistiskt material som ser på maten ur samma synvinklar som LCHF-are utan att ens nämna begreppet. Detta innebär att skribenten accepterat synsättet som det normgivande.

Ett exempel på detta ser jag i senaste numret av ICA-Kuriren (#4, 23 januari 2012). Under rubriken "Konsument, på din sida" skriver konsumentreportern Kersti Byström om det närmast obefintliga innehållet av röda bär i diverse frukostflingor.

"Absolut sämst är sockervärstingen Kelloggs Special som innehåller hela 23 procent sockerarter.

Dags för Kelloggs Special K Red Berries att byta namn. Kelloggs Sugar vore ärligare."

Människor äter alltmer kött. Samtidigt hopar sig bevisen för att kött och charkuteriprodukter orsakar cancer och andra sjukdomar.

Källa: DN.se   

"Det säkraste vetenskapliga underlaget gäller tjocktarms- och ändtarmscancer – den tredje vanligaste cancerformen i Sverige som drabbar ungefär 6.000 människor varje år."

"Det finns ett massivt vetenskapligt stöd för att charkuterier och rött kött höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Riskökningen varierar något mellan olika studier, men verkar ligga någonstans runt 30 procent för varje daglig portion."

"Försökspersonerna får fylla i blanketter med olika rutor. De kan till exempel kryssa för om de har ätit ”korv- och korvrätter”, ”bacon”, ”blodkorv”, ”leverpastej”, ”köttfärsrätt” eller ”helt kött” den senaste veckan."

Människokroppen är fantastisk när det gäller att anpassa sig till mycket vitt varierande levnadsbetingelser. Det gäller inte bara klimat och liknande fysiska betingelser utan även att de tillgängliga födoämnena kan variera både i mängd och kvalité. Den som äter en undermålig mat kan drabbas av näringsbrist vilket kroppen tycks kompensera för genom att snabbt bli hungrig igen trots att den tillförda energimängden med god marginal överstiger behoven vilket kan leda till överätande, ibland parat med att näringsbristen ändå kvarstår. 

I Upsala Nya Tidning finns en kort artikel ur vilken jag citerar:

Symtom på adhd är dubbelt så vanligt bland patienter som ska göra en operation mot fetma än i den övriga befolkningen, visar en Uppsalastudie. Ofta är besvären kopplade till stört ätbeteende, oro och nedstämdhet. (TT)

Studien omfattar 187 fetmapatienter som står inför att göra en "fetmaoperation" och man har tydligen observerat en samvariatiom mellan ADHD och grav övervikt. 

Studien ... "ger ytterligare stöd för uppfattningen att ADHD kan vara en viktig faktor att beakta vid fetma", säger psykologiprofessorn Ata Ghaderi vid Uppsala universitet och efterlyser mer forskning. 

ADHD kännetecknas av koncentrationssvårigheter och kraftigt förhöjd aktivitet eller uttalad passivitet. ADHD är mycket omdiskuterat och vetenskapen har ännu inte kommit till definitiva slutsatser om vad som orsakar och driver sjukdomsförloppet. Ett flertal experiment har emellertid visat att det går att förbättra de drabbades hälsa genom att förbättra deras kost, ofta genom att tillföra en eller flera omega-3-fettsyror.

Antag att (ett antal av) dessa fetmapatienter överäter en näringsgles och undermålig kost för att försöka få i sig tillräckligt av ett eller flera essentiella näringsämnen. Detta leder i längden lätt till en påtaglig övervikt. Kvarstår ändå bristen på ett eller flera av de näringsämnen som som är betydelsefulla för att motverka ADHD så kan sambandet mellan detta och fetman vara möjligt att förklara, åtminstone till en del.

En näringsgles kost domineras även ofta av socker och/eller stärkelse. Både fetma och ADHD kan bero på att dessa ämnen inte tillför någon som helst essentiell näring utan enbart energi. 

Tyvärr har jag inte haft tillgång till studien utan mina spekulationer om den grundas på den kortfattade TT-texten. Finns någon som har tillgång till den kompletta studien så tar jag gärna emot den på min mailadress: erik(dot)matfrisk@gmail.com

Forestil dig en chokolade, der både mætter, smager godt og som øger kroppens forbrænding. Det lyder for godt til at være sandt, men det er ikke desto mindre netop sådan en chokolade, som et hold danske forskere fra Københavns Universitet har i støbeskeen.

Källa: Berlingske.dk 27/12 2011

Dansken Arne Astrup har under många år samverkat med dansk sockerindustri genom att stödja den med diverse obskyra studier som förringar sockrets skadeverkningar. Hans aktiviteter i detta sammanhang har emellertid minskat avsevärt under senare tid då ett antal betydande forskare med nyare studier har börjat argumentera för diametralt motsatta åsikter. Nu är ju godisbranschen ekonomiskt väldigt lockande, särskilt om den kan kopplas till bantning, vilket uppenbarligen tilltalar Astrup.

»Det kunne være interessant, hvis helt almindelige mennesker kunne bruge chokoladen som et indslag i deres kost og på den måde kunne komme til at spise mindre,« siger professor dr. med. Arne Astrup, der leder Institut for Human Ernæring ved Life på Københavns Universitet. Han er primus motor i udviklingen af chokoladen.

Det är väldigt roande att läsa artiklar som denna som försöker göra dygd av sådant som bara för kort tid sedan var svart som synden.

Forskergruppen har i den forbindelse (forskning om bantning, min anm.) længe haft et godt øje til mørk chokolade, der indeholder det mættende fedtstof stearinsyre...

Lägg märke till slutet av meningen: "...den mättande fettsyran stearinsyra..." Jodå, den är fullt ätbar och en förstklassig beståndsdel i fett trots att åtminstone jag får negativa associationer av namnet. Men låt oss ta reda på vad det egentligen är.

Stearinsyra (oktadekansyra) är en fettsyra med 18 kolatomer, dess namn kommer från det grekiska ordet stéatos vilket betyder talg. Smältpunkten ligger vid 70 grader och är därför en starkt bidragande orsak till att choklad är stabilt och inte gärna smälter förrän den hamnar i munnens värme.

Stearinsyra är vanligen sparsamt representerat i vegetabiliska fetter (typiskt <5%) medan det utgör upp till 30% i naturliga animaliska fetter (kom ihåg dess namn som betyder talg!). Till yttermera visso är det en mättad fettsyra. 

Märk ironin i att godisforskaren Astrup försöker slå mynt av en förment vegetabilisk produkt (choklad) vars huvudsakliga fettkomponent är en av de vanligaste i naturliga animaliska fetter!

Man gör även stor sak av att ett ämne i chokladen, theobromin, aktiverar kroppens produktion av stresshormonet adrenalin vilket i sin tur "ökar förbränningen". 

Theobromin stimulerer centralnervesystemet ved at frigøre adrenalin. Dette stof har længe været kendt for sin fortræffelige evne til at øge kroppens forbrænding, især hvis det blandes sammen med chili og grøn te.

Visst, egenskapen är känd sedan länge, men vad innebär det egentligen? I en stressig situation, om det så beror på att man jagas av vargar, chefen eller egna prestationskrav, så frigör adrenalinet kroppens energiresurser och ökar förutsättningarna att klara påfrestningarna. Men ökar "förbränningen" särskilt mycket för den skull? Jo, om du jagas av vargar eller måste genomföra krävande prestationer. Då sitter det bra med snabbt tillgänglig energi. Men om stimulit kommer när du sitter avslappnat i en länstol med halvslutna ögon och lyssnar till god musik och njuter "bantarchoklad" med inslag av theobromin?

Man kan mäta att andningen ökar (bra med ökad syretillförsel när man skall "förbränna") samt att hjärtfrekvensen stiger (bra med ökad blodcirkulation även om den minskar till huden). Vad adrenalinet faktiskt gör är att öka förutsättningarna för att göra ansträngande saker, inte att passivt "öka förbränningen" utöver att andas djupare och få ett dunkande hjärta.

»For at få chokoladen til at mætte ekstra godt, putter vi nogle hørfrøfibre i. Fordelen ved disse fibre er, at de ud over at mætte også binder noget af fedtet fra maden i tarmen.

Här krockar inbillningen med verkligheten. Astrup argumenterar för att tillsatsen av linfrön dels skall mätta, dels skall hindra en del av chokladens fett att absorberas ur tarmen. Det första antas vanligen ske genom att fibrer absorberar vätska i magen och sväller till större volym vilket skall bidra till mättnadskänsla. Testa själv med lite linfrön i maten och se hur pass effektivt det är.

Det andra, att hindra fettupptag, är rent slöseri med jordens resurser. Det som på sin höjd händer är att man skiter ut oanvänd energi och kompenserar med att fortare bli hungrig, äta tidigare och/eller mera. 

Studier tyder på, at stearinsyrefedt i maden kun optages med 90 procent så måske 10 procent af stearinfedtet ryger ud med afføringen, og hvis vi kunne øge dette kalorietab til 30 procent ved at tilsætte kalcium og hørfrøfibre, så begynder det virkelig at ligne noget.

Låter detta som spetsforskning i nutrition eller marknadsföring för en godisindustri? 

Arne Astrup understreger, at han og hans forskergruppe ikke har opfundet chokoladerne for at tjene penge – de håber blot på, at industrien vil lade sig inspirere af deres forskning, eventuelt indgå i et samarbejde, således at så mange mennesker som muligt kan sætte tænderne i chokolade, der mætter og slanker i stedet for at fede. 

SvT Mittnytt förmedlar en halvinformerad varning att man skall undvika att ge hundar och katter mat från julbordet, främst den feta delen. (Inslaget börjar vid 2.14 och ligger kvar till den 27/12 -11)

I korthet menar man att fet mat kan ge diarré och bukspottkörtelinflammation och därför bör djuren bara få magra delar av julbordet, deras "magar är inte avpassade" för fet mat.

Jösses vad jag blir skrämd. Visst blir hundar lösa i magen av fett, det har vi sett många gånger, men det är mer ett problem för ägaren än för hunden. En av invändningarna mot LCHF är festligt nog att man blir "hård i magen av den feta maten". Reagerar människor annorlunda?

Kronisk bukspottkörtelinflammation beror ofta på att man druckit mycket alkohol under en längre tid. Merparten hundar och katter är inga "tunga" akoholbrukare, vare sig under julhelgen eller annars varför det skälet faller fetbort.

Det finns andra orsaker till akut pankreatit, till exempel ett gallstensanfall. Gallan och bukspottet delar utförsgång med varandra och om den stoppas till på ett olämpligt ställe av gallsten kan bukspottkörteln översvämmas "köksvägen" och inflammeras akut. 

Djur som redan tillverkat gallstenar genom att inte motionera (tömma) sin gallblåsa ordentligt beroende på den dagliga fettsnåla kosten och plötsligt får fet mat från den fettskrämda människans tallrik riskerar därför ett gallstensanfall.

I det korta perspektivet utlöses problemet kanske av den "feta julmaten", men det har skapats av den kroniska felnäringen beroende på fettunderskott under resten av året.

Jag reagerar främst mot påståendet att djurens magar inte är avpassade för fet mat. En korrektare beskrivning vore att djurägarna genom den dagliga utfodringen med fettsnål mat har tvingat djuren att anpassa sig till en onormal situation där inte gallblåsan tillåts tömma sig regelbundet. 

Tack för tipset, J-E / Erik

Traditionell diabeteskost 

Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost baserad 

på svenska näringsrekommendationer (SNR) har en positiv inverkan 

på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt 

förbättrar blodfetter.

Måttlig lågkolhydratkost 

Det finns vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost har en 

positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång 

samt förbättrar blodfetter. 

Medelhavskost

Det finns vetenskapligt stöd för att Medelhavskost har en positiv 

inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt 

förbättrar blodfetter. 

Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)

Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost med 

lågt glykemiskt index har en positiv inverkan på långtidsblodsocker 

(HbA1C) och förbättrar blodfetter

Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem 

lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma 

eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen 

väntas öka de närmaste åren.

Fetman breder ut sig även i Sverige. Men fortfarande är landet ett av dem med lägst fetmaandel inom OECD.

Andelen feta svenskar har nästan fördubblats på två decennier, från 6 till 11 procent. Utvecklingen har sett liknande ut i många länder inom OECD.

Fetma ökar risken för att drabbas av allvarliga sjukdomar. Personer med grav fetma dör i snitt tio år tidigare än normalviktiga, skriver OECD i en ny rapport.

Källa: TT / Västerbottens-Kuriren

Lars-Erik Litsfeldt har skrivit om den frustration man lätt känner som  överviktig i en informationsrik men samtidigt lättläst bok som främst vänder sig till yngre men även bör kompisläsas av föräldrarna och andra som bryr sig.

Jag svarade på en fråga i ett diabetesforum. I korthet handlade det om metabolism av fett, fettsyror, ketoner och glukos. 

1) När fett levereras via ett lipoprotein (en av de transportfarkoster som slarvigt kallas "kolesterol"). En komplett triacylglycerolmolekyl kan inte inte passera via cellmembranet och in i cellens inre. Lösningen är enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som finns utanpå mottagarcellen och har till uppgift att peta in en vattenmolekyl i "skarven" mellan vardera fettsyran och glycerolmolekylen. Detta kallas hydrolys där "hydro" syftar på vatten och "lys" betyder spjälka. 

Efter detta åker fettsyrorna in i cellen medan det vattenlösliga glycerolet sköljs iväg via blodet och hamnar i levern där den delas upp i sina beståndsdelar, glukosmolekyler. 

När så fettsyrorna lyckligt kommit in i fettcellen så skall de åter lagras på ett effektivt sätt och det sker genom att en del av det glukos som antingen levereras in i cellen via insulinoberoende GLUT1 (Glukostransportör1) eller insulinaktiverat GLUT4 byggs till glycerol och hakas samman med tre av de fettsyror som råkar finnas på plats. Denna process kallas förestring. 

Insulin aktiverar LPL och gör större mängder glukos tillgängligt för att bilda glycerol inne i cellen. Insulin är därför fettskapande och detta bör vara bekant för diabetiker typ 1 som fått fettkuddar där man injicerat alltför ofta. 

2) När så triacylglycerolen (fettmolekylen) skall utnyttjas sker något liknande fast helt annorlunda. Inte heller nu kan en komplett triacylglycerol (förresten, det kan vara intressant att veta att tri står för tre, acyl för fettsyra och glycerol för just glycerol) tränga ut och om så skulle ske så är ändå en fri fettmolekyl inget som blodet kan transportera. 

Därför träder ett annat enzym, Hormonkänsligt lipas (HSL), in i handlingen. Detta aktiveras av adrenalin, noradrenalin och glukagon och hydrolyserar fettmolekylen till tre separata fettsyror och glycerol. De frigjorda fettsyrorna (eller de som just råkat komma in i cellen) passerar cellmembranet, glycerolen sköljs som vanligt iväg medan var och en av fettsyrorna hämtas upp av transportproteiner, albumin. Detta kit kallas märkligt nog för fria fettsyror, men i vilket fall transporteras de runt i blodet till dess de stöter på en cell som behöver dem. 

Förhoppningsvis kan vi redan inom tio år ha ett fungerande vaccin mot åderförfettning och kanske ett separat läkemedel som också reducerar placket i våra artärer.

Det märkvärdiga är att bland de verksamma komponenterna finns oxiderat kolesterol, som annars är den riktigt stora boven när det gäller åderförfettning med åtföljande hjärt- och kranskärlsbesvär.

En forskargrupp i Malmö har kommit en bra bit på väg. Läkemedelsföretagen har hakat på.

Källa: TT via Västerbottens-Kuriren

Sure!
 
Inte förrän jag själv sett originalinformationen bakom detta sensationella meddelandet kan jag tro att detta tillnärmelsevis är sant.
 
Läs min recension av den nyutkomna boken Forskningsfusket! av Ralf Sundberg. Han skriver om liknande "vetenskap" som format dagens snedvridna tolkning av hur vi bör äta. Den finns i mitt föregående inlägg här på MatFrisk Blogg.
 
När kommer ett vaccin mot okritisk godtrogenhet, för att inte säga pur dumhet?

Detta är inte i första hand ett inlägg för LCHF, däremot noterar jag en intressant utveckling i den amerikanska matdebatten. Under nästa år kommer Kongressen att överväga en ny skrivning av Farm Bill, den officiella målsättningen för mat- och jordbrukspolitik. Den nu gällande har kritiserats för att den stöder produktion av t.ex. HFCS, ett majsbaserat och särskilt sötsmakande tillsatsämne i mängder av konsumentprodukter, inklusive drycker. 

The USDA wants to limit potatoes in school lunch to make room for vegetables like broccoli—a good plan: Potatoes have a similar effect on blood sugar as a can of soda, and in large amounts, raise obesity and diabetes risks.

The U.S. Department of Agriculture (USDA) has come under fire from politicians and potato lobbyists over its proposal to cut back on French fries and potatoes in school lunch and offer broccoli and other vegetables instead. Yet its plan is based on sound science—and could help turn around this country’s obesity and diabetes epidemics.  

Källa: HARVARD School of Public Health 

Nu ger man sig på potatisen, denna omhuldade utfyllnad på mängder av tallrikar världen över. Målet är att öka användningen av alternativa råvaror med samma eller högre innehåll av nödvändiga näringsämnen och samtidigt minska tillförseln av ren energi i form av stärkelse.

Stärkelse är långa kedjor av glukosmolekyler som höjer blodsockret lika snabbt som socker eller de förkättade läskedrycker som flödar så ymnigt på snabbmatshaken. 

Potatoes do contain important nutrients--vitamin C, potassium, and vitamin B6, to name a few. But the potato is not the only source of these nutrients, nor is it the best: Cup for cup, for example, broccoli has nearly nine times as much vitamin C as a potato, and white beans have about double the potassium. Yet a cup of potatoes effects blood sugar in much the same way as a can of Coca Cola or a handful of jelly beans. That's a high metabolic price to pay for nutrients that children can easily get from other sources.

Potatis är en nyhet i det Europeiska hushållen. Jo, i ditt liv är det gammalt och vant, men först under de svåra nödåren i mitten av 1800-talet tog det plats på allvar för att motverka svält. Och hade det inte varit för att man redan upptäckt att det gick att göra sprit av dem så skulle man knappast ha haft tillräckliga odlade mängder för att tillnärmelsevis täcka behoven.

Förslagen från USDA bottnar i att man vill föra fram grönsaker som ett bättre alternativ än den näringsglesa men energirika knölen. 

Alla dieter till trots. Det har aldrig funnits så många överviktiga svenskar som nu, berättar professor Stephan Rössner på den pågående mage-tarmkongressen på Stockholmsmässan.

...

Det forskas mycket, berättar han, men någon ny mirakelmedicin finns inte i sikte.

Källa: Västerbottens-Kuriren

Herr Rössner och hans åsiktsfränder är själva en stor del av problemet. Under de många år som han förestod Överviktsenheten lyckades han dåligt att hjälpa sina patienter. Två av hans mantra har varit "Ät mindre och spring mer" samt "Det går att banta med hallonbåtar".

Med den inställningen är det inte förvånande att resultaten blev så mediokra.  Så snart han lämnade sin tjänst lades hans gamla skötebarn ned eftersom det drog pengar utan att ge motsvarande resultat. Genom att bortse från kroppens basala hunger- och mättnadsskapande hormonsystem för att istället förlita sig på preparatindustrins produkter hade han hamnat i en återvändsgränd. Efter många omskrivna scenframträdanden och omfattande bokproduktion fastnade han oåterkalleligen i sitt gammeltänk.

Sedan en tid bloggar han i gammal god stil på Seniorbloggen och kommer nog att få sina fiskar varma framöver. 

Nu sveper istället LCHF (Low Carb High Fat) fram som en stormvind och drar med sig fler och fler nöjda användare som vittnar om omfattande hälsoförbättringar inklusive viktnedgång.